Jag gick länge och funderade på,
om jag skulle meddela mina föräldrar vart jag flyttade 2005. Några månader efter att jag flyttat så kom jag fram till att jag skulle inte bete mig så barnsligt som dem utan jag skulle meddela min fader vart jag bodde så kunde ju min moder fråga honom om hon ville något.
Det ångrade jag ganska snart när det nästan omg. damp ner ett litet brev fyllt med krav på vad jag skulle göra åt honom (det gällde ju först och främst de här bilarna och att de skulle skrivas över)
Det var inget, jaså du har flyttat vad kul, bla bla. Nej inte det minsta personligt alls utan bara affärer och så skrev han ju förstås att han inte kunde uttala sig om konkursen som han tvingat mig till genom att överge mig då han inte hade all fakta, detta trots att han blivit informerad om en hel del och varför skulle jag ljuga?Men det förutsatte de hela tiden att jag gjorde förmodligen för att de alltid själva gjorde det.
Det går knappt att fatta hur jäkla besviken man blir när man får ett sådant brev fast man inte borde bli det för innerst inne så vet man ju att det inte blir bättre denna gången men man hoppas så.
Det ångrade jag ganska snart när det nästan omg. damp ner ett litet brev fyllt med krav på vad jag skulle göra åt honom (det gällde ju först och främst de här bilarna och att de skulle skrivas över)
Det var inget, jaså du har flyttat vad kul, bla bla. Nej inte det minsta personligt alls utan bara affärer och så skrev han ju förstås att han inte kunde uttala sig om konkursen som han tvingat mig till genom att överge mig då han inte hade all fakta, detta trots att han blivit informerad om en hel del och varför skulle jag ljuga?Men det förutsatte de hela tiden att jag gjorde förmodligen för att de alltid själva gjorde det.
Det går knappt att fatta hur jäkla besviken man blir när man får ett sådant brev fast man inte borde bli det för innerst inne så vet man ju att det inte blir bättre denna gången men man hoppas så.
Kommentarer
Postat av: vikki
Jag kan for MITT liv inte forsta hur du har orkat egentligen, jag laser din blogg ofta, och tanker men hur ar vissa manniskor skapade i huvet, hur anda in i glodheta H-vete kan man behandla sitt barn pa detta satt, med gott samvete.. Sjalv mar jag sa daligt om jag har hojt rosten at min 5-aring att jag skulle nog avlida om jag hade nan av dom tendenser som din familj har.. Och hur du som manniska nu orkar skriva om det igen , maste innebara en stress for dig att ga igenom det igen, altsa I mina ogon ar du stark som klarar av att skriva om det, du har en fin sjal.. Ta vara pa den.. Ha en fin dag sa gott du kan // kram vikki
Trackback