under sina första år i livet. Han ska tydligen varit helt röd om ryggen enligt min mor. Han brukade även låsa in honom i ett pannrum sen fick han stå där tills han lugnade ner sig. Då min far inte är en person som engagerade sig i sina barn så måste han verkligen varit jävlig men jag vill bara påpeka att jag inte anser at det var rätt av honom att göra det.

För en 5 år sedan så frågade jag min mor vid matbordet i Svedala (hade inte flyttat då) varför hon alltid särbehandlade min bror och skilde så på oss. Hon svarade för att han blev slagen som liten. Det må vara att hon hade dåligt samvete 30 år senare men att skilja på sina barn för det? Jag kunde inte hjälpa det.

Han försökte ju slå mig en gång. Kan väl varit en nio år gammal och kom hem från bengtssons damfrisering (tror det hette det då stället finns ej längre) Jag hade varit riktigt jäklig mot frisörslan, snutig och så. Förmodligen mycket pga att jag så gärna ville ha långt hår som alla andra flickor men fick inte för mina föräldrar de klippte av mig det lagom till skolstart, så att man skulle känna sig ännu mer udda.

Hur som helst när vi kom hem så tog han fram ett stort fiskespö, stängde mitt rum och föröskte slå mig med detta. Jag kommer fortfarande ihåg hur livrädd jag var och hoppade mellan möblerna medan jag skrek. Han avbröt sitt försökt ett antal minuter senare men tvingade mig att ringa och be om ursökt.