hur dåligt det var med känslorna i min familj var när mamma var på rehab för sin hjärnblödning på Orup. Då var hon så bra så att hon kunde komma hem på helger och hon kunde prata igen.

1 gång under dessa månader ringde hon hem och det var inte för att prata med oss, om oss mm. Samtalet var över på mindre än en minut och det enda hon gjorde var att be oss ta med pengar nästa gång som vi kom upp där sen sade hon hejdå.