Livet var verkligen mycket roligare när hon levde. Ni är säkert många som skrattar åt mig men sambon gör inte det och det är allt som betyder något för mig. Hon var inte bara min katt jag såg nog sällan henne som en katt utan mer som en själ, min bästa vän och jag saknar henne nästan varje sekund av dagen. Som vanligt när jag komer mer i kontakt med mina egna hälsoproblem så tänker jag desto mer på mina föräldrars svek så där var en ganska stor svacka i humöret för mig under eftermiddagen pga det också. Normala föräldrar hade ju intresserat sig för ett barn som trots allt lämnar prover var och varannan månad men inte det och sådana dagar som hälsan är upp i ljuset så känns deras jag skiter i dig extra mycket. Annars så är det fortfarande ont i halsen och täppt i näsan men något bättre.