det var allt som jag föreställt mig men det var jobbigt för mina trötta ömma ben som inte är vana att gå så mycket. flera dagar senare så är jag fortfarande grymt trött i kroppen och öm i fötterna, men det var det värt. Vi var på Disneyland och jag vet 36 år gammal så bord det väl inte vara något för en som inte har barn men jag är ett barn på många sätt då jag aldrig fått vara just bara ett barn under min uppväxt utan där var alltid problemen också. När jag såg slottet på disneyland så kändes det verkligen som en dröm som blivit sann precis som i sagorna. Jag har alltid levt för mina sagor, askungen, törnrosa, hans och greta mm. De har hjälpt mig igenom skit på mer än ett sett.

Särskilt när hela tornet blinkade på kvällen. Det var så j----la vackert. Man kunde bara stirra på det i evigheter.

så gjorde jag något som jag efter det har ångrat bittert. Jag ställde in en Parisresa pga min mor då hon genomgick en svår hjärnblödning med lång operation där hon bla låg nedsövd i flera månader. Jag gjorde detta för att jag kände pressen att finnas där för familjen och det var jag och min far som skötte hushållet under den tiden trots att jag gick i skola också. Min bror hjälpte som vanligt inte till. Hde jag vetat vad jag vet idag om hur de fullständigt sket i mig när jag blev sjuk och behövde någon. Ja jag hade åkt med en gång.

Hur som helst för att komma till saken. Det tog nästan 20 år men nu kom jag äntligen till Paris. Det var jobbigt men värt det . Och Paris om våren ja det är sant som de säger - Den är speciell!

Surfat om New York hela dagen. Tror det är min nästa utmaning. Jag älskar att resa men är ju rädd för allt vilket innebär att jag genomlider mitt eget lilla helvete innan jag kommer iväg och till viss det även under resa även om jag njuter mera.

som finns i Skagen. Fantastisk känsla att ströva omkring där i sanden - och jobbigt!

i Skagen så tro inte att jag slapp dem, tyvärr. Men jag gjorde mitt bästa av situationen och det var mer trevligt än tråkigt. Allra värst påmind om all skit blev jag när vi besökte Anna och Michael Anchers hus då det hade så mycket Tittente feeling över sig med gamla möbler och minnen och så. Så myclket historia som min bror förstörde där. Jag blir verkligen så nedstämd när jag tänker på det för det är liksom som om han raderade ut hela släkten för all vår historia låg i den gården och där är så många minnessaker som blivit förstörda och försvunna pga att han inte kunde ta sitt ansvar. Nu ligger familjesaker som man värdesatte så på någon soptipp någonstans och det gör dem ju för att han visade hur litet han bryr sig men det ser ju min mor inte och min far skiter i vilket bara han får sitt. Som sagt glädjen varvades med tårarna i Skagen men det har hjälpt mycket de här sista månaderna att jag kunnat försvinna in i min låtsasvärld en hel del.

Jag vet inte om ni kan se det men om man tittar riktigt noga på denna bild så kan man se de två haven mötas. Det var en fantastisk känsla att stå där och se hur vågorna slog mot varandra från de två haven. Man kunde liksom inte riktigt fatta det. Otroligt vackert och inspirerande. Jag kan förstå varför byn hade så många stora konstnärer där.

Vi fick njuta av en 50% sådan då den försvann in i ett moln sedan men gud vad det var vackert med vågorna som slog upp vitt skum och den långa sandstranden där man satt och bara tittade på den vackra solen.

som visst kallar sig huvudstad. Sambon fick en flygbiljet med hotell i födelsedag som det nu var tid att använda. Stackarn hade ju aldrig varit på Gröna Lund så jag tyckte att det var tid att råda bot på det så att jag slapp höra när jag nämde Gröna Lund: Jag vet inte jag har aldrig varit där:-)

Det var en intensiv dag!

Sturup-Arlanda-Gamla stan- titta på tall ship - Katarinahissen - Södermalm och mat på glada stinsen-Glass på ah-s glassbar - Djurgårdsfärja till Gröna lund-Skansen-Gröna Lund-Färja tillbaka-Bio-Hotellet.

Var ganska trött i fötterna då vi gick hela tiden men det var ju bara att bita ihop även om jag verkligen ett tag fick göra allt jag kunde för at inte få ett utbrott där mitt uppe i Stockholm bland folk. Det är inte så lätt alltid för mig att ej ha antidepressiva längre då jag ju verkligen är upp och ner i humöret. Mer kamp utan dem. Blir man deppig så vill man bara slå till människor, skrika åt dem och putta undan dem om de är i vägen och det kan man väl inte görs? Så det tog rejält på krafterna men det var kul att få ge sambon en dag.

det var dejligt:-) Jag och sambon brukar säga att solen skiner alltid i Köpenhamn och det gjorde den idag också. Nu när vi har årskort på tivoli så får vi ju se till att komma in där litet oftare idag blev det inga karuseller dock då jag köpte en storblommig  vacker vit orkide för bara 50 danska kronor. Jag är nog den som känner mig som mer dansk än svensk, tror jag!

varför kunde jag inte haft en tjejkompis som jag kunde dragit till Beijing på tjejvecka nu i höst eller kanske Hong Kong.

Hong Kong, Hainan och Tokyo är de tre platserna jag allra helst vill besöka nästa gång men det går som sagt alldeles utmärkt med "bara" Beijing också.

Det var första gången någonsin som vi besökte den, mest för att kolla om den verkligen var så himla speciell som man läst om i tidningar och jag kan väl konstatera att....

den kanske är speciell om inte annat så låg den väldigt vackert där vid vattnet men.....

Nu har jag sett sjöbo, hörby, vellinge, svedala och kiviks marknad och jag kan väl konstatera att jag är ingen marknadsmänniska. Jag handlar inget där, äter inte en massa där (idag blev det en munk och en ramlösa) och tycker mest att det är jobbigt med allt folk och att de har samma jäkla saker i vart och varannat stånd och om jag vill åka karuseller så säger jag bara

Tivoli och Liseberg men jag kan föstå att det är bra för barnfamiljer

Bläh! Första och sista gången!

Näckrosor från Norrvikens trädgårdar. En mycket vacker park men 90 kronor? Ja jag förmodar att de måste kunna sköta parken annars så kändes det kanske litet saftigt.

på Dueodde på Bornholm. Ska definitivt återvände för att göra det.

Fisken. Den var supergod åt rökt makrill i massvis. Det var så gott att bar a köra runt till en massa rökerier.

Den timmen som vi var där stormade och regnade det verkligen men så what:-)

Det tog över 20 år av nyfikenhet på ön innan jag lyckades pallra mig dit där men det var helt klart värt det. Det var som att komma till en lugn oas utan våld och brott där människor fortfarande litade på varandra och med massvis av skönhet. 2 underbara dagar, en regnig och en solig, en del tårar även om jag försökte låta bli.