Låg i min säng och grät igår
när sambon låg bredvid och sov. Det var ju som vanligt det här att jag vill ju också känna mig värdefull men det gör jag inte pga mina föräldrar pga hur de stött bort mig för saker de och L gjort. Jag vet att jag är oskyldig och ändå tar jag fortfarande till mig och kan må så här dåligt så att tårarna rasar ner för kinden. Allt hade varit lättare om man åtminsone haft ett helgon till bror men kkan de ha kontakt med och ställa upp för honom ja då ska ja typ ha kunnat gjort vad som helst och om det ska vara rättvist så ska de ha kontakt med mig också. Tänk, de saknar mig inte alls är inte nyfikna på vad som händer i mitt liv eller hur jag mår om jag är frisk mm och det gör mig så ledsen för jag brydde mig så om dem.Jag känner mig som om jag är den misnt värdefulla männska på jorden tack vare dem. Jag vill vara lycklig nu.
Kommentarer
Trackback