Saw 3 - så starka scener att publiken svimmar
http://www.imdb.com/title/tt0489270/
http://expressen.se/index.jsp?a=736217
Kan de verkligen ha lyckats att göra en uppföljare bättre än sin föregångare? Det är ju inte ofta som det händer. Måste verkligen vara starka scener om man tom svimmar.
http://expressen.se/index.jsp?a=736217
Kan de verkligen ha lyckats att göra en uppföljare bättre än sin föregångare? Det är ju inte ofta som det händer. Måste verkligen vara starka scener om man tom svimmar.
En fråga till en viss expert*ler* eller någon annan som känner sig hjälpsam
Hur får man bäst bort mossa mellan stenar? Bugar 1000 gånger av tacksamhet om du kan hjälpa mig*ler igen* Det innebär nämligen att jag kanske kan slippa min svåger litet mer. Tänk om jag legat på min bror på det sättet där ute i huset. Han hade slått ihjäl mig för länge sedan.
En dag är just nu två för mig!
Vad jag menar är att jag går upp, är uppe i en 4-5 timmar och sen är jag så trött att jag måste sova några timmar för att överhuvudtaget klara av kvällen. Annars blir jag dels jätteledsen pga att hjärnan inte är klar nog till att stoppa depressionen och jag är så trött att jag inte kan göra ett dugg. Men det är jobbigt att behöva leva såhär. Det är väl tyvärr inte så mycket mer jag kan göra dock än att köpa läget. Stress suger och det gör en trött. De som tror att problem med psyket bara påverkar hjärnan har verkligen helt fel. Stora delar av kroppen kan bli lidande. Och efter läkarintyget så dog en del av kämoa glöden i mig så jag är mer uppgiven nu och det märks på hela mig.Tyvärr!
Jag blev avis Vikki, när jag hörde att du bodde i Hallein
Jag har varit där många gånger och jag får väl erkänna att Keltenmuseumet inte riktigt var min favorit*ler* Kanske för att jag var så ung när mina föräldrar drog dit mig och min bror där. Tänk du kan åka skidor hela vintern, grymt avis är jag men glad för din skull som får lov att uppleva ett sådant vackert land som Österrike! Nu är det något år sen jag var där men från 6-års ålder så har jag nästan en gång om året bott med mina föräldrar eller sambo i Abtenau om du känner till denna underbara lilla by, mitt paradis på jorden? En plats som jag verkligen känner att jag mår bra av att besöka! Den ligger ju inte så långt från Hellein Så jag känner till den delen av Österrike en del, lova mig att du njuter litet för mig också av att vara där.
Jag har läst din blogg en del men ska läsa den mer när jag är litet piggare så att jag verkligen kan ta till mig den.
Tack för att du tänker på mig och önskar mig gott!Det värmer*ler* och att önska mig mindre stress just nu det kan jag verkligen behöva för jag är tyvärr mer uppstressad igen. Ha en underbar onsdag!
Jag har läst din blogg en del men ska läsa den mer när jag är litet piggare så att jag verkligen kan ta till mig den.
Tack för att du tänker på mig och önskar mig gott!Det värmer*ler* och att önska mig mindre stress just nu det kan jag verkligen behöva för jag är tyvärr mer uppstressad igen. Ha en underbar onsdag!
Jag var grymt nervös när jag gick till min bildterapi idag,
då jag ju skickade henne tre mail i fredags ang. mitt sjukintyg och som alltid var jag ju då rädd att hon skulle vara arg på mig. Jag har ju blivit litet märkt av att människor farit ut ganska rejält mot mig bara för att jag sagt min åsikt. Innan jag gick in där så var jag tvungen att ringa sambon så att han gav mig litet mod inför mötet.
Det var lugnt dock , hon var inte arg alls utan bara förstående. Nu berättade jag om rösterna i mitt huvud också, jag hade visst inte gjort det förut, förmodligen pga att jag är så van vid dem. För mig har härda ut ju alltid varit mottot.
Nu är jag medveten om att jag kanske låter ganska galen men det är ju inte för inte som jag varit sjukskriven så länge pga psykisk utmattning. Det ringer liksom av skrikande röster i mitt huvud hela tiden. Det är människor som står och skriker och kommenderar mig gör si och så. De står liksom i en ring runt mig pekandes finger samtidigt som de hela tiden maler.
Enligt henne så var det ett typiskt tecken på att jag var väldigt stressad fortfarande.
Det var lugnt dock , hon var inte arg alls utan bara förstående. Nu berättade jag om rösterna i mitt huvud också, jag hade visst inte gjort det förut, förmodligen pga att jag är så van vid dem. För mig har härda ut ju alltid varit mottot.
Nu är jag medveten om att jag kanske låter ganska galen men det är ju inte för inte som jag varit sjukskriven så länge pga psykisk utmattning. Det ringer liksom av skrikande röster i mitt huvud hela tiden. Det är människor som står och skriker och kommenderar mig gör si och så. De står liksom i en ring runt mig pekandes finger samtidigt som de hela tiden maler.
Enligt henne så var det ett typiskt tecken på att jag var väldigt stressad fortfarande.
Ett julbord blir det iallafall i år även för sjuka mig
Sambon och jag har blivit grymt förtjusta i Hurva Gästis som ligger i Eslöv. Det är en bit för oss att köra men det är det värt. Stället är så otroligt mysigt och man får himla bra service och de har uppträdande också i omgångar under hela kvällen i form av ett luciatåg och ett tomtetåg som även delar ut godispåsar till barnen och när du kommer dit där så står de och tar emot dig på gården med varm glögg. Vill man få JUL med stora bokstäver så ska man defintivt bege sig dit där.
Lady Vengeance
http://www.imdb.com/title/tt0451094/
OK jag vet att den ska vara fantastiskt bra om man läser recensionerna och den var väldigt vackert filmad så mycket kan jag hålla med om men annars, NEJ TACK!! Jag begrep den inte alls eller rättare sagt jag förstod ju handlingen men ändå så verkade den så långt borta på något sätt. En väldigt konstig film men om du vill verka kulturell så får du nog extra poäng om du säger att du gillar den.
OK jag vet att den ska vara fantastiskt bra om man läser recensionerna och den var väldigt vackert filmad så mycket kan jag hålla med om men annars, NEJ TACK!! Jag begrep den inte alls eller rättare sagt jag förstod ju handlingen men ändå så verkade den så långt borta på något sätt. En väldigt konstig film men om du vill verka kulturell så får du nog extra poäng om du säger att du gillar den.
Tider och regler
De hade aldrig någon tid för mig när jag skulle gå och lägga mig för de resonerade som så att jag gick ju ändå och lade mig när jag blev trött vilket i och för sig stämde och jag var aldrig svår att få upp på morgonen.
Likadant var det med tider när jag skulle vara hemma om jag var ute sent. Även där litade de på mig och jag var ju inte precis typen som hamnade i problem utan jag var alltid överordentlig tyvärr.
Såhär i efterhand så ångrar jag verkligen att jag inte bråkade mer och var till mer problem och inte var så himla bra på att klara mig själv. Då hade man kanske fått litet uppmärksamhet.
Likadant var det med tider när jag skulle vara hemma om jag var ute sent. Även där litade de på mig och jag var ju inte precis typen som hamnade i problem utan jag var alltid överordentlig tyvärr.
Såhär i efterhand så ångrar jag verkligen att jag inte bråkade mer och var till mer problem och inte var så himla bra på att klara mig själv. Då hade man kanske fått litet uppmärksamhet.
Med tanke på artikeln
http://www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2006%5c10%5c29%5c2999
Han kostar dig en miljon fram till 18-årsdagen så föll givetvis tankarna med en gång på min bror som fortfarande vid 40-års ålder kostar mina föräldrar pengar. Jag vet säkert att han bara de sista 5 åren kostat dem 50000 och summan är förmodligen ännu högre än så. Mina föräldrar gillar pengar väldigt mycket och har alltid haft koll på mig så att jag inte kostat dem för mycket så det förvånar mig verkligen att de aldrig får nog av att betala för min bror.
Han kostar dig en miljon fram till 18-årsdagen så föll givetvis tankarna med en gång på min bror som fortfarande vid 40-års ålder kostar mina föräldrar pengar. Jag vet säkert att han bara de sista 5 åren kostat dem 50000 och summan är förmodligen ännu högre än så. Mina föräldrar gillar pengar väldigt mycket och har alltid haft koll på mig så att jag inte kostat dem för mycket så det förvånar mig verkligen att de aldrig får nog av att betala för min bror.
Som sagt jag har ofta fått en väldigt elak behandling av människor
En behandling som har chockat mig mycket efteråt då det för mig är ofattbart att människor vill bete sig så.
När jag jobbade en gång i tiden så var jag allt i alla på ett kontor eller rättare sagt jag fick göra allt skitgöra som sekreteraren inte orkade göra. Dagarna knde bestå av att sätta in papper och svara i telefon. Tillsist så tröttnade jag rejält på att aldrig få några möjligheter till att utvecklas.
Ungefär samtidigt så blev jag sjuk med mina skäldkörtlar och sjukskriven några månader vilket gjorde min chef och sekreteraren grymt förbannade och när jag kom tillbaka så ahde de anställt en vikarie att göra mitt jobb och jag sattes i ett hörn längst bak i ett rum att göra ännu värre skitgöra än vad jag gjorde tidigare. Nu teg de ut mig och inte ens när jag bad om att få mitt amla jobb tillbaka så fick jag det då han inte kunde lita på att jag var frisk nu.
Efter ett tag så bytade jag firma men arbetade fortfarande i samma byggnad.
Då denna kvinna var väldigt kokett av sig så hade hon de gubbsjuka gubbar som fanns på företaget i sin hand. Världen skulle kretsa kring henne helt enkelt, då var hon fullt nöjd. Hon hade skrämt upp dem ordentligt också för de flesta snackade skit om henne och tålde henne inte men till henne var det få som vågade att säga vad de tyckte.
En dag så står jag ute på lagret och pratar med min sambo. Jag står i gången, en gång som två personer utan problem kan gå förbi varandra i. Ut kommer denna dam, jag tänker nej minsann jag ska inte flytta på mig bara för att hon kommer hon har gått om plats att gå förbi mig ändå-
Hon vänder sig om till mig och säger: Passar du dig inte riktigt noga så slår jag dig på käften!
Idag ångrar jag att jag inte anmälde henne men man ville ju inte bråka och än idag är jag chockad över beteendet men så är jag också peace love and understanding*ler*
När jag jobbade en gång i tiden så var jag allt i alla på ett kontor eller rättare sagt jag fick göra allt skitgöra som sekreteraren inte orkade göra. Dagarna knde bestå av att sätta in papper och svara i telefon. Tillsist så tröttnade jag rejält på att aldrig få några möjligheter till att utvecklas.
Ungefär samtidigt så blev jag sjuk med mina skäldkörtlar och sjukskriven några månader vilket gjorde min chef och sekreteraren grymt förbannade och när jag kom tillbaka så ahde de anställt en vikarie att göra mitt jobb och jag sattes i ett hörn längst bak i ett rum att göra ännu värre skitgöra än vad jag gjorde tidigare. Nu teg de ut mig och inte ens när jag bad om att få mitt amla jobb tillbaka så fick jag det då han inte kunde lita på att jag var frisk nu.
Efter ett tag så bytade jag firma men arbetade fortfarande i samma byggnad.
Då denna kvinna var väldigt kokett av sig så hade hon de gubbsjuka gubbar som fanns på företaget i sin hand. Världen skulle kretsa kring henne helt enkelt, då var hon fullt nöjd. Hon hade skrämt upp dem ordentligt också för de flesta snackade skit om henne och tålde henne inte men till henne var det få som vågade att säga vad de tyckte.
En dag så står jag ute på lagret och pratar med min sambo. Jag står i gången, en gång som två personer utan problem kan gå förbi varandra i. Ut kommer denna dam, jag tänker nej minsann jag ska inte flytta på mig bara för att hon kommer hon har gått om plats att gå förbi mig ändå-
Hon vänder sig om till mig och säger: Passar du dig inte riktigt noga så slår jag dig på käften!
