då sambon var på dagis för vuxna pojkar:-) Dagen var väl ok men nätterna ensam. Jag har hela tiden den här bilden i huvudet. En person kommer upp ilsket och bankar på vår terassdörr som om hag ska slå in den. Jag vet vem som personifierar bilden - min bror. Efter så många år så är jag fortfarande så hämmas av hans humörsvängningar fast jag inte träffat mannen på flera år men så är det väl när man vuxet upp med någon som har sådant humör. Man blir väl märkt för livet.