vi jobbade på samma arbetsplats. Jag på kontoret (jag avskyr kontorsarbete) och han på fältet. Första gången jag såg honom så låg han på knä på mitt rum och arbetade, föll med en gång:-) Det var vänligheten i hans röst som gjorde det. Jag bara kände mig så lugn med honom. Vi pratade när helst han var inne och han flörtade vilt (fast det förnekar han). Sen gjorde jag som aldrig vågat lita på en enda människa det mest vågliga som jag någonsin gjort, jag skrev honom ett e-mail där jag förklarade hur jag kände. Den kvällen ringde min telefon hela kvällen och jag var för blyg för att våga svara:-)