Idag ångrar jag att jag inte anmälde henne men man ville ju inte bråka och än idag är jag chockad över beteendet men så är jag också peace love and understanding*ler*
Ang. din kommentar fd. 6-galna morsan,
att du först när du blev vuxen fattade hur dåligt behandlad du blivit som barn. Så var det ju här också och nu så ser jag verkligen hela livet som varit i ett helt annat ljus. Jag vet inte hur det var för dig men min familj isolerade ju verkligen mig och min bror från andra vuxna människor och man fick ständigt höra hurdet var fel på alla andra. Det var bara vi fyra så man hade inte mycket chans att fatta att något var galet. De slog även ner på mig när jag tex försökte ifrågasätta min brors konstiga beteende och fick mig tom att tro att det inte var något konstigt med det (nu vet jag ju mycket bättre)Det var väldigt mycket först när jag träffade min sambos familj som jag insåg att det tex inte var normalt att bråka varje middag och få utbrott - man kunde faktiskt sitta i lugn och ro. Än idag är jag chockad över sådan normalitet för det är inte alls vad jag lärde känna som normalt.
Jag har ju försökt att berätta för mina föräldrar om allt detta men de vägrar att lyssna och ta det till sig utan lägger oftast över skulden på mig så jag kan verkligen förstå vad du menar (var vad jag försökte säga med alla ordvändningar vet inte om det gick riktigt fram*ler*).
Jag har ju försökt att berätta för mina föräldrar om allt detta men de vägrar att lyssna och ta det till sig utan lägger oftast över skulden på mig så jag kan verkligen förstå vad du menar (var vad jag försökte säga med alla ordvändningar vet inte om det gick riktigt fram*ler*).
Hejsan Vikki
Vad kul att kunna chocka dig litet:-) Du verkar vara en person med en vänlig själ i dig som förstår hur lätt sårad jag tyvärr är. Det är det inte många som gjort genom åren. De flesta har betett sig som om de kan sig vad som helst till mig när som helst utan att jag ska reagera ett dugg.
Jag vet att man kan få kritik, och när man skriver en blog så ska man vänta sig även det, men problemet i mitt privatliv är att människor inte har ansett att jag har haft rätt att svara tillbaka med kritik, tex sade någon fy fan vad du är ful till mig så skulle jag bara säga OK. Vilken tur jag har att du har fått för dig att läsa min blogg. Stor kram på dig!
Jag vet att man kan få kritik, och när man skriver en blog så ska man vänta sig även det, men problemet i mitt privatliv är att människor inte har ansett att jag har haft rätt att svara tillbaka med kritik, tex sade någon fy fan vad du är ful till mig så skulle jag bara säga OK. Vilken tur jag har att du har fått för dig att läsa min blogg. Stor kram på dig!
Det är lustigt hur fort jag kan tappa livsgnistan och humöret,
Det krävs inte speciellt mycket alls och humöret och hysterin ökar ganska fort om något klyddar för mig. Än idag när jag går ut bland människor så får jag hålla igen och riktigt hindra mig från att ställa mig och skrika arga saker mot främlingar som jag aldrig mött förr. Då är man ganska crazy enligt mig. Vad hände med min psukiatiker för en månad sen konstaterade han att jag inte var redo för FK än och snackade om tidsbestämd sjukersättning på 2 år. En månad senare och utan att ha träffat mig så gör han ett helt annat utlåtande. Jag ljuger inte när jag säger att jag är totalt knäckt för med det humöret och de störningar som jag fortfarande har i mig så vet jag att jag inte är redo att tvinga mig in i det skulle vara att förstöra mig.
I hela mitt liv från det att jag blev till så var det
Var snäll, hjälp mamma, muntra upp din bror, städa ditt rum, bädda din säng och vi betalar dig om du bäddar din brors också, var tyst, gå till scouterna fast du hatar det, åk på läger det är bra för dig och vi struntar i att du inte trivs, klaga inte, handla inte skivor för dina pengar, gråt inte, banta du är tjock för varje kilo du går ner så får du pengar, sluta bit på naglarna så får du en skiva, stör inte, titta inte så mycket på tv, fråga inte så mycket, spela in detta på video åt mig varje vecka på dina band och fan om du missar något, ring inte mig mer än när jag vill, du är konstig när du inte vill göra som jag vill, ta ett jobb som du hatar, sommarjobba här och här för jag bestämmer det, gå kvar på ditt jobb fast du mår jättedåligt psykiskt, skriv på detta, ge oss pengar, skriv över bilen, städa åt mig, säg inte till din storebror och var snäll mot honom, du är inte sjuk, ge din bror pengar, lyd, lyd, lyd mm. Människor har alltid bara stått över mig med pekfingarna viftandes och kommenderat allt. Mitt liv har ALDRIG varit mitt.
Det är fan om de ska tvinga in mig i någonting som jag inte är redo för då blir det ju bara som alltid, gör vad andra vill och jag pallar helt enkelt inte det längre, jag klarar det inte mentalt. De ovan nämnda exemplena är bara en del och vissa av dem kan kanske låta konstiga men man måste ha varit där för att ha sett framförandet av uppgifterna och hört rösten på dem när de bestämde åt mig.
Jag vet bara att jag har levt med tvång alltid och får jag mer sådant ja då försvinner livslusten för jag har spillt bort 30 år på det sättet. Det är inte lätt att förstå men detta är en av de menen jag fått från mitt liv.
Paniken går i mig nu
då jag råkade öppna mitt sjukintyg. Ni läste rätt jag vågar oftast inte titta på dessa av rädsla för vad där ska stå. Sist som jag pratade med min psykiatiker så sade han att jag inte var redo ännu och att han skulle rekommendera mig för sjukersättning under en tid på 2 år. Det kändes så skönt för då skulle jag slippa att bli stressad av systemet och kunde äntligen koncentrera mig på att bli frisk då jag ju fast jag varit sjukskriven inte kunnat göra detta eftersom jag hela tiden haft en massa problem som pressat på mig.Nu stod där helt plötsligt att jag var redo för en viss typ av rehab och det är jag ju inte alls. Jag är långtifrån redo och paniken växer i mig för tvingar de ut mig så förstör de mig. Jag har varitstressad sen jag föddes det tar lång tid att bli av med sådant och det sker inte på beställning. Tänk er själv jag har vuxit upp i väldigt stressad miljö och alltid levt i det. Det tar!
Givetvis så skulle vi även flytta från huset
som var min borg och min trygghet eller rättare sagt precis efter julen. Det huset som jag vuxit upp i och bott i under 20 år. Jag var helt knäckt när det såldes på exekutiv auktion pga att min far och mor inte kunde betala sina skulder.
Vi hade alltid julgranen i det stora rummer där och jag minns hur jag brukade älska att stå och titta på den och se hur lamporna glittrade i terassdörrens glas. Det var frid över den bilden. Det nyåret så var vi hos farmor men jag minns att jag gick hem tidigt för att i ensamhet ha möjlighet att fotografera av i minnet hur julen hemma var och hur allting såg ut så att när jag blundade så skulle jag minnas det direkt (och det gör jag fortfarande*ler*)
Vi hade alltid julgranen i det stora rummer där och jag minns hur jag brukade älska att stå och titta på den och se hur lamporna glittrade i terassdörrens glas. Det var frid över den bilden. Det nyåret så var vi hos farmor men jag minns att jag gick hem tidigt för att i ensamhet ha möjlighet att fotografera av i minnet hur julen hemma var och hur allting såg ut så att när jag blundade så skulle jag minnas det direkt (och det gör jag fortfarande*ler*)
Sen har vi ju den där julen då min mormor ringde och tog julglädjen ifrån mig
Som ni märker så är julen inte min högtid. Jag har sällan haft en riktigt glad jul. Först på sambons tid så är de ialla fall lugna.
Den julen jag pratar om här är första julen som mamma är hemma igen efter sin hjärnblödning. Hon hade redan trillat ihop i köket när hon skar rödkål och fått ett epileptiskt anfall. Det är tydligen vanligt att få efter hjärnoperationer när hjärnan flyttar på sig.
Hur som helst mormor tävlade alltid med farmor och gjorde vi en sak med den ena så var vi tvungna att se till så att samma sak gjordes med den andre. Mormor hade visst fått nys om att vi var först på kyrkogården med farmor och ringer hem till oss fly förbannad över att vi inte brytt oss om henne. Givetvis så svarade jag och fick hela salvan över mig om hur mycket skit vi var och hur dåligt hon mådde osv (jag som inte alls hade med det att göra).Än idag när jag tänker på det så minns jag precis hur det kändes när julstämingen bara flög ur hjärnan på mig.
Den julen jag pratar om här är första julen som mamma är hemma igen efter sin hjärnblödning. Hon hade redan trillat ihop i köket när hon skar rödkål och fått ett epileptiskt anfall. Det är tydligen vanligt att få efter hjärnoperationer när hjärnan flyttar på sig.
Hur som helst mormor tävlade alltid med farmor och gjorde vi en sak med den ena så var vi tvungna att se till så att samma sak gjordes med den andre. Mormor hade visst fått nys om att vi var först på kyrkogården med farmor och ringer hem till oss fly förbannad över att vi inte brytt oss om henne. Givetvis så svarade jag och fick hela salvan över mig om hur mycket skit vi var och hur dåligt hon mådde osv (jag som inte alls hade med det att göra).Än idag när jag tänker på det så minns jag precis hur det kändes när julstämingen bara flög ur hjärnan på mig.
Sen har vi ju julen 2003
Det året som min bror misshandlade mig (framför mamma) på våren och det året som jag sen blev sjukskriven i oktober. Jag väntade hela december på om mina föräldrar skulle höra av sig om hur julen skulle bli. Det vara alltid jag som ringde annars så vid denna tiden så lovade jag mig själv att sluta med det för att se om de brydde sig - Uppenbart så gjorde de inte det. Den 23 december ringer mamma och frågar när hon kan komma och lämna julklapparna och det är det första jag hörde av henne i december. Hon skulle ju fira jul med min bror av den enkla anledning - han frågade först. Själv så blev jag jätteledsen när hon sade det då jag mådde väldigt dåligt efter misshandel och allt så jag hade väl hoppats att hon som såg det skulle vara litet orolig för mig och inte vilja svika mig på en sådan dag som julafton.
Hur dum i huvudet var jag där?Jag ber henne ta sina julklappar och stoppa upp dem någonstans för brydde de sig inte annars så behövde de inte låtsas bry sig på julafton. Sen ringer jag min fars på hans mobil(mobilsvar som vanligt) och framför samma sak till honom. Han ringer upp litet senare och övertalar mig till sist att ta emot julklappen som han köpt till mig och sen ringer han mig faktiskt den 24 dec också och frågar hur det är (väldigt ovanligt för honom)När jag säger till honom att han kunde hört av sig så får jag bara svaret men du vet ju att jag inte är så mycket för att fira jul.
Det hindrade honom dock inte från att fira julafton med sina nya vänner och förmodligen en av sina nya kvinnor. Så var de alltid - de dög bättre, av någon anledning.
Hur dum i huvudet var jag där?Jag ber henne ta sina julklappar och stoppa upp dem någonstans för brydde de sig inte annars så behövde de inte låtsas bry sig på julafton. Sen ringer jag min fars på hans mobil(mobilsvar som vanligt) och framför samma sak till honom. Han ringer upp litet senare och övertalar mig till sist att ta emot julklappen som han köpt till mig och sen ringer han mig faktiskt den 24 dec också och frågar hur det är (väldigt ovanligt för honom)När jag säger till honom att han kunde hört av sig så får jag bara svaret men du vet ju att jag inte är så mycket för att fira jul.
Det hindrade honom dock inte från att fira julafton med sina nya vänner och förmodligen en av sina nya kvinnor. Så var de alltid - de dög bättre, av någon anledning.
