Man fick tjata sig till allt man ville att far skulle göra med en
från semestrar till en bio. Bion tog mig tjugo år av tjat. Det hände en gång Twister på Royal i Malmö. Alltid detta tjat om att han skulle ta sig tid med en det var aldrig han som insisterade på att tillbringa tid med en. På sommarlovet var man i tonåren glad om han hade tid att ta fem dagar ledigt. Och inte hade man någon att prata medom hur dåligt man mådde. Tänk om tex min farmor när jag försökte prata med henne om det inte hade suttit där på sin veranda i Svedala och stött bort mig utan försökt lyssna istället för att säga det var aldrig en bara som bråkade. Tänk om han hade lyssnat istället. Det var ju första och sista gången som man försökte få hjälp där.
Kommentarer
Trackback