Den svarta påminner om Zelma och den andra om Belle



och vår tredje katt kom ner helt förstörd när han hörde ljudet av katter han ej kände till.

Så idag märkte jag än en gång hur himla stresskänslig jag är. Vår njursjuka katt Belle följer mig som en hund och vill gärna ha kokt torsk även om det är inget hon ska ha man ger henne en liten  bit hon slickar sätter sig ner och väntar på mer så kan man göra så om och om igen tills hon har fått vad hon vill ha. Hon släpper en inte med blicken. Idag skulle jag dela sambons tårta när hon bestämde sig för att utsätta mig för detta. Det sluta i totalt misslyckad delning med skadad tårta och mig i bristningstillstånd gråtande och skrikandes. Allt för ögonpsykning av en liten söt katt. Jag ringde till sambon helt hysterisk och så fick han lugna ner mig men det är fortfarande inte ok och egentligen skulle jag bara vilja slänga tårtan och bara en ny för där har vi ju ett till av mina problem allt måste vara perfekt.

jag mår givetvis fortfarande skit. Annars så har det mesta kretsat kring vår njursjuka Belle Hon lever fortfarande och har haft några normala kattdagar men det är så jobbigt för det svänger så från dag till dag och man blir så ledsen när man ser att hon inte mår bra. Varje dag är det ska hon äta idag ska hon dricka idag hur andas hon? osv. Denna katt ahr lidit så mycket i sitt liv tack vare min bror så både jag och sambon skulle så vilja se henne mer i livet för hon förtjänar att vara glad. Hon har ju dessutom precis som jag råkat ut för min familjs elakheter så jag känner något sjukt band till henne. Vi två vet liksom.

har inte ätit på hela dagen och andas litet konstigare ibland. Jag vet att jag ska vara tacksam för varje dag som hon lever men jag klarar inte av att förlora henne nu. Jag har en människa som ger mig kärlek och en människa som jag ger det till. Jag är vad man kallar grymt undernärd och behöver få känna den glädje och kärlek som hon ger mig. Vi tror att det är för att hon var sommarkatt övergiven och utslängd av mitt pucko till bror som ni ju vet så är hon extra tillgiven för hon och hennes son. Trots att det gått så många år nu, tacksamheten strålar ut hela tiden och hon är så underbar och jag behöver det och jag behöver få ta hand om henne. Jag älskar henne så.

medan sambon dammsugit. Vår minsta tre-åriga lilla adhd katthona klarar itne av en dammsugare överhuvudtaget. Hon blir totalt hysterisk och då menar jag hysterisk. Upp högt på en hylla och totalt livrädd.

Jag kröp automatiskt ihop under täcket och skyddade alla kroppsdelar under täcket för att känna hur hon gick upp mot mina axlar då nu halva sängen var ledig. Hon brukar ofta sova däruppe hos mig så jag tänkte inte mer på det i nästa sekund så kände jag någonting varmt porlande på min vänstra rygghalva. Katten kissade på mig.
Där har ni min morgon men nu vet jag hur varmt kiss känns och känslan sitter i länge det kan jag lova. Låt oss hoppas detta var första och sista gången som jag blir kissad på!

varje gång jag tillåter mig själv att våga hoppas lite såslås jag ner i skorna omg. Fick veta värdena på katten Belle's njurar och det var inte bra. Ökat rejält på en månad- Och när jag pratar med sambon så känns det som om han mörkar fler dåliga nyheter om henne för mig. Vågar numera knappt gå och lägga mig av rädla för att det är sista natten med Belle. Jag har fan inte kommit över Selma's död än så hon måste leva. Att ge henne sin medicin varje dag är också ett rent helvete.

det verkar bra men jag vågar inte bli glad över att hon är hemme för om jag tillåter mig att bli glad så brukar det sluta med besvikelse ganska omg.

jag har alltid haft problem med dem då jag när jag var liten satt bakpå min mors cykel och fick både hälarna rejält uppfläkta i cykelhjulet. Tydligen kunde jag inte gå på ett bra tag och min far fick bära runt mig men de gick inte till läkare med det och vet ni varför?

För att jag inte ville. Hur som helst jag har problem med dem i kyla och när jag sträcker mig högt mm och nu är det väl en överansträngning och jag är klagig jag vet:-) Men jag har så mycker klagande att få ut ur mig (tyvärr)Oroar mig mer för Belle igen tyvärr. Det är det här jävla lungödemet som jag är rädd att det ska komma tillbaka.

Håll tummarna för henne nu!

Imorgon är det en vecka sedan hon lades in akut efter att vi upplevt en mardrömsfärd med vätska rinnande ut hennes mun och stora problem med andningen. Ikväll så gjorde de ultraljud på hjärtat och jag är så nervös över svaret. Varje dag den sista veckan har varit sambon som kommit hem sen har vi kört till Belle direkt och suttit där i 2 timmar med henne i ett rum och hjärtat har smält varje gång för ma nser glädjen på henne när hon ser oss. Hela katten skiner upp och vaknar till liv. Är livrädd för domen imorgon och som sagt en del av skiten känns det som om hon fick för att djursjukhuset klantade sig. Hoppas det går bra för det finns ingen katt som förtjänar att få leva mer än hon. Hon har haft sitt helvete tack vare min käre exbror och jag och sambon vil lså få lov att fortsätta skämma bort henne. Hon lyser upp allas vårt liv kollosalt. Som sagt mitt liv just nu är Belle.

det gör för ont. Belle kom hem igår kväll och lades in akut idag igen mer behöver jag väl inte skriva för att ni ska föstå hur skit jag mår. Klandrar mig själv som vanligt och är så jävla besviken på malmö djursjukhus för DE  gav henne vatten i lungorna. Hatar dem men vad fan gör man?

pga stressen från ett blodprov. Jag är inte alls förtjust i djursjukhuset i Malmö men vad gör man man har inte så mycket att välja med. De tar lätt på djuren. Detta är en katt som blev dummpad när hon precis fött kattungar hon var hårsmånen från att svälta till döds och hon klarar knappt av att jag går ut i trädgården en halvtimme och så tror de att hon kalrar stressen på sjukhus utan oss. Vet varken ut eller in.

När min katt ligger inlagd?

"bara för genomspolning och dropp då hon har problem med att kissa och inte kan ta medicin pga sin njursvikt MEN  sist jag alde in en katt så fick jag aldrig tillbaka henne i livet så ser redan hur de ringer imorgon och säger att hon är död.Vill inte vara negativ vill tro det bästa men turen brukar inte vara på min sida som ni ju vet.

ja ni hörde rätt och ni vet ju hur knäckt jag blir när det händer mina katter något. Denna gången är det mamma Belle vi var inne akut natten till fredag då hon hade problem att kissa och sedan har hon typ bara suttit så idag hade vi ny tid och det visade sig att hennes ena njure är mycket mindre hur behandlingen ska tas elelr vad felet är vet jaginte än och jag ser ju det värsta framför mig redan och det kalrar jag helt enkelt inte av. Idag rakade hon två tassar för blodprov och en mage för ultraljud på njurar så tack och lov för försäkringen som vi har p åalla katter.