Jag måste bara säga,
fast jag vet att jag sagt det innan så ursäkta tjatet. Jag kan bara inte fatta hur han och hon två nästan 40-åringar fortfarande kan vilja bo hos min mamma i hennes trea med sin lille son. Ok min brors ekonomi är körd men hon borde klara att skaffa lgh och även han kan ju be om hjälp. Sambons hans blir 40 i januari jag försöker föreställa mig hur hon firar den där, det går inte. Det ända som känns tryggt det är vetskapen att om han får något utbrott så hör grannarna det. Som sagt ursäktagnatet det är bara en sak som chockerar mig så!
Hejsan Vikki
Tack för dina fina och stöttande kommentarer. Jag har ofta frågat mig själv hur de kunnat, en fråga som det väl tyvärr inte finns något svar på. Jag är väl både stark och svag på samma gång. På vissa punkter så har jag att psyke som få (skulle nog kunnat bli tävlingsmänniska) på andra punkter så är jag som ett litet barn.
Att skrivao mdet är faktiskt inte alls jobbigt. Visst en del tårar kommer och ibland gör det ont när något nytt minne dyker upp som jag inte kommit ihåg tidigare men överlag så är detta väldigt nyttigt för mig. Bla pga att jag lider av väldigt mycket minnesluckor pga den stressande miljö som jag vuxit upp i. Detta har gjort att några saker har dykt upp i minnet som jag inte kommit ihåg på flera år. Fortsätt att kommentar och fortsätt att läsa*ler* Du är n del av mitt tillfrisknande! Det är som du förstått inte särskilt ofta som jag blivit sedd och hörd så när ni gör det är jättebra. Stor kram på dig.
Att skrivao mdet är faktiskt inte alls jobbigt. Visst en del tårar kommer och ibland gör det ont när något nytt minne dyker upp som jag inte kommit ihåg tidigare men överlag så är detta väldigt nyttigt för mig. Bla pga att jag lider av väldigt mycket minnesluckor pga den stressande miljö som jag vuxit upp i. Detta har gjort att några saker har dykt upp i minnet som jag inte kommit ihåg på flera år. Fortsätt att kommentar och fortsätt att läsa*ler* Du är n del av mitt tillfrisknande! Det är som du förstått inte särskilt ofta som jag blivit sedd och hörd så när ni gör det är jättebra. Stor kram på dig.
Hejsan fd. 6.galna morsan
ett litet brev bara till dig. Vad kul att du tycker att det är som att börja lära känna mig på nytt:-) Jag försöker ju skriva litet annorlunda här (försöker ha lärt mig av misstagen som jag gjorde på Expressen) - vet ej om det lyckas dock. Det är skönt att slippa cencur och litet lättareatt skriva då. Jag försöker även skriva saker som jag inte tror att jag skrev om innan. Jag vill gärna vara mer öppen om vem jag är men om jag bara får sålt huset så struntar jag nästan fullständigt i vad som kommer ut. Det är ju inte jag som har något att skämmas för oftast*ler*Jättekul att du har så många läsare på Expressen.Stor bamsekram från mig!
Efter separationen
som jag berättat innan så vägrade han ju i ett årstid att säga sin nya adress efter att han separerat från min mor. En exvän till mig såg honom i byn där hon bodde en gång och jag var på honom är det där du bor? Även när han lånade mig flyttlådor så stod det en adress som var den byn men inte hans namn.
Han blånekade att det var där trots dessa två incidenter istället så fick jag höra två stycken ganska dumma lögner bla om hur han lånat lådorna av någon. Inte konstigt att man mist tilltron till människor och sanningar!
Han blånekade att det var där trots dessa två incidenter istället så fick jag höra två stycken ganska dumma lögner bla om hur han lånat lådorna av någon. Inte konstigt att man mist tilltron till människor och sanningar!
Jag vet ju att mamma har skador efter sin hjärnblödning!
Det har jag hela tiden tagit hänsyn till men faktum kvarstår dock som min sambo brukar säga att hon har vett nog att behandla min bror på ett helt annat sätt och med mycket mer förståelse.
De här två åren när jag inte haft någon kontakt med dem alls, hur hemsk min far än varit så har han ialla fall tex meddelat via brev när farmor dog. Min mor har inte gjort ett enda försök att kontakta mig.
De här två åren när jag inte haft någon kontakt med dem alls, hur hemsk min far än varit så har han ialla fall tex meddelat via brev när farmor dog. Min mor har inte gjort ett enda försök att kontakta mig.
Julen 2004
Visst är ärlighet bra men kunde de inte kört med en vit lögn här?
Min mor ringer mig på julafton för att fråga om hon kunde komma upp med en liten julklapp till mig. Jag hade då inte hört av henne under hela december. Vad hon sensade fick mig ju verkligen att än en gång känna mig totalt oönskad!
Min far hade ju gett henne order om att gå upp till mig, med andra ord hade hon inte blivit kommenderad till det så hade hon inte gjort det.
Min mor ringer mig på julafton för att fråga om hon kunde komma upp med en liten julklapp till mig. Jag hade då inte hört av henne under hela december. Vad hon sensade fick mig ju verkligen att än en gång känna mig totalt oönskad!
Min far hade ju gett henne order om att gå upp till mig, med andra ord hade hon inte blivit kommenderad till det så hade hon inte gjort det.
OK - Vet någon detta?
Hur vet jag när det är tid för en kattmamma att föda?
Är det bäst att separera henne från tidigare kattunge som är ca 6 månader?
Hur får man bäst 3 katter att acceptera varandra?
Hur får man en halvvild kattunge att bli tamare?
Är där någon som har några tips så är jag väldigt tacksam!
Är det bäst att separera henne från tidigare kattunge som är ca 6 månader?
Hur får man bäst 3 katter att acceptera varandra?
Hur får man en halvvild kattunge att bli tamare?
Är där någon som har några tips så är jag väldigt tacksam!
Jag gick länge och funderade på,
om jag skulle meddela mina föräldrar vart jag flyttade 2005. Några månader efter att jag flyttat så kom jag fram till att jag skulle inte bete mig så barnsligt som dem utan jag skulle meddela min fader vart jag bodde så kunde ju min moder fråga honom om hon ville något.
Det ångrade jag ganska snart när det nästan omg. damp ner ett litet brev fyllt med krav på vad jag skulle göra åt honom (det gällde ju först och främst de här bilarna och att de skulle skrivas över)
Det var inget, jaså du har flyttat vad kul, bla bla. Nej inte det minsta personligt alls utan bara affärer och så skrev han ju förstås att han inte kunde uttala sig om konkursen som han tvingat mig till genom att överge mig då han inte hade all fakta, detta trots att han blivit informerad om en hel del och varför skulle jag ljuga?Men det förutsatte de hela tiden att jag gjorde förmodligen för att de alltid själva gjorde det.
Det går knappt att fatta hur jäkla besviken man blir när man får ett sådant brev fast man inte borde bli det för innerst inne så vet man ju att det inte blir bättre denna gången men man hoppas så.
Det ångrade jag ganska snart när det nästan omg. damp ner ett litet brev fyllt med krav på vad jag skulle göra åt honom (det gällde ju först och främst de här bilarna och att de skulle skrivas över)
Det var inget, jaså du har flyttat vad kul, bla bla. Nej inte det minsta personligt alls utan bara affärer och så skrev han ju förstås att han inte kunde uttala sig om konkursen som han tvingat mig till genom att överge mig då han inte hade all fakta, detta trots att han blivit informerad om en hel del och varför skulle jag ljuga?Men det förutsatte de hela tiden att jag gjorde förmodligen för att de alltid själva gjorde det.
Det går knappt att fatta hur jäkla besviken man blir när man får ett sådant brev fast man inte borde bli det för innerst inne så vet man ju att det inte blir bättre denna gången men man hoppas så.
Gud vad jag jobbade ihjäl mig
i alla år för att hon skulle tycka om mig. Jag ringde nästan varje dag, tog ut henne på bio och middagar, ordnade så att hennes man tog ut henne, gick på konserter med henne, gjorde utflykter, uppmuntrade henne till att göra saker för sin egen skull, ja man kan nog säga att jag gjorde allt för att bli omtyckt.
Jag kämpade aldrig lika mycket med min far, även om han var hemsk ofta så kände man sig i alla fall betydligt friare omkring honom. Trots det så fortsatte min moder att vara så kall mot mig.
Jag minns när hon såg mig bli misshandlad och var helt chockad över vad hon sett min bror göra. Trots detta så kunde hon inte ens ta upp det med min bror och trots alla gånger som han var elak mot oss alla så var det jag som fick höra hur elak jag var mot min bror och dem och det var jag som gick utskällningarna och att jag borde skämmas.
Jag vet ju att mormor ju inte var för snäll mot henne och hade tusen krav på henne och att hon fram till sin död behandlade min mamma nedlåtande så det var kanske det som gick igen.
Kan bara säga att när man var med mamma så gick varje minut ut på att få henne till att tycka om mig och man slappnade aldrig av.
Hon verkade alltid ha trevligt med mig och så men det var aldrig några spontana känslor från henne som fick mig att känna att hon verkligen tyckte om mig utan det var jag själv som fick fråga henne om hon gjorde det.
Hur kunde det vara så svårt att älska mig också?
Jag kämpade aldrig lika mycket med min far, även om han var hemsk ofta så kände man sig i alla fall betydligt friare omkring honom. Trots det så fortsatte min moder att vara så kall mot mig.
Jag minns när hon såg mig bli misshandlad och var helt chockad över vad hon sett min bror göra. Trots detta så kunde hon inte ens ta upp det med min bror och trots alla gånger som han var elak mot oss alla så var det jag som fick höra hur elak jag var mot min bror och dem och det var jag som gick utskällningarna och att jag borde skämmas.
Jag vet ju att mormor ju inte var för snäll mot henne och hade tusen krav på henne och att hon fram till sin död behandlade min mamma nedlåtande så det var kanske det som gick igen.
Kan bara säga att när man var med mamma så gick varje minut ut på att få henne till att tycka om mig och man slappnade aldrig av.
Hon verkade alltid ha trevligt med mig och så men det var aldrig några spontana känslor från henne som fick mig att känna att hon verkligen tyckte om mig utan det var jag själv som fick fråga henne om hon gjorde det.
Hur kunde det vara så svårt att älska mig också?
Satans att jag inte videofilmade det!
Så här i efterhand så ångrar jag verkligen att jag inte sprang ut och videofilmade honom i somras när han höll lektion för min sambo i:
hur man skulle klippa en gräsmatta med en gräsklippare!
Gräsmattan är väl ca 10x10 m och det är bara gräsmatta, inga träd eller någonting.
Där klippte han flera längder medan han instruerade innan han vågade lämna över detta viktiga ansvar:-)till sambon som bara stått och tittat på helt förvånad över hans agerande.
Jag trodde jag skulle dö av garv .
hur man skulle klippa en gräsmatta med en gräsklippare!
Gräsmattan är väl ca 10x10 m och det är bara gräsmatta, inga träd eller någonting.
Där klippte han flera längder medan han instruerade innan han vågade lämna över detta viktiga ansvar:-)till sambon som bara stått och tittat på helt förvånad över hans agerande.
Jag trodde jag skulle dö av garv .
Hon var en tröstshoppare i största grad!
Det var det ena sko paret efter det andra och den ena sidenblusen efter den andra mm. Det skulle vara märkeskläder givetvis som Gerry Weber, Gabor mm. Det var kläder och smycken för någon tusenlapp i månaden och det mesta använde hon aldrig.
Jag minns att min far var på henne massvis för att hon handlade så mycket men det var väl där hon fick sin glädje även om hon aldrig skulle erkänna det. Jag vet ju själv verkligen hur beoende man kan bli av det här med shopping.
När hon fick sin hjärnblödning så uppdagades det ju tex hur hon tagit hemligt lån på flera tiotusen kronor.
Jag minns att min far var på henne massvis för att hon handlade så mycket men det var väl där hon fick sin glädje även om hon aldrig skulle erkänna det. Jag vet ju själv verkligen hur beoende man kan bli av det här med shopping.
