Denna gången förhoppningsvis för att stanna. Jag trivs mycket bra i nya huset men vi har rörigt. Trädgården blommar så fint så och jag har försökt mig på att sätta de första fröna. Tänker dock mycket på döden och det här med mina njurar. Jag är ja bara så övertygad om att jag kommer att få de sämsta möjliga nyheterna ang. dem när jag lämnar de nya proverna för så är det ju med mig ständigt nya sorger så att jag aldrig ska hinna glädjas över det lilla positiva. Är numera helt utan antidepressiva då man inte kunde ta sådant om man hade problem med njurarna. Min psykiatiker betedde sig helkonstigt som om jag skulle berättat för honom innan om mina problem och så berättat jag ju så fort jag fick veta för honom och jag har även innan sagt att jag även har problem med bisköldkörtlarna. Har han gjort något fel undrar man med en gång?