Jag var galen i det när jag växte upp så det gav en hel del flashbacks hur jag kände mig om jag köpte några.

Jag brukade ibland köpa chockladpuddingpulver, tonfisk på burk, lösgodis, ostbågar mm men INGENTING vågade jag berätta för mina föräldrar. Jag kommer ihåg hur jag rent svettig smugglade in dem i huset skitnervös för att bli upptäckt, åt dem i smyg med stängd dörr och hela tiden så kände jag mig som om jag skulle bli upptäckt medan jag höll på att begå mord. Inte undra på att jag är så himla nervös över allting eller hur? Eller varför jag fortfarande är så uppstressad?

En gång i mellanstadiet så glömde jag att jag hade en liter mjölk och ett chokladpuddingpulver i min skolväska. Snacka om att det luktade sur mjölk:-) (Tänk jag vågade inte ens sätta in litern mjölk som jag köpt för mina egna pengar i kylen av rädsla för utskällningen som skulle komma) Och jag fattade först inte ens att lukten kom från min väska. Och när jag gjorde det så kom nervositeten med en gång att någon annan skulle fatta att det var min väska. Nervös, nervös, nervös alltid!