När hon fick sin hjärnblödning så uppdagades det ju tex hur hon tagit hemligt lån på flera tiotusen kronor.
Som alla andra i min familj så visste min mor hur man skapade drama!
Jag minns en gång när min far inte varit hemma på ett bra tag (han var hos älskarinnan givetvis). Vad kan jag har varit, 6 år kanske?
Hon lyfter luren och ringer till min fars arbetsplats som på den tiden var i Eslöv. Där ber hon att få prata med en av min fars arbetskollegor (min far vägrade själv kontakta henne) och det var inget snällt samtal utan snarare hysteriskt där hon verkligen ställde denna man mot väggen för att få reda på var min far var.
Tydligen så visste hans arbetarkollegor om att han hade en annan kvinna och de höll gärna varandra om ryggen.
Hon lyfter luren och ringer till min fars arbetsplats som på den tiden var i Eslöv. Där ber hon att få prata med en av min fars arbetskollegor (min far vägrade själv kontakta henne) och det var inget snällt samtal utan snarare hysteriskt där hon verkligen ställde denna man mot väggen för att få reda på var min far var.
Tydligen så visste hans arbetarkollegor om att han hade en annan kvinna och de höll gärna varandra om ryggen.
Om ni tror att jag struntar i era kommentarer
så tror ni helt fel. Jag längtar faktiskt efter att fler ska våga skriva någonting däremot är jag tydligen så korkad att jag inte kommit på än hur jag ska svara på dem i denna blogg såvida jag inte ville skriva ett helt nytt blogginlägg (vilket kändes dumt), önskar där varit en knapp som det stod svara på liksom. Hjärnan sammarbetar ju inte iheller alltid när det gäller att lösa sådana här problem
Kan väl kalla det ännu mer hjärnstopp än normalt för det var först i helgen som det slog mig att det kanske räckte att jag tryckte på kommentar för att svara.
Hur som helst suger åt mig varenda en av de kommentarer jag fått och önskar att jag snart kan hitta tillbaka till mtt gamla jag så att jag kanske kan få fler av er att vilja titta in och skriva några rader för helt ärligt.......Jag lever för dem, ni håller mig flytande och bekräftar och visar mig att jag finns. Jag har ju liksom knappt några andra än er - Ni är mina bekanta.
Tänk på det ni som läser mig att ni gör livet litet ljusare för en ensam människa!
Kan väl kalla det ännu mer hjärnstopp än normalt för det var först i helgen som det slog mig att det kanske räckte att jag tryckte på kommentar för att svara.
Hur som helst suger åt mig varenda en av de kommentarer jag fått och önskar att jag snart kan hitta tillbaka till mtt gamla jag så att jag kanske kan få fler av er att vilja titta in och skriva några rader för helt ärligt.......Jag lever för dem, ni håller mig flytande och bekräftar och visar mig att jag finns. Jag har ju liksom knappt några andra än er - Ni är mina bekanta.
Tänk på det ni som läser mig att ni gör livet litet ljusare för en ensam människa!
Fortfarande inget samtal från mäklare om hur visningen gick!
Förväntar mig det värsta så blir jag inte besviken men....ett litet hopp brinner trots allt. Försöker tänka att det som händer, händer.
Jag är inne i en jättejobb period
just nu då allt det här med huset + svågern och höstens mörker gör att jag är tröttare än någonsin. Det går en 4 timmar ungefär sen så blir jag så trött att jag nästan trillar ihop och knappt kan stå på benen så det är alltid eftermiddagstupplurar för stunden.
Vilket jag avskyr. JAG HATAR ATT VARA SÅ HÄR TRÖTT!! Det är år sedan jag var pigg och det är så himla jobbigt. Jagavundas alla er pigga människor!! Varkligen!!!!
Vilket jag avskyr. JAG HATAR ATT VARA SÅ HÄR TRÖTT!! Det är år sedan jag var pigg och det är så himla jobbigt. Jagavundas alla er pigga människor!! Varkligen!!!!
Dagens bildterapi bestod av mycket prat
och en del målning. Jag fortsatte på ämnet saker som jag längtade efter. Det är som jag sade till min bildterapeft, det ämnet skulle jag kunna hålla på att måla i evigheter då jag nästan längtar efter allting! Jag är ju satt på torka när det gäller det mesta sedan flera år tillbaka och större drömmare än mig fins nästan inte.
Är det inte kul?
Om det är lugnt på galenskaper på min familjefront så kan man alltid lita på att min sambos familj håller igång.
Vi fick ett inte så kärt besök av svågern ikväll. Ja, jag visade mig givetvis inte - det är bäst så då jag vet vad han tycker om mig.
Han var ju så orolig för att vi inte skötte huset. Han fick samtal ifrrån människor som var oroliga för att de tyckte att huset förlorat sin glans.
Hur mycket kan man se från vägen med ett hus som är innanför murar och en trädgård som består av gräsmatta och plattor. Jag skulle vilja säga att huset inte var så charmigt till att börja med.
Vi fick än en gång (för miljonte gången) höra hur billigt vi bodde (han satte själv hyran).
Han ville att vi skulle släppa in en målare i huset när vi inte själva var hemma. Stor chans? Nej! Inte den målaren (samma som förstörde sambons bil)
Sen så var där ju det ena klagomålet efter det andra och vi skulle skriva under ett papper på hur lång tid vi skulle ta att göra sakerna som behövdes göras inomhus tyckte han - visst NOT!
Jag beundrar min sambo som inte har förlorat humöret totalt än för hans bror pratar till honom som om han fått lobotomi!
Vi funderar tom på att flytta tillbaka till staden där min bror bor i för mellan pest och kolera så kanske pest är bättre ändå....
Kan bara säga att jag blir så trött.........Vi flyttade till detta hus för att få lugn och ro så att jag skulle kunna bli risk och vad har vi fått på halsen?
Vi fick ett inte så kärt besök av svågern ikväll. Ja, jag visade mig givetvis inte - det är bäst så då jag vet vad han tycker om mig.
Han var ju så orolig för att vi inte skötte huset. Han fick samtal ifrrån människor som var oroliga för att de tyckte att huset förlorat sin glans.
Hur mycket kan man se från vägen med ett hus som är innanför murar och en trädgård som består av gräsmatta och plattor. Jag skulle vilja säga att huset inte var så charmigt till att börja med.
Vi fick än en gång (för miljonte gången) höra hur billigt vi bodde (han satte själv hyran).
Han ville att vi skulle släppa in en målare i huset när vi inte själva var hemma. Stor chans? Nej! Inte den målaren (samma som förstörde sambons bil)
Sen så var där ju det ena klagomålet efter det andra och vi skulle skriva under ett papper på hur lång tid vi skulle ta att göra sakerna som behövdes göras inomhus tyckte han - visst NOT!
Jag beundrar min sambo som inte har förlorat humöret totalt än för hans bror pratar till honom som om han fått lobotomi!
Vi funderar tom på att flytta tillbaka till staden där min bror bor i för mellan pest och kolera så kanske pest är bättre ändå....
Kan bara säga att jag blir så trött.........Vi flyttade till detta hus för att få lugn och ro så att jag skulle kunna bli risk och vad har vi fått på halsen?
Blir män sexigare med åren?
Eller är det jag som blir äldre?
Jag satt innan idag och bläddrade igenom ett av de senare numren av US weekly. En artikel bestod av att 100 människor fick svara på om utvalda skådespelare var sexigare när de var unga eller nu.
Endast en fick at han var sexigare som ung och det var Matthew Fox som spelar läkaren i Lost och som slog igenom i Party of five.
Justin Timberlake, Brad Pitt, Patrick Dempsey, Nick Lachey och George Clooney ansågs alla med rungande marginal att vara sexigare nu.
Jag kan inte annat än att hålla med dem, måste vara åldern:-)
Jag satt innan idag och bläddrade igenom ett av de senare numren av US weekly. En artikel bestod av att 100 människor fick svara på om utvalda skådespelare var sexigare när de var unga eller nu.
Endast en fick at han var sexigare som ung och det var Matthew Fox som spelar läkaren i Lost och som slog igenom i Party of five.
Justin Timberlake, Brad Pitt, Patrick Dempsey, Nick Lachey och George Clooney ansågs alla med rungande marginal att vara sexigare nu.
Jag kan inte annat än att hålla med dem, måste vara åldern:-)
Visst är det tråkigt?
Varenda samtal som görs med sambons svåger spelas numera in. Det är ett måste då en av hans tex standardmeningar är men det minns du väl att jag sade till dig?
Men visst är det tråkigt när det ska behöva bli så? Men så är det när man inte kan diskutera med en människa utan han/hon bara vill kommendera. Svarar vi inte tex omg. i telefon eller på dören när han ringer så får vi oss en lång föreläsning. Där är det givakt som gäller direkt.
Mig tycks han ju avsky trots att jag nästan aldrig sagt ett ljud till honom eller någon i hans familj fast jag varit ihop med sambon i 8 år. Det säger väl en hel del om hur dålig gemenskapen är i den familjen också?
De är väldigt lika till många sätt de där två bröderna som jag och min sambo har man kan förstå varför han och jag träffades:-)
Men visst är det tråkigt när det ska behöva bli så? Men så är det när man inte kan diskutera med en människa utan han/hon bara vill kommendera. Svarar vi inte tex omg. i telefon eller på dören när han ringer så får vi oss en lång föreläsning. Där är det givakt som gäller direkt.
Mig tycks han ju avsky trots att jag nästan aldrig sagt ett ljud till honom eller någon i hans familj fast jag varit ihop med sambon i 8 år. Det säger väl en hel del om hur dålig gemenskapen är i den familjen också?
De är väldigt lika till många sätt de där två bröderna som jag och min sambo har man kan förstå varför han och jag träffades:-)
Efter att jag kursat företaget
så skickade jag ett mail till min revisor. Hans svar var inget jag såg fram emot då han farit ut mot oss innan när vi ställt för många frågor om företaget och det var inget trevligt beteende (han vägrade informera oss fast vi bad om det och sade hela tiden att han hade allt under kontroll och han ljög även för oss). Mycket riktigt så blir han och företaget som han jobbar för grymt förbannade och anklagar mig för en massa saker och försöker tvinga mig att betala deras räkning med dolda hot.
Jag ska ju ha utnyttjat dem anser de och de ville ha betalt för väl utfört revisor arbete. Ett antal månader efter konkursen så får vi ett brev från deras advokat där de nu vill göra mig ansvarig privat för konkursen genom att påstå saker som inte stämde.
Vi svarar med ett 7 sidors långt brev och efter det så har vi ej hört av dem igen.
Konkursförvaltaren kommer fram till att böckerna är så dåligt skötta att det inte går att utläsa någonting i dem.
Min far vägrar fortfarande sammarbeta och det är ren smutskastning utav mig även där. Jag ska bla ha kört ett väl fungerande företag rakt i botten och en konkurs var onödig i hans ögon (flera hundratusen i skuld och inga inkomster hur kan man säga så?)Han tror inte på ett dugg som jag säger till honom via brev och hänvisar till att eftersom han inte har någon fakta så kan han inte uttala sig.
De saker som tidigare var företagets var helt plötsligt min brors i hans ögon och detta lär han även ha svurit ed på. När vi är uppe i tinget hösten 2005 så sitter även min bror där inför alla domare och advokater och påstår att jag kursade ett vinstdrivande företag.
Som sagt jag har många gånger undrat vilken planet som min familj kommer från!
Jag ska ju ha utnyttjat dem anser de och de ville ha betalt för väl utfört revisor arbete. Ett antal månader efter konkursen så får vi ett brev från deras advokat där de nu vill göra mig ansvarig privat för konkursen genom att påstå saker som inte stämde.
Vi svarar med ett 7 sidors långt brev och efter det så har vi ej hört av dem igen.
Konkursförvaltaren kommer fram till att böckerna är så dåligt skötta att det inte går att utläsa någonting i dem.
