Efter två års tids av rädsla och velande
så ska jag verkligen försöka skicka ett brev till min underbara dagmamma för att hoppas att hon kanske kan fylla in litet frågetecken till mina föräldrars kyliga beteende och min brors psychobeteende. Hoppas jag vågar denna gången. Det som stoppar mig är rädslan för att ohn också ska vara dum mot mig. Där ser ni alla ni mobbatr och elaka människor vilka dupa spår era hjärndöda kommentare sätter på människor och de sitter där livet ut många gånger. Önskar verkligen jag kunde få mer självförtroende och mod.
Kommentarer
Trackback