Är det så viktigt att ha dem att man hellre är villig att blunda och ha dåliga vänner omkring sig än ha inga vänner alls. Många tycks resonera så, tyvärr för när de gör det så säger de samtidigt till sig själva att de är ingenting värda!

Jag hade tex en fd. vän låt oss kalla henne bimbobralla, hon har genom åren haft kontakt med en klasskamrat till henne som bor kvar i byn där hon också bott. När vi alla umgicks i tonåren så fick jag övertala bimbobralla för att följa med denna tjej hem för hon äcklades så över henne.

Jag frågade henne en gång varför hon fortfarande umgicks med henne om hon tyckte så illa om henne. Svaret blev förvånansvärt jag har så få kompisar att de jag har vill jag försöka behålla. Men kan man kalla sig kompis när man baktalar bakom ryggen hela tiden? Jag tycker  verkligen inte det.

Man chockades ofta över bimbobrallas ord om henne. Denna tjej föll gärna för yngre killar, bimbobralla döpte henne till peddotanten! Hur elakt är inte det? Sådana kommentarer som att man fick mjöla in hennes mage (tjejen hade ganska mycket övervikt) för att killen skulle hitta rätt hål var ingen ovanlighet och ursäkta mig men såvida man inte väntar ett livsviktigt samtal så kan man faktiskt stänga av mobilen när man går bort eller iallafall låta det gå till mobilsvar! Bimbobralla klarade inte av att vara utan sin mobil i 2 timmar ens för hennes man kunde ju ringa henne, visst tjejen fyllde bara år och de hade inte setts på månader, men mannen kunde ju ringa.

Jag tänker på hur denna tjej ställde upp för bimbobralla. Hon körde tex och hämtade henne när hon tillsammans med sin ex blev tagen av polisen då bimbobrallas ex inte hade körkort men det hindrade dem inte från att köra bil. Än en gång fruktansvärt dåligt omdöme men bimbobralla är en sådan som offrar allt för sin man. Hon ställde upp rejält för bimbobralla och hon svarade med att håna henne och snacka skit om henne bakom ryggen hela tiden. Vad är det för typ av vänskap? Och hur är man som människa om man kan le en rakt upp i ansiktet och vara hur trevlig som helst för att sedan vända sig om och baktala och skvallra? Man är inte en vän i mina ögon iallafall, faktum är att jag äcklas över sådan människor och blir grymt förbannad när jag råkar på sådana falska typer. Ärlighet framför allt!