Min far vägrar fortfarande sammarbeta och det är ren smutskastning utav mig även där. Jag ska bla ha kört ett väl fungerande företag rakt i botten och en konkurs var onödig i hans ögon (flera hundratusen i skuld och inga inkomster hur kan man säga så?)Han tror inte på ett dugg som jag säger till honom via brev och hänvisar till att eftersom han inte har någon fakta så kan han inte uttala sig.
De saker som tidigare var företagets var helt plötsligt min brors i hans ögon och detta lär han även ha svurit ed på. När vi är uppe i tinget hösten 2005 så sitter även min bror där inför alla domare och advokater och påstår att jag kursade ett vinstdrivande företag.
Som sagt jag har många gånger undrat vilken planet som min familj kommer från!
Visningen igår!
Jag har ingen aning hur den gick än då mäklaren inte hört av sig och jag är för rädd för dåliga nyheter för att våga ringa.
Jag föreställer mig hur han ringer och säger tyvärr det kom inte en enda och jag svarar då var jag bättre än dig för jag hade två stycken besökare igår!
Medan vi var där ute och förberedda så dök två intreserade upp nämligen. Först en som tog eget iniativ och körde ner och sen en som möklaren skickade ut där!
De verkade ju inte helt avskräckta men jag vet nu att människor är bra på att spela så här är det inga positiva tankar!
Hjärnan är väl fast i shit always happens men jag lovar att om mäklaren mot all förmodan kommer med goda nyheter så ska jag göra allt som står i min makt för att slå bort demonerna åtminstone för en dag och bara vara glad.
Jag föreställer mig hur han ringer och säger tyvärr det kom inte en enda och jag svarar då var jag bättre än dig för jag hade två stycken besökare igår!
Medan vi var där ute och förberedda så dök två intreserade upp nämligen. Först en som tog eget iniativ och körde ner och sen en som möklaren skickade ut där!
De verkade ju inte helt avskräckta men jag vet nu att människor är bra på att spela så här är det inga positiva tankar!
Hjärnan är väl fast i shit always happens men jag lovar att om mäklaren mot all förmodan kommer med goda nyheter så ska jag göra allt som står i min makt för att slå bort demonerna åtminstone för en dag och bara vara glad.
För andra natten i rad,
en väldigt verklighetstrogen dröm om detta sorgsna hus med min sedan flera år döda mormor i huvudrollen fullt pratandes med mig. Litet scary faktiskt när drömmarna är så verkliga så att man kan hänna hennes närvaro samtidigt så är jag ju inte precis van vid att människor från min släkt vill prata med mig eller bry sig om mig så att få någons uppmärksamhet känns ganska bra även om det bara är i drömmarnas värld. För mig är det definitivt bättre än ingenting.
Så är det visning imorgon igen,
Min största fasa är väl att ingen alls kommer men gud vad kul det kunde varit om en eller två till hade lagt sig in i budgivningen. Tycker jag kan vara värd litet tur men tror inte på att jag får det.
De säger att negativa saker händer de negativa oftare och det tror jag väl också på men det är som om någon slagit ner mig och stulit den positiva genen, vågar helt enkelt inte tro på framgång alls(fast jag egentligen vill). Jag får upp mitt hopp så lätt och sen när det misslyckas så sjunker jag bara ännu djupare ner i skorna.
Fråga sambon, han vet!
De säger att negativa saker händer de negativa oftare och det tror jag väl också på men det är som om någon slagit ner mig och stulit den positiva genen, vågar helt enkelt inte tro på framgång alls(fast jag egentligen vill). Jag får upp mitt hopp så lätt och sen när det misslyckas så sjunker jag bara ännu djupare ner i skorna.
Fråga sambon, han vet!
Jag blev besviken!
Filmen jag pratar om är Djävulen bär Prada.
Visst den var inte dålig, som film så var den helt klart underhållande. De två timmarna gick ganska fort men boken var klart bättre med åtminstone för mig många fler skratt. Chefen Miranda Priestly(Meryl Streep) kändes för snäll i filmen tex och där var även andra saker som jag tycker att de missat men jag vet - allt som finns i en bok ryms inte i en film.
Hur som helt - musiken, kläderna och det hippa var där! Det var en litet över medel film men inte en fyra.
http://www.imdb.com/title/tt0458352/
Visst den var inte dålig, som film så var den helt klart underhållande. De två timmarna gick ganska fort men boken var klart bättre med åtminstone för mig många fler skratt. Chefen Miranda Priestly(Meryl Streep) kändes för snäll i filmen tex och där var även andra saker som jag tycker att de missat men jag vet - allt som finns i en bok ryms inte i en film.
Hur som helt - musiken, kläderna och det hippa var där! Det var en litet över medel film men inte en fyra.
http://www.imdb.com/title/tt0458352/
Litet bilder ifrån Tivoli Danmark under deras Halloween vecka
Där var grymt mycket med folk men alla attraktioner var ju öppna!
Kommer ni ihåg att jag berättade för er om de förfalskade kvittona?
Revisorn för företaget som min far hade kom ju på att de kunde hitta på att ta ut hyra för lokal ute i detta hus så att företaget kunde dra av hyror. Detta gjorde de helt utan min vetskap därav alla förfalskade namnteckningar på hyreskvitton som jag sen fick polisanmäla då jag kom på det när skatteverket kom och ville eftertaxera mig på 35000 för hyror som jag aldrig tagit emot! Det var ju liksom höjden av orättvisa om jag skulle tvingas betala skatt för något jag aldrig gjort i en lokal som jag inte haft tillträde till förrän i år!
Skatteverket har verkligen jagat mig för detta vilket känts fruktansvärt orättvist eftersom jag inte gjort något utan blivit utnyttjad av andra bakom min rygg! Det har känts väldigt jobbigt att behöva kämpa så för sin oskuld bara för att andra fick för sig att utnyttja mig på detta hemska sätt och det tog så på mina krafter! Jag är ju liksom offret här!
I fredags så kom brev från länsrätten med dom och jag vann över skatteverket där! Jag vågar dock inte känna någon glädje än då skatteverket kan hålla på och överklaga det till hovrätten men gud vad jag hoppas att de inte gör det för gud vad grymt att behöva betala för något man inte gjort, det är det man kallar oskyldigt dömd! Håll tummarna för mig!
Skatteverket har verkligen jagat mig för detta vilket känts fruktansvärt orättvist eftersom jag inte gjort något utan blivit utnyttjad av andra bakom min rygg! Det har känts väldigt jobbigt att behöva kämpa så för sin oskuld bara för att andra fick för sig att utnyttja mig på detta hemska sätt och det tog så på mina krafter! Jag är ju liksom offret här!
I fredags så kom brev från länsrätten med dom och jag vann över skatteverket där! Jag vågar dock inte känna någon glädje än då skatteverket kan hålla på och överklaga det till hovrätten men gud vad jag hoppas att de inte gör det för gud vad grymt att behöva betala för något man inte gjort, det är det man kallar oskyldigt dömd! Håll tummarna för mig!
Stegö har du ingen skam i kroppen?
Varför kan politiker aldrig vilja göra det bästa för Sverige utan bara det bästa för sig själva, Hur kan man med fullt allvar fundera på att ta ut full lön i ett år när man jobbat i tio dar? Det är våra skattepengar du missbrukar har du någonsin tänkt på det? Jag hade inte brytt mig om du varit privat anställd (även om jag reagerat) men nu är du inte det!
Tid att anpassa sig efter den stora omställningen att förlora ett jobb efter 10 dar, hallår!!!
Det skulle du kanske tänkt på innan du bestämde för att strunta i lagar och regler! Varför ska vi folket betala för det? Det är du själv och ingen annan som sett till så att du miste ditt arbete!
Tid att anpassa sig efter den stora omställningen att förlora ett jobb efter 10 dar, hallår!!!
Det skulle du kanske tänkt på innan du bestämde för att strunta i lagar och regler! Varför ska vi folket betala för det? Det är du själv och ingen annan som sett till så att du miste ditt arbete!
Varför är jag allas hackekyckling?
Det här bråket med målaren som förstörde min sambos bil fortsätter då de inte vill göra rätt för sig. Svågern tar givetvis sin målare i försvar och hackar ner för fullt på sin bror och mig. De vill helatiden tvinga min sambo att göra det de tycker är rätt med hans bil och inte vad sambon tycker och av någon konstig anledning så har jag hamnat i deras klor (svågerns och målarens alltså)
De ljuger och har sig om mig och påstår sådana saker som att när han ringt på för att be om nycklarna så att bilen skulle kunna flyttas så har jag bara slängt dörren i huvudet på honom. Tack för de lögnerna....Jag blir bara så jäkla förbannad.
Och sen när min sambo säger till sin bror att då känner svågern uppenbart inte mig så mothugger hans bror till sambon och säger gör du det? Tack för det! Jag har aldrig känt mig riktigt välkommen i den familjen och nu visar det sig ju att mina vibbar var rätt hela tiden.
Men jag fattar inte att de kan vara så fula så att de håller på och ljuger så och drar in mig i någonting som jag inte har med att göra mer än att jag stöttar min sambo i den dåliga behandling han fått!
Varför måste människor alltid gör mig till hackekyckling även om jag inte har gjort någonting? Vad är det för fel på mig som gör att de anser att det är ok att bete sig så mot mig?
Ni slipper jag iallafall att vara med på fler middagar som svågern är på alltid någonting ju!
De ljuger och har sig om mig och påstår sådana saker som att när han ringt på för att be om nycklarna så att bilen skulle kunna flyttas så har jag bara slängt dörren i huvudet på honom. Tack för de lögnerna....Jag blir bara så jäkla förbannad.
Och sen när min sambo säger till sin bror att då känner svågern uppenbart inte mig så mothugger hans bror till sambon och säger gör du det? Tack för det! Jag har aldrig känt mig riktigt välkommen i den familjen och nu visar det sig ju att mina vibbar var rätt hela tiden.
Men jag fattar inte att de kan vara så fula så att de håller på och ljuger så och drar in mig i någonting som jag inte har med att göra mer än att jag stöttar min sambo i den dåliga behandling han fått!
Varför måste människor alltid gör mig till hackekyckling även om jag inte har gjort någonting? Vad är det för fel på mig som gör att de anser att det är ok att bete sig så mot mig?
Ni slipper jag iallafall att vara med på fler middagar som svågern är på alltid någonting ju!
Dagens tönt går till mannen på KFC
i Köpenhamn som skällde ut expediten för att hon höll kvar honom och tvingade honom att betala för hela måltiden vilket innebar att han skulle betala 2 kr till. Han hade ju bott i Köpenham i 20 år (men pratade lustigt nog engelska bara) och expediterna tog ju alltid enligt honom ur kassan för att betala hans mat och när hon försökte förklara att hon fick betala själv om det fattades något i kassan så skällde han bara ännu mer och sen lämnade han platsen där han ätit grymt snuskig och med sig hade han en liten flicka så fint exempel du satte gubbe!
Pratade med mäklaren idag
Det kändes bra efteråt för han var inte stressad så jag kunde ta den tid som jag behövde för att prata med honom. Jag mår alltid så mycket bättre då när jag inte tvingas uppleva stress.
Jag vågar inte hoppas för mycket men om den där turen som jag så sällan har för en gång skull infinner sig så kan allt med detta hus sluta bra tillsist men som sagt jag hoppas inget för då kanske jag inte blir så besviken om det går åt pipsvängen men jag hoppas att jag snart kan skrika jippii till er!!!!
Jag vågar inte hoppas för mycket men om den där turen som jag så sällan har för en gång skull infinner sig så kan allt med detta hus sluta bra tillsist men som sagt jag hoppas inget för då kanske jag inte blir så besviken om det går åt pipsvängen men jag hoppas att jag snart kan skrika jippii till er!!!!
Vad målade jag som jag längtade efter då?
En massa skrattande munnar som symboliserade humorn och skrattet som jag tycker att jag helt förlorat.
Ett stort hjärta som symboliserade att jag tyckte att det är för litet hjärta hos många människor numera det är så mycket med pengar, status, skönhet, saker mm att man glömmer bort det som verkligen betyder något och jag är så trött på all denna ytlighet och på att människor tycker att det är ok att vara elak mot sin medmänniska.
