Så har man då gråtit några tårar av saknad över Selma igen
det gör fortfarande så ont i hjärtat när jag tänker på henne. Jag hade behövt hennes stöd och kärlek i alla dessa svåra stunder som tycks förfölja mig. Imorgon ska jag lämna nya prover med njurar osv. Är SKITNERVÖS för dåliga nyheter. Fram till idag så har jag ju kunnat låtsas som om problemet inte existerar men nu är dagen kommen. Jag är ju så van vid shit så jag förväntar mig dåliga nyheter och jag klarar bara inte mer.
Kommentarer
Trackback