Det krävs inte speciellt mycket alls och humöret och hysterin ökar ganska fort om något klyddar för mig. Än idag när jag går ut bland människor så får jag hålla igen och riktigt hindra mig från att ställa mig och skrika arga saker mot främlingar som jag aldrig mött förr. Då är man ganska crazy enligt mig. Vad hände med min psukiatiker för en månad sen konstaterade han att jag inte var redo för FK än och snackade om tidsbestämd sjukersättning på 2 år. En månad senare och utan att ha träffat mig så gör han ett helt annat utlåtande. Jag ljuger inte när jag säger att jag är totalt knäckt för med det humöret och de störningar som jag fortfarande har i mig så vet jag att jag inte är redo att tvinga mig in i det skulle vara att förstöra mig.