En båt på ett hav för att jag alltid älskat vattnet och känt ett lugn och en tillfredsställelse där. En frihet.
En solros för att de alltid får mig att bli glad.
noter för att jag förr var galen i musik men numera så lyssnar jag knappt på någon och jag saknar det i massvis men glädjen är inte där.
Ett jordklot för frihet som solv,vind,vatten, snö och naturens skönhet innebär.
Min katt för hur bra jag mår när jag är med henne och friden som jag känner då. Hon har visat mig kärlek på det sätt som ingen människa gjort förutom min sambo.
Ett överkryssat Sverige för att jag är så trött på vad detta land har blivit och längtar bort.
Fåglar för att jag ofta tittar upp mot himlen och avundas deras frihet och mjlighet att bara flyga dit de vill.
Detta var några av sakerna som jag längtade efter
Ett stort hjärta som symboliserade att jag tyckte att det är för litet hjärta hos många människor numera det är så mycket med pengar, status, skönhet, saker mm att man glömmer bort det som verkligen betyder något och jag är så trött på all denna ytlighet och på att människor tycker att det är ok att vara elak mot sin medmänniska.
En båt på ett hav för att jag alltid älskat vattnet och känt ett lugn och en tillfredsställelse där. En frihet.
En solros för att de alltid får mig att bli glad.
noter för att jag förr var galen i musik men numera så lyssnar jag knappt på någon och jag saknar det i massvis men glädjen är inte där.
Ett jordklot för frihet som solv,vind,vatten, snö och naturens skönhet innebär.
Min katt för hur bra jag mår när jag är med henne och friden som jag känner då. Hon har visat mig kärlek på det sätt som ingen människa gjort förutom min sambo.
Ett överkryssat Sverige för att jag är så trött på vad detta land har blivit och längtar bort.
Fåglar för att jag ofta tittar upp mot himlen och avundas deras frihet och mjlighet att bara flyga dit de vill.
Detta var några av sakerna som jag längtade efter
Det här kanske kan låta grymt
men efter hur min mor svek mig när jag behövde henne som mest så kanske någon kan förstå mig. Att jag ställde upp för henne som jag gjorde vid hennes hjärnblödning är något som jag ångrar grymt och hade jag vetat vad jag vet idag om hur hon avskyr mig så hade jag inte gjort det.
I min värld så försökte jag dock hela tiden att vara mot andra som jag själv ville bli behandlad, med vänlighet helt enkelt. Jag var faktiskt korkad nog att tro att hon skulle ställa upp likadant för mig om jag behövde henne. Dumt eller hur? Ibland så vill jag bara slå på mig själv i ilska över hur dum jag var.
De behövde ett fotoalbum på händelser ur hennes liv när hon skulle lära sig att prata - Jag ägnade timmar på att sätta samman ett.
Jag skulle iväg till Paris på semester när hon blev sjuk - Jag avbeställde resan och har än idag inte kommit iväg till Paris.
Hon skulle ha musik gående på bandspelare när hon låg på sjukhus - Jag spelade in massvis av band. Jag och min far skötte huset med tvätt, mat mm och vi skötte det sorgsna huset. Allt detta samtidigt som jag gick i skola hela dagarna. På kvällarna så var det iväg till henne för ett besök.
Min bror smet som vanligt undan det mesta av ansvaret men han fortsatte att vara fantastisk ändå.
Hade jag vetat att min egen mor när jag blev sjuk skulle se mig rätt in i ögonen och säga till mig att jag inte var sjuk för att sedan stöta bort mig totalt ur hennes liv ja då hade jag aldrig ställt upp för henne som jag gjorde men det var ju min mamma........
Aldrig trodde jag att hon var så kall som hon visade sig vara. Jag var så dum.
I min värld så försökte jag dock hela tiden att vara mot andra som jag själv ville bli behandlad, med vänlighet helt enkelt. Jag var faktiskt korkad nog att tro att hon skulle ställa upp likadant för mig om jag behövde henne. Dumt eller hur? Ibland så vill jag bara slå på mig själv i ilska över hur dum jag var.
De behövde ett fotoalbum på händelser ur hennes liv när hon skulle lära sig att prata - Jag ägnade timmar på att sätta samman ett.
Jag skulle iväg till Paris på semester när hon blev sjuk - Jag avbeställde resan och har än idag inte kommit iväg till Paris.
Hon skulle ha musik gående på bandspelare när hon låg på sjukhus - Jag spelade in massvis av band. Jag och min far skötte huset med tvätt, mat mm och vi skötte det sorgsna huset. Allt detta samtidigt som jag gick i skola hela dagarna. På kvällarna så var det iväg till henne för ett besök.
Min bror smet som vanligt undan det mesta av ansvaret men han fortsatte att vara fantastisk ändå.
Hade jag vetat att min egen mor när jag blev sjuk skulle se mig rätt in i ögonen och säga till mig att jag inte var sjuk för att sedan stöta bort mig totalt ur hennes liv ja då hade jag aldrig ställt upp för henne som jag gjorde men det var ju min mamma........
Aldrig trodde jag att hon var så kall som hon visade sig vara. Jag var så dum.
När grät jag inte alls sist?
Jag vet faktiskt inte. Ibland så gråter jag inte mycket på en dag men det kommer alltid någon tår över alla besvikelser som jag blivit utsatt för och jag drömmer så om hämnd. Jag längtar dessutom efter att ha veckor, månader och år utan att en tår behöver fällas!
Tyvärr så ser jag ofta ner på människor numera och min sambo är väl den enda människa som jag verkligen respekterar. Enligt min terapft så är det inte alls konstigt att jag har detta förakt för människor utan ganska normalt med tanke på hur människor har betett sig mot mig. Men det kan vara något som kan komma att påverka mig negativt i framtiden..........
Tyvärr så ser jag ofta ner på människor numera och min sambo är väl den enda människa som jag verkligen respekterar. Enligt min terapft så är det inte alls konstigt att jag har detta förakt för människor utan ganska normalt med tanke på hur människor har betett sig mot mig. Men det kan vara något som kan komma att påverka mig negativt i framtiden..........
Värsta sängvätaren
Mina föräldrar började vid tidig ålder få problem i sitt äktenskap. Jag kan inte ha varit mer än 5 år gammal när grälen började om inte yngre och min far försåg sig med en älskarinna. Jag gissar på att det var då vid den tiden som jag började att kissa i sängen varje natt. Det slog aldrig fel! Tillslut hade mina föräldrar mig till att sova med hårt praslande kallt plast under mitt lakan. Vilket var nog så pinsamt. Jag kan aldrig minnas att de försökte lösa varför jag kissade i sängen varje natt! Detta gjorde jag i flera år. Jag kommer ihåg att min fader brukade väcka mig mitt i natten för att jag skulle gå på toaletten och sen gick jag raka vägen in somnade och kissade i sängen igen.
Det roliga och väldigt lustiga är
att när jag sen kom upp i tonåren så fick jag jämt och ständigt höra hur elak jag var mot min bror. De sade till mig att sluta och blandade sig nästan alltid.
Tio år senare, ja än om jag så hade träffat dem idag så hade de dragit upp det för det glömde de aldrig. Jag var tydligen väldigt mycket på och hackade på honom i tonåren. Är det så konstigt?
Han hade då terroiserat mig så länge som jag kunde minnas men jag hade inte varit stor nog att slå tillbaka. I tonåren så kände jag väl att jag vågade säga ifrån med vad som var min styrka - min mun!.
Det är lustigt dock för de var aldrig på min bror att sluta vara dum mot mig, eller iallafall inte ofta.
Men allt elakt han gjort då? Alla utbrott varför togs de aldrig upp? När han misshandlade mig varför lät de bara det passera?Frågorna är många men jag vet svaren kommer inte för det är så de är.
Vi spelade verkligen i två olika ligor hela tiden när det gällde mina föräldrar och barnuppfostran jag och min bror. Han låg alltid i gräddfilen och om jag så fick uppmärksamheten i en timme så blev han sur och avundsjuk på mig.
Tio år senare, ja än om jag så hade träffat dem idag så hade de dragit upp det för det glömde de aldrig. Jag var tydligen väldigt mycket på och hackade på honom i tonåren. Är det så konstigt?
Han hade då terroiserat mig så länge som jag kunde minnas men jag hade inte varit stor nog att slå tillbaka. I tonåren så kände jag väl att jag vågade säga ifrån med vad som var min styrka - min mun!.
Det är lustigt dock för de var aldrig på min bror att sluta vara dum mot mig, eller iallafall inte ofta.
Men allt elakt han gjort då? Alla utbrott varför togs de aldrig upp? När han misshandlade mig varför lät de bara det passera?Frågorna är många men jag vet svaren kommer inte för det är så de är.
Vi spelade verkligen i två olika ligor hela tiden när det gällde mina föräldrar och barnuppfostran jag och min bror. Han låg alltid i gräddfilen och om jag så fick uppmärksamheten i en timme så blev han sur och avundsjuk på mig.
Vanishing
Tänkte bara slå ett slag för en ny serie som börjar på tv3 imorgon.
Serien heter Vanishing och handlar om en senatorfru som försvinner och FBI's letande efter henne.
Att hitta henne visar sig inte vara så lätt och det ligger en mörk komplott bakom hennes kidnappning. Kidnapparna verkar vara breredd att göra vad som helst för att hon inte ska hittas!
Ett antal ledtrådar lämnas hela tiden som får en att tänka litet på Da Vinci Koden. Gillar du thrillers så se den.
Serien heter Vanishing och handlar om en senatorfru som försvinner och FBI's letande efter henne.
Att hitta henne visar sig inte vara så lätt och det ligger en mörk komplott bakom hennes kidnappning. Kidnapparna verkar vara breredd att göra vad som helst för att hon inte ska hittas!
Ett antal ledtrådar lämnas hela tiden som får en att tänka litet på Da Vinci Koden. Gillar du thrillers så se den.
Jag ser att Cecilia Vennersten
släpper en ny cd den 25 oktober som heter Under stjärnornas Parasoll. Ska bli mycket spännande att se hur den låter. Hennes andra cd tycker jag väl var sådär men den första cd-n med det vackraste mfl. innehöll verkligen en hel del kanonlåtar. Där är någonting med hennes röst som drar mig närmare och får mig att vilja lyssna.
Alla var där av Lauren Weisberger
Jag läste Djävulen bär Prada av henne och var fast. Idag så fick jag denna bok med posten. Är den bara hälften så bra som Djävulen så är jag nöjd.
Ser framemot denna fredag när filmen Djävulen bär Prada har premiär i Sverige. Se den om ni kan!!
Ser framemot denna fredag när filmen Djävulen bär Prada har premiär i Sverige. Se den om ni kan!!
Jag tänker massvis på det här mötet
som jag inbillar mig att jag snart ska våga ha med min fader. Enda anledningen till det är för att han ska få bilregistreringspapper att skriva under så att jag även ska bli kvitt de bilar som de utnyttjat mig till att stå på.
Jag misstänker att han kanske vill prata något när vi ses. Tankarna svävar då massvis till om jag kommer att vara stark nog? Om jag kommer att stå emot hans psykningar? Om jag kommer att kunna behålla humöret? osv...
Jag hoppas att det blir som jag känner det för som det känns så finns det ingenting som han kan säga för att jag ska kunna förlåta den behandling som de gett mig. Det tog litet tid men tillsist fattade jag.
Jag hoppas att jag är lika stark i verkligheten den dagen som jag träffar honom som jag är i min fantasi.
Jag misstänker att han kanske vill prata något när vi ses. Tankarna svävar då massvis till om jag kommer att vara stark nog? Om jag kommer att stå emot hans psykningar? Om jag kommer att kunna behålla humöret? osv...
Jag hoppas att det blir som jag känner det för som det känns så finns det ingenting som han kan säga för att jag ska kunna förlåta den behandling som de gett mig. Det tog litet tid men tillsist fattade jag.
Jag hoppas att jag är lika stark i verkligheten den dagen som jag träffar honom som jag är i min fantasi.
