Det var det ena sko paret efter det andra och den ena sidenblusen efter den andra mm. Det skulle vara märkeskläder givetvis som Gerry Weber, Gabor mm. Det var kläder och smycken för någon tusenlapp i månaden och det mesta använde hon aldrig.

Jag minns att min far var på henne massvis för att hon handlade så mycket men det var väl där hon fick sin glädje även om hon aldrig skulle erkänna det. Jag vet ju själv verkligen hur beoende man kan bli av det här med shopping.

När hon fick sin hjärnblödning så uppdagades det ju tex hur hon tagit hemligt lån på flera tiotusen kronor.