jag vet ni behöver inte säga det. Här går jag och är ledsen över att min mamma spiller bort sitt liv på min bror och ensamhet istället för att ta kontakt med mig och låta mig få göra henne glad. Hon har behandlat mig som skit jag vet men det gör så ont i mitt hjärta när jag ser hur dagarna går och hon låter nöjas sig med så litet när hon kunnat få så mycket.