Då dög jag minsann
När jag var liten så brukade min mamma ofta ligga i min säng och gråta över min far de kvällar och dagar som han var med sin älskarinna. Fast han var där så tyckte jag ju om min far eftersom förhållandet med mamma var ansträngt redan från livmodern.
Jag minns hur illa jag mådde och hur jag vekrligen inte visste vad jag skulle svara när hon frågade mig om vi skiljer oss vem vill du bo hos då? Jag inte ville ju inte såra henne och jag visste att hon förväntade sig att jag sade hos dig mamma. I mitt hjärta så drogs jag dock mot min far trots att han var en sådan skit!
Jag minns hur illa jag mådde och hur jag vekrligen inte visste vad jag skulle svara när hon frågade mig om vi skiljer oss vem vill du bo hos då? Jag inte ville ju inte såra henne och jag visste att hon förväntade sig att jag sade hos dig mamma. I mitt hjärta så drogs jag dock mot min far trots att han var en sådan skit!
Idag var det åter bildterapi
och dagens uppgift var att måla sådant som jag längtade efter. Kan väl säga att jag kunnat hålla på i flera timmar för längtan är stor rörande det mesta. Genomgående tema var än en gång frihet. Min familj har tydligen verkligen lyckats att fånga mig rejält i sina klor då jag fortfarande bara har frihetskänslor i huvudet.
Terapeften berättade också om hur hon även har svårt att få läkare som inte träffar mig så ofta att förstå innebörden av allt jag varit med om, även de tycker att det låter ganska otroligt och det är väl tyvärr det som jag upplever hos de flesta människor att de inte kan förstå vilket helvete jag vandrat i under en väldigt lång tid.
Det är jobbigt att alltid behöva förklara sig och det är inte alltid så lätt att gå vidare från ett sådant helvete som människor tycks tro. Jag önskar också att det inte skulle vara så svårt att få människor att förstå samtidigt som jag verkligen inte klandrar dem då jag vet att det är väldigt speciella saker som jag varit med om.
Terapeften berättade också om hur hon även har svårt att få läkare som inte träffar mig så ofta att förstå innebörden av allt jag varit med om, även de tycker att det låter ganska otroligt och det är väl tyvärr det som jag upplever hos de flesta människor att de inte kan förstå vilket helvete jag vandrat i under en väldigt lång tid.
Det är jobbigt att alltid behöva förklara sig och det är inte alltid så lätt att gå vidare från ett sådant helvete som människor tycks tro. Jag önskar också att det inte skulle vara så svårt att få människor att förstå samtidigt som jag verkligen inte klandrar dem då jag vet att det är väldigt speciella saker som jag varit med om.
The Guardian
Så var det bio idag. ådan bio som jag gillar nämligen gratisbio. Sambon valde film så det blev en riktigt manlig sådan men med litet hjärta och tyvärr ett töntigt slut. Håller helt med recencenterna att slutet förstör filmen för annars så var den inte så tokig. Där var skratt, litet försökt till mini tår och väldigt många läckra vattenscener.
Kevin Costner och Demis lilla toyboy är båda helk ok och när jag går ut från salongen så tycker jag att det låter som om lilla Bryan Adams fått äran att göra filmlåten.
Överlag så kan man säga att det var en riktigt typiskt amerikansk film och sådana kan ju också vara trevliga om man inte ser dem för ofta!
Kevin Costner och Demis lilla toyboy är båda helk ok och när jag går ut från salongen så tycker jag att det låter som om lilla Bryan Adams fått äran att göra filmlåten.
Överlag så kan man säga att det var en riktigt typiskt amerikansk film och sådana kan ju också vara trevliga om man inte ser dem för ofta!
Jag läste att A-kassan för SIF
som jag är med i troligtvis kommer att höjas med 250 kr/månaden när regeringen är klar med det de håller på med just nu så då blir det att gå ur facket för att ha råd med A-kassan.
Jag vet inte men det känns som om jag sitter mitt i mellan och bara kommer i kläm med de här ändringarna som nya regeringen genomför. Där tycks inte vara något som gynnar mig som är långtidssjukskriven, utan barn, arbetslös och lågavlönad. Gör de någonting som är bra för mig eller är det socialen nästa för att jag inte klarar mig sen de höjt alting utom lön som jag ska betala höjningarna med?Det känns litet tråkigt faktiskt men förmodligen också varför jag inte hade ett enda parti som jag ville rösta på i detta valet. .
Jag vet inte men det känns som om jag sitter mitt i mellan och bara kommer i kläm med de här ändringarna som nya regeringen genomför. Där tycks inte vara något som gynnar mig som är långtidssjukskriven, utan barn, arbetslös och lågavlönad. Gör de någonting som är bra för mig eller är det socialen nästa för att jag inte klarar mig sen de höjt alting utom lön som jag ska betala höjningarna med?Det känns litet tråkigt faktiskt men förmodligen också varför jag inte hade ett enda parti som jag ville rösta på i detta valet. .
Halloween på tivoli i Köpenhamn
För er som bor i närheten av Danmark så vill jag bara göra litet smygreklam på vad som startade i fredags och håller på i en vecka. Tivoli i Danmark har pyntat upp sig i Halloweenkostym och alla attraktioner har öppet.
Själv så är jag väldigt spänd på det då jag dels brukar gå på deras julmarknad men även råkade passera när Sagan om Ringens sista del hade danmarkspremiär där. Det var fantastiskt, de hade gjort hela tivoli i Sagan om Ringen tema och de hade gjort det bra! En av de få gånger man givetvis inte hade kamera med sig*ler*tyvärr!
Själv så är jag väldigt spänd på det då jag dels brukar gå på deras julmarknad men även råkade passera när Sagan om Ringens sista del hade danmarkspremiär där. Det var fantastiskt, de hade gjort hela tivoli i Sagan om Ringen tema och de hade gjort det bra! En av de få gånger man givetvis inte hade kamera med sig*ler*tyvärr!
Dagens roliga!!!
Sambon öppnade precis toadören och frågade om den där runda grejen som stod på hyllan som det stod Garnier på var tvål!
Nej sade jag och läser på flaskan det är hårserum för torrt livlöst hår.
Hans svar:
Jag tyckte väl att det var konstigt att tvätta händerna med det aaah nu ser jag där står en tvålrefill!!
Ack om man inte sätter fram sakerna till dem*ler*
Nej sade jag och läser på flaskan det är hårserum för torrt livlöst hår.
Hans svar:
Jag tyckte väl att det var konstigt att tvätta händerna med det aaah nu ser jag där står en tvålrefill!!
Ack om man inte sätter fram sakerna till dem*ler*
RV - En familj på väg
En film som påminner om päron till farsa filmerna. Här hyr farsan som spelas av Robin Williams en husbil och sen beger sig familjen iväg under stora protester då en tripp till Hawai var vad som var utlovat.
Det var en medelkomedi helt enkelt. Man skrattade och smålog en hel del men inte i massvis. Den dög helt enkelt!
Det var en medelkomedi helt enkelt. Man skrattade och smålog en hel del men inte i massvis. Den dög helt enkelt!
Fortfarande Expressen
Och ni som säger get over it. Självklart går jag inte och tänker på det stup i kvarten. Det som har hänt har hänt men de förstörde verkligen massvis för mig genom att inte vara läskunniga. Det är inte alls lika kul längre jag förlorade gnistan och kämpar så för att hitta den igen! Där hade jag väl varit uppe i 20000 läsare nu. Här kämpar jag fortfarande med att komma upp i 1000, om jag var rolig litet ibland så känner jag mig inte alls rolig längre, så jag klandrar er inte för att ni inte läser min blogg men som sagt, arroganta Expressen är tyvärr fortfarande högt upp på listan! De har säkert varit trevliga mot några men mot mig och sambon var de skit!
Sambon och jag har det så kul
när vi har rap och fistävlingar*ler* Ja, ni läste rätt. Han lärde mig när jag träffade honom att det faktiskt är ok att fisa och rapa men jag gör det bara hemma*ler*Litet uppfostran har man väl! Sambon slår mig dock tyvärr för det mesta*ler*
Jag vet inte, är de flesta tjejer att typ så gör man inte eller? Jag vet att jag hade en exvän som inte ens kunde äta vitlök om hon skulle träffa sin kille för då kunde han ju lukta det.
Med mig är det 95% vad man ser får man och med sambo var det alldeles underbart från första början för där var det inga stora hemligheter alls och inget tillgjort.
För hur är det annars? Som tex med min exvän, som vi presenterade för hennes nuvarande sambo.
När hon träffade honom så blev hon så fin i kanten så och kunde inte göra si eller så. Är det inte tråkigt? Hur gör de tjejerna när de fångat honom? Går de då och har skådespel hela tiden eller? Annars så borde han ju reagera när tjejen helt plötsligt är annorlunda? Och är det inte jobbigt att helatiden behöva spela?
Jag vet inte, är de flesta tjejer att typ så gör man inte eller? Jag vet att jag hade en exvän som inte ens kunde äta vitlök om hon skulle träffa sin kille för då kunde han ju lukta det.
Med mig är det 95% vad man ser får man och med sambo var det alldeles underbart från första början för där var det inga stora hemligheter alls och inget tillgjort.
För hur är det annars? Som tex med min exvän, som vi presenterade för hennes nuvarande sambo.
När hon träffade honom så blev hon så fin i kanten så och kunde inte göra si eller så. Är det inte tråkigt? Hur gör de tjejerna när de fångat honom? Går de då och har skådespel hela tiden eller? Annars så borde han ju reagera när tjejen helt plötsligt är annorlunda? Och är det inte jobbigt att helatiden behöva spela?
När jag skrev om födelsedagen
så slog mig en sak som jag är 99,9% säker på.
Min bror som är 4,5 år äldre än mig hade aldrig, inte ens en gång ett födelsedagskalas där hemma med kompisar. Hans första födelsdagsfirande med någon utanför familjen kom när han var typ 25-30 år gammal.Konstigt att jag aldrig tänkt på det eller så har jag det men glömt bort tills nu.
Är det inte litet skumt? Eller?
Min bror som är 4,5 år äldre än mig hade aldrig, inte ens en gång ett födelsedagskalas där hemma med kompisar. Hans första födelsdagsfirande med någon utanför familjen kom när han var typ 25-30 år gammal.Konstigt att jag aldrig tänkt på det eller så har jag det men glömt bort tills nu.
Är det inte litet skumt? Eller?
I tredje klass
så fick jag då lov att ha ett födelsedagskalas där jag fick bjuda vem jag ville. Så långt lät det bra sen så*ler*
Jag bestämde mig för att jag skulle rita alla kort själv så det gjorde jag, ja nästan alla! Jag hann inte bli klar så det var bara en pojke som fick ett kort för mina föräldrar kollade aldrig med mig om det nu var alla jag ville bjuda utan de lämnade liksom ansvaret med inbjudningar till mig, tredjeklassaren.
De försökte det vet jag och det ska de ha heder för men..... De lämnade liksom så mycket till mig att klara av själv. Jag önskar de tagit sig mer tid för mig. Jag var som lyckligast då, när de hade tid.
Så där satt vi alla tjejer och en kille (som säkert var övertygad om att jag var kär i honom*ler*)
Jag bestämde mig för att jag skulle rita alla kort själv så det gjorde jag, ja nästan alla! Jag hann inte bli klar så det var bara en pojke som fick ett kort för mina föräldrar kollade aldrig med mig om det nu var alla jag ville bjuda utan de lämnade liksom ansvaret med inbjudningar till mig, tredjeklassaren.
De försökte det vet jag och det ska de ha heder för men..... De lämnade liksom så mycket till mig att klara av själv. Jag önskar de tagit sig mer tid för mig. Jag var som lyckligast då, när de hade tid.
Så där satt vi alla tjejer och en kille (som säkert var övertygad om att jag var kär i honom*ler*)
Det var en ny dröm inatt,
en sådan dröm som gör att man mår dåligt när man vaknar och inser att det inte är sant. Jag drömde om min mor och bror och att hör och häpna att min mor tröttnat på min brors uppförande och sade ifrån. Hon pratade massvis om det i min dröm.
