Igår skickade jag det till honom och jag höll igen. Nu kan jag kyssa adjö alla koontaktmöjligheter men vad var det egentligen vi hade?Inte så mycket tyvärr! Jag är trött på att hålla igen mina tankar kring honom och behövde få ut vad jag tyckte. Brevet blev 3 sidor men det kunde lika bra varit 10 sidor. Tänkte jag skulle dela med mig av det till er.

Hej,

Var ska vi börja tror jag startar med min kära storebror  men visst ja ni tyckte inte jag skulle ha en bror så honom tog ni ifrån mig genom att ignorera de allvarliga problem han har.

Jag stod på  två av hans bilar, stora skulder hade jag pga honom och jag höll knappt på att få ett lån på till min lgh pga det och inte tog han över sitt eget lån fast han kunde i ett års tid bad jag honom.

När han ville ha mobil så åkte jag med dig in till Obs på självaste julafton och stod i en lång lång kö för att skaffa det till honom. Jag fixade så att huset inte gick om inte för inte vill han följa med på mötet. I alla dessa år bodde han i tittente medan jag betalade fastighetsskatten på 5000 varje år jag med min lilla sjukpenning och inte var där någon som var villig att ens tänka på att betala mig några pengar. Han och hans kärring hade ju det bra bodde där gratis fick inte ens betala fastighetsskatten.

Sen när han vräks så slänger han ut matrester i köket, massvis av sopor överallt och svinar precis som om det var mitt fel att han vräktes. Han hedrade inte precis mormors minne men kan man på kaffet den dagen mormor begravdes sitta och säga nej nu har jag inte tid att sitta här längre jag måste arbeta ja då har man inga känslor i sig.

Han misshandlar mig framför mor och jag hade ont i en vecka efteråt och bara för att jag snäll nog tagit mig ut där för att ge honom hans jä--a skattelapp eftersom han bestämmer sig för att sluta betala räkningarna på bilen som jag stod på bara för att jag inte gjort det att han inte frågat om det är en annan sak.

Han säger att jag förstört allt när han misshandlat mig. Han dumpar huset i knät på mig fast jag sålt det till honom utan att säga ett ljud. Han förhalar huset i flera år för att han inte får ett lån och ni alla tyckte bara jag skulle gå där snällt och vänta inte en enda av er tänkte att jag kunde behöva pengar till mitt liv men visst ja jag skulle inte ha ett liv enligt er. Han ljuger för polis påstår att jag körde ett vinstdrivande företag i botten, han tar min mor ifrån mig. Han förstör min student, min 20-årsdag, resan till Haugesund, tömmer er på alla pengar. Nu står det väl en miljon till honom och 1000 kr till mig ifråga om vad vi fått av er två. Vad det du som sade till honom att inte flytta mer än det i huset i titttente för att du visste vad det skulle kosta mig det låter som något som du skulle göra.

Jag gjorde så jäkla mycket för honom vad gjorde han för mig inte ett piss!!! 1-0 till honom för jag trodde ju faktiskt att man skulle ge tillbaka till dem som var snälla mot en men ni bara tog allihopa. Skämmas borde ni!

Ska vi ta mor nu?

Jag skickar anonyma blommor till henne på hennes 70-årsdag trots att hon inte brytt sig om mig på flera år sedan skickar jag ett mors dag kort till henne men inte ett piss hör jag av henne. Hon skrattar mig i huvudet när jag berättar om min sjukdom och säger till mig att ta stora lån för att bror ska ha pengar. Hon säger till sambon at hon inte blandat sig om han misshandlat mig och hon visar ända sen den dagen jag föds hur mycket mer hon bryr sig om brorsan.

Jag ringer till henne ofta tar ut henne en hel del, ägnar timmar åt fotoalbumet som hon behövde när hon var sjuk för att få minnet tillbaka, spelar in band som hon lyssnade på sjukhuset, åkte ner med buss efter skolan för att besöka henne och skötte tillsammans med dig både bostad och tittente när hon var sjuk. brorsan gjorde som vanligt inget. Tyckte hon att hon skulle bry sig om mig när jag behövde henne och blev sjuk? Nej där låg man ensam på akuten för förra julen med syrgas medan de kollade mitt hjärta för ingen familj brydde sig ju ändå och du kan ge dig fan på att om jag så får cancer eller om min njure kollapsar ännu mer eller om jag mot all förmodan trots allt får ett barn. Jag lovar er att ni ska inte få veta det för ni bryr er inte om om jag lever eller är död. Det enda som är tråkigt är att jag inte drog den dagen jag var 18 år gammal utan fortsatte hoppas på att det skulle bli människor av er och att ni skulle börja bry er om mig men visst ja jag kunde ju inte dra förrän jag blev 26 för det såg ju du till far som ordnade betalningsanmärkningen åt mig och tog alla pengar jag fått ifrån mormor utan att blinka fast du visste att det skulle gå åt pipan. Du skulle aldrig tagit emot dem jag vet det nu så gör inte en far. Det var mina pengar för dem kunde jag köpt mig en lägenhet som brorsan men jag tvingades låna istället och bara för att du gjorde så så kunde jag inte flytta förrän jag blev 26 år gammal. Sen lovade du ju att betala tillbaka dem jag har fortfarande lappen du skrev under här hemma men det löftet var där visst inte mycket med.

