utan att vi får någonsin pratat med varandra igen. Det känns så fruktansvärt men jag kan inte tvinga mig på henne och jag får ju inte glömma att hon oftast har betett sig som om hon inte velat ha mig. Jag klandrar min bror mycket i hela historien också, han har verkligen tagit  allt ifrån henne utan att blinka för  JAG VET att han är stor stor skuld i allt men  hon ser det tyvärr inte. För mig har det bara alltid känts så onödigt att bråka så alla situationer runt om mig känns olustiga även om JAG VET att jag inte kan styra hur andra människor beter sig.