Tack för dina fina och stöttande kommentarer. Jag har ofta frågat mig själv hur de kunnat, en fråga som det väl tyvärr inte finns något svar på. Jag är väl både stark och svag på samma gång. På vissa punkter så har  jag att psyke som få (skulle nog kunnat bli tävlingsmänniska) på andra punkter så är jag som ett litet barn.

Att skrivao mdet är faktiskt inte alls jobbigt. Visst en del tårar kommer och ibland gör det ont när något nytt minne dyker upp som jag inte kommit ihåg tidigare men överlag så är detta väldigt nyttigt för mig. Bla pga att jag lider av väldigt mycket minnesluckor pga den stressande miljö som jag vuxit upp i. Detta har gjort att några saker har dykt upp i minnet som jag inte kommit ihåg på flera år. Fortsätt att kommentar och fortsätt att läsa*ler* Du är n del av mitt tillfrisknande! Det är som du förstått inte särskilt ofta som jag blivit sedd och hörd så när ni gör det är jättebra. Stor kram på dig.