I mitten på 90-talet,
så bad min far mig då om jag ville stå på hans företag. Allt lät så bra, han skulle sköta det exemplariskt. Anledningen till att han inte kunde själv var ju för att han kursat en gång redan. Då jag fortfarande hade sista gången i minnet då jag vägrade att göra något för honom (ska berätta om det en annan gång) och hur han inte pratade med mig på flera månader så var där liksom inte plats för ett nej. Särskilt som jag fortfarande bodde hemma. Allt gick ganska bra tills de bestämde sig för att återigen ta och anställa min bror. Teorin till varför de gjorde detta var att han inte klarade av att arbeta för en "vanlig" arbetsgivare. Hur som helst, då började det gå utför som med allting som min bror är inblandad i.Det är en lång historia så jag får ta den i omgångar.
Kommentarer
Trackback