jämna födelsedag vilket han ville göra i New York så flygrädslor fick trotsas, brottsrädslor fick trotsat, terroristrädslor fick trotsas (det är inte lätt att vara rädd hela tiden) . Då hans familj är som de är mot honom så är jag väldigt glad över att han fick sina drömfödelsedag men han är nog ledsen över dem (de har inte ens grattat honom) fast han inte vill erkänna det. Det är inte riktigt samma glada sambo som det var innan hans mor flippade ut totalt.
För mig är att resa världens bästa terapi för att resa någonstans är verkligen kämpa med mig själv hela tiden och det är panikattacker mm och verkligen inget som är lätt för mig att göra. Den som ser och hör mig under en resa förstår att jag  (tyvärr) har stora problem med mig själv.