och förhoppningsvis en bättre sådan även om jag TYVÄRR ska till bildterapi har inte varit där sedan innan jul och efter 2008's start så har jag inte känt mig redo och gör det inte imorgon iheller. Jag känner att jag hälsomässigt skulle gagnas bättre av att bara få vara i min låtsasvärld 24/7.De här veckorna när jag varit det har jag blivit något bättre men det är först de sista dagarna som förbättringarna märkts det tog två  veckor. Jag föll så långt denna gången at jag helt enkelt inte klarar av att prata med det om någon är när jag är hos terapeft så måste jag prata för  jag står inte ut med tystnaden den gör mig nervös men min hälsa gynnas av total frid just nu och det ska jag säga till henne imorgon.

Postivt med att falla så djupt som jag än en gång föll är att jag då märker hur fruktansvärt dålig jag fortfarande är och att jag är absolut totalt fucked up med stress som exempel:

Jag får magsmärtor och panik när jag sitter bredvid sambon i soffan medan han äter en skål popcorn som i hans fall betyder handen ner i skålen tills de är slut. Jag klarar inte av det jag blir alltså sönderstressad av en sådan liten grej.