det ofta som om hela släkten var emot mig. Jag fick alltid anstränga mig extra mycket för att bli omtyckt till skillnad från min bror då som bara kunde säga ett ord som tex banan och alla tyckte han var super underbar.

Själv var jag för tjock, för lat, för barnslig mm. Inte undra på att jag har viktproblem när mina föräldrar var på mig redan i mellanstadiet om att jag skulle banta och jag lovar er jag var inte överdrivet tjock. Jag fick inte köpa skivor för pengarn som jag fick eller sparade i alla fall inte för alla pengar som jag gjorde. Det störde tom min farmor så mycket att hon var noga att påpeka det och ge mig en sak på födelsedagar osv.  Jag minns än idag hur livrädd jag var för att göra något jag inte fick därav allt smygande med skivor under kläder osv.

Och alltid var det bråk och skrik om min bror för att han gjort någon ny skit. Han stal pengar och mina föräldrar gick och lämnade igen grejorna han köpte för pengarna. Bla så kom ett par oranga miniskidor fram i snön.