Sen har vi dig far förmodligen den värsta sk--en av dem alla. Du lovar och svor att sköta företaget sen får du span på vin kvinnor och sång och dumpar det att bli skött av en komplett i---t och en kvinna som du inte borde utnyttjat till det. DU vet att det är misskött och vägrar ta över bolaget själv. Bättre jag fick skulderna eller hur så hade du ju ditt på det torra. Sköta det perfekt sade du ? EN lögn till från dig. Inte nog med det när jag försöker rädda mig från att bli skuldsatt upp över öronen pga dig så försvårar du en försäljning av bilar och maskiner och du ser istället till så att skulderna stiger och du ljuger inför ed och detta är min favorit du säger till sambon att du skiter i om jag får sälja min lgh för att betala dina skulder. Både du och mor säger dessutom åt mig att jag inte är sjuk vafan vet ni om det?

Jag bönar till er att inte utsätta mig för den stress som ni gör men det struntar ni också i om du vill så kan jag ta fram fakta till er som visar hur mycket kroppens inre organ tar stryk när den utsätts för rejäl stress eller så kan jag beställa tid hos en läkare så att ni blir informerade om det där för ni har nästan kört mig i graven så som ni har stressat  mig med allt ni tvingat mig gå igenom. Att jag är så sjuk idag som jag är och kanske inte får leva så länge och tvingas vara medveten om min dödlighet det är helt och hållit ert fel. Det är ert fel om jag inte får barn. Mina sjukdomar är ert fel bara så att du vet det jag håller er ansvariga.

Du förfalskar min namnteckning massvis och jag får skatteverket på mig för 40000 men var är du jo fortfarande under sängen och gömmer dig! Jag står för er bilar som du sen hotar och har dig bara för att jag inte skriver över dem när du säger. Hur jag mår eller vad som händer mig det är du inte alls intresserad av men dina jävla bilar kan du gå över lik för. Du ringer bakom min rygg till min advokat för att deala huset å brorsans vägnar du säger till mig att jag var dålig som polisanmälde misshandeln mot mig för att jag utsatte mig mor för det men inget om vad ni utsatte mig för?Inte en enda av er brydde er om att se hur jag klarade mig igenom denna händelse och helt plötsligt vad det bara en knuff också. Du kallar mig för tjuv rakt upp i ansiktet bara för att du inte kommer ihåg att bokföra dina uppgifter och om jag  inte gör som du vill  ja då fryser du ut mig, hotar mig och säger att jag förstör för allt. Du vill att jag ska ljuga för polis för din skull och när jag vägrar så fryser du ut mig. Diskriminering är förbjudet enligt lag i Sverige men det tycks vare sig du, mor eller bror förstå.

Jag har gjort så mycket för er allihopa hade jag inte stått för ditt jävla företag så kan du ju se vilket dåligt liv du och mor levt under 90-talet tex . Foton på mig bryr ni er inte om att sätta upp eller spara man hittade ju en del slängda i röran i tittente och en del gick förlorat tack vare er. Jag har nästan aldrig bett er om någonting och det är just vad jag fått ingenting och de glada stunder jag hade de har ni också förstört för ert uppförande de sista 5 åren har lagt en mörk skugga över varenda minne.

Jag gjorde så mycket för er alla 3 och vad gjorde ni för mig inget mer än förstörde mitt liv!!! Ni borde skämmas vuxna människor bete sig på det sättet och med så litet medmänsklighet och hjärta i sig. Jag trodde aldrig jag skulle behöva säga detta men jag skäms över att ha haft er till föräldrar efter att ha varit med om den helvetes behandling ni gett mig så gör jag det. Tänk att jag trodde att ni brydde er om mig det har ni förmodligen aldrig gjort. Ni bara utnyttjade mig och lurade mig allihopa och jag hatar er för det.

Hur kan ni ha så litet skam i kroppen att ni behandlar mig så som ni gjort efter allt som jag gjort för er tre? Vad heder är det vet ni inte.

Hur som helst nu har jag fått nog av att ge er chanser och bara bli blåst. Du fick dina bilar och sen var ditt intresse borta igen. Det var aldrig mig du brydde dig om det var bara dina saker.

Du och mor är välkomna i till mig när som helt men nu slutar jag bry mig om att försöka och då ni inte kan bry er om mig när jag lever trots alla sjukdomar och problem som ni gett mig så bry er inte om att komma på min begravning iheller. Falska känslor undanbedes och brydde ni inte er när jag levde ja då behöver ni fan inte bry er när jag är dör och detta har jag sagt till sambon också så det är inte ens lönt att ni försöker komma på begravningen eller skicka blommor.

Ni fattade aldrig att om man får barn så ska man vara glad åt detta och visa dem kärlek och ta hand om dem. Brorsan tog ni hand om litet i alla fall men mig gav ni bara skit. Ni tog ifrån min min ungdom år jag aldrig kan få tillbaka och för det hatar jag er så. Hur själviska kan man vara egentligen men som sagt. Ni är inte välkomna på min begravning iheller och oroa dig inte för nu hör du inte av mig mer någonsin och ha inte ett bra liv för det förtjänar du inte efter allt ont du gjort mot mig.

Jag brydde mig om er men det fattade ni aldrig och jag vet att ni inte gör det för ni tycks sakna skam och vad som är rätt och fel men hade det varit något med er så hade ni skämts ihjäl över hur ni behandlat mig.

Mvh