Det vet ju jag precis som ni att det inte kommer att hända men en dröm är ju en dröm. Det är jobbigt dock när de är så verkliga att man tror man upplevt det när man vaknar upp.
Det vet ju jag precis som ni att det inte kommer att hända men en dröm är ju en dröm. Det är jobbigt dock när de är så verkliga att man tror man upplevt det när man vaknar upp.
Lärdagen skulle varit:
The Guardian på bio och tacos till middag!
Det blev:
Stekkorv och fullkornsmakaroner till middag
och ingen bio!
Orsak
Sambo magsjuk - Kräktes och hade diarre hela natten.
Misstänker hans mamma då vi var där och åt middag igår men hon nekar*ler*
Så det har blivit mycket tid till mig och katterna idag så en hel del CSI ansnitt har hunnit kollats av
Vilket är bäst? New York, Miami eller Las Vegas? Tycker nog det varierar men de håller alla väldigt hög klass! Hade nog varit ett intressant arbete att ha men man ska nog ha nerver.
Det blev:
Stekkorv och fullkornsmakaroner till middag
och ingen bio!
Orsak
Sambo magsjuk - Kräktes och hade diarre hela natten.
Misstänker hans mamma då vi var där och åt middag igår men hon nekar*ler*
Så det har blivit mycket tid till mig och katterna idag så en hel del CSI ansnitt har hunnit kollats av
Vilket är bäst? New York, Miami eller Las Vegas? Tycker nog det varierar men de håller alla väldigt hög klass! Hade nog varit ett intressant arbete att ha men man ska nog ha nerver.
Bekräftelse
Man slängde alltid iväg små test till föräldrarna där man sade saker som man egentligen inte menade ihopp om att de skulle protestera och få en att känna sig betydelsefull.
Som då jag sade till min far i telefonen att jag inte tänkte fira min 30-årsdag för jag tyckte inte att det var något att fira att jag blivit född.
Svaret var:
OK men du kan väl ta 300 kr av de pengarna som du har som är mina och köpa en present till dig från mig, något vill jag ge dig ju!
Man hade ju liksom hoppas på en lång tillrättavisning och föreläsning om att det visst då var lönt att fira att jag blivit född och att så fick jag inte säga. Varför jag var så korkad och hela tiden hoppades på underverk det vet jag inte men det är väl det där att människan så innerligt vill bli älskad !
Som då jag sade till min far i telefonen att jag inte tänkte fira min 30-årsdag för jag tyckte inte att det var något att fira att jag blivit född.
Svaret var:
OK men du kan väl ta 300 kr av de pengarna som du har som är mina och köpa en present till dig från mig, något vill jag ge dig ju!
Man hade ju liksom hoppas på en lång tillrättavisning och föreläsning om att det visst då var lönt att fira att jag blivit född och att så fick jag inte säga. Varför jag var så korkad och hela tiden hoppades på underverk det vet jag inte men det är väl det där att människan så innerligt vill bli älskad !
En sak som jag ofta tänker på det är:
Hur kunde allt bli så fel? Jag ville bara att mina föräldrar skulle älska mig och sluta sätta min bror före i allt och kanske vakna upp litet ang. hans beteende. Jag ville aldrig förlora dem och jag ville aldrig ha några jäkla pengar!
Jag kunde gett vad som helst och offrat vad som helst för att de skulle vilja ha mig och jag offrade ju nästan allt. Mitt agerande ang. bla det sorgsna huset tvingade de ju fram och jag ar ju tvungen att kursa företaget och ta tag i det om jag skulle få ett liv.
Hur kunde det bli så fel?
Sen så tänker jag så här:
Jag måste inte varit något speciellt att ha eftersom de så lätt kunde slänga mig på soptippen utan att kämpa för mig ens 1%. Jag är ingenting! Jag är skräp!
Det är någonting som jag måste påminna mig om hela tiden att det är inte jag som är den felande länken! Jag var den friskaste länken i en sjuk familj, men det är inte alltid så lätt att komma ihåg. Det är lättare att slå ner på sig själv för det har jag gjort så ofta så att det kan jag!
Jag kunde gett vad som helst och offrat vad som helst för att de skulle vilja ha mig och jag offrade ju nästan allt. Mitt agerande ang. bla det sorgsna huset tvingade de ju fram och jag ar ju tvungen att kursa företaget och ta tag i det om jag skulle få ett liv.
Hur kunde det bli så fel?
Sen så tänker jag så här:
Jag måste inte varit något speciellt att ha eftersom de så lätt kunde slänga mig på soptippen utan att kämpa för mig ens 1%. Jag är ingenting! Jag är skräp!
Det är någonting som jag måste påminna mig om hela tiden att det är inte jag som är den felande länken! Jag var den friskaste länken i en sjuk familj, men det är inte alltid så lätt att komma ihåg. Det är lättare att slå ner på sig själv för det har jag gjort så ofta så att det kan jag!
Så har jag suttit på golvet
i en halvtimme hos katterna Belle och Laban. Det är de katterna som min hänsynslöse broder bara dumpade i det sorgsna huset. Laban går fortfarande inte att klappa men han är inte lika vild längre. När jag sitter där i rummet så tänker jag att om jag bara tar ner Selma (vår tredje katt) där också så har jag det bra där. Jag känner frid med mina djur, vem behöver yttervärlden? Jag är så glad när jag slipper den, när jag kan låtsas att den inte existerar. Nu ger ju min sambo också mig kärlek men annars så är det ju mina djur som stått för kärleken till mig och den kärlek jag har haft har jag gett dem (ingen annan har velat ha den).
Är jag galen? Jag ser mig många gånger som galen men tillräckligt frisk för att veta hur jag ska klara mig under korta stunder i världen. Jag är en drömmare, för mycket drömmare! Även om min terapeft säger att det är det som räddat mig och som gjort att jag överlevt. Jag har flytt in i min drömvärld hela tiden när det blivit tufft och så gör jag på gott och ont även idag vid 34-års ålder.
Jag har massvis av tvivel ang. mig själv och min kapacitet och är ganska säker på att jag en gång i framtiden när det är min tur att börja ta babysteg i världen inte kommer att klara det. Jag är dömd, dömd till att vara annorlunda, någon som människor inte förstår eller rättare sagt är för stressade för att vilja ta sig tid att förstå.
De flesta människor vill när de frågar här ur det bara höra bra. Få är intresserade av sanningen åtminstone är det så som jag upplevt det!
Är jag galen? Jag ser mig många gånger som galen men tillräckligt frisk för att veta hur jag ska klara mig under korta stunder i världen. Jag är en drömmare, för mycket drömmare! Även om min terapeft säger att det är det som räddat mig och som gjort att jag överlevt. Jag har flytt in i min drömvärld hela tiden när det blivit tufft och så gör jag på gott och ont även idag vid 34-års ålder.
Jag har massvis av tvivel ang. mig själv och min kapacitet och är ganska säker på att jag en gång i framtiden när det är min tur att börja ta babysteg i världen inte kommer att klara det. Jag är dömd, dömd till att vara annorlunda, någon som människor inte förstår eller rättare sagt är för stressade för att vilja ta sig tid att förstå.
De flesta människor vill när de frågar här ur det bara höra bra. Få är intresserade av sanningen åtminstone är det så som jag upplevt det!
Så var katten Selma
också vägd, nästan 7 kilo och hon går redan på dietmat sedan länge. Vad mer kan man göra för att få ner hennes vikt? Hon är en stor katt i sig själv med benstome och så.
Är min pappa verkligen min pappa?
Jag har mina tvivel och detta trots att han står som fader på pappret. Jag har frågat honom men han svarar inte eller rättare sagt han påstår att han är min far!
Men då han var otrogen så är det ju inte konstigt om min mamma också var det och han har sagt att hon gjort saker som han inte vill berätta om. Det skulle ju förklarar varför han trots min brors misslyckanden så helt och fullt valde hans sida och inte stod upp för mig.
Tittar man på mig och min bror som bebisar så är vi inte det minsta lika. Han har ljust litet hår medan jag har knallsvart hår och massvis (tänk er Tom Cruises baby Suri men fulare*ler*).
Men då han var otrogen så är det ju inte konstigt om min mamma också var det och han har sagt att hon gjort saker som han inte vill berätta om. Det skulle ju förklarar varför han trots min brors misslyckanden så helt och fullt valde hans sida och inte stod upp för mig.
Tittar man på mig och min bror som bebisar så är vi inte det minsta lika. Han har ljust litet hår medan jag har knallsvart hår och massvis (tänk er Tom Cruises baby Suri men fulare*ler*).
En dags medicinintag består av:
3 tabletter Kalcipos 500 mg
1 tablett Behepan 1 mg
2 tabletter Rocatrol 0,25 mikrogram
3 tabletter Edronax 4 mg
1 tablett Levaxin 150 mikrogram
Edronax är antidepressiva resten är för min icke existerande sköldkörtel och för mina problemfyllda binjurar.
Och jag som hatar mediciner*ler sorgset* och nästan aldrig var sjuk endag innan jag fick dessa problem!
Sen om jag vill kan jag ta andra lugnande men det är i nödfall tabletter de dagar som det är riktigt tufft (försöker undvika dem). Mina sömntabletter är också något som jag undviker om jag kan men ibland så känner jag mig verkligen som någon jäkla pillertant!
1 tablett Behepan 1 mg
2 tabletter Rocatrol 0,25 mikrogram
3 tabletter Edronax 4 mg
1 tablett Levaxin 150 mikrogram
Edronax är antidepressiva resten är för min icke existerande sköldkörtel och för mina problemfyllda binjurar.
Och jag som hatar mediciner*ler sorgset* och nästan aldrig var sjuk endag innan jag fick dessa problem!
Sen om jag vill kan jag ta andra lugnande men det är i nödfall tabletter de dagar som det är riktigt tufft (försöker undvika dem). Mina sömntabletter är också något som jag undviker om jag kan men ibland så känner jag mig verkligen som någon jäkla pillertant!
Huset är inte sålt än!
Det finns en två,tre potentiella köpare men vi ska sätta in en annons till innan vi bestämmer oss. Först så var jag ju inne på att om jag inte blir nöjd så skulle jag fixa upp huset själv så att jag höjde priset.
Det tänker jag inte göra längre man kan väl säga att jag mognat*ler* Jag ska ge det en annons till så att jag verkligen kan tänka att jag gjorde vad jag kunde sen säljer jag de, och det ska bli ganska skönt!
Ute i trädgården har jag ju inga större problem att vara (förmodligen för att vi ju gjort vid den) men så fort som jag går in i huset så blir jag så jäkla förbannad att jag blir illamående och allt det andra negativa på en gång.
Det tänker jag inte göra längre man kan väl säga att jag mognat*ler* Jag ska ge det en annons till så att jag verkligen kan tänka att jag gjorde vad jag kunde sen säljer jag de, och det ska bli ganska skönt!
Ute i trädgården har jag ju inga större problem att vara (förmodligen för att vi ju gjort vid den) men så fort som jag går in i huset så blir jag så jäkla förbannad att jag blir illamående och allt det andra negativa på en gång.
Min begravning
Som sagt jag gillara tt ta på mig extra bekymmer! En sak som jag numera tänker på lite då och då det är om jag dog idag hur många skulle vilja komma på min begravning?Svaret blir inte många!
Jag har ju redan sagt till min sambo att han ska ta och hindra dem som svek mig från att komma om de inte kunde vara mina vänner när jag behövde dem när jag levde varför ska jag ge dem tillfredsställelsen att låtasas att sörja mig?
Nej, vad jag kom fram till var:
Sambo och hans föräldrar x 2
En klasskompis
En tre - fyra människor som jag kände i arbetslivet och den ena skulle ta med hela sin familj.
Inte många och inte någon från min egen sida av släkten alls. Jag har sagt till sambo att han inte får släppa in min bror under några omständigheter men att han får avgöra om mina föräldrar ska bli insläppta (tvivlar dock på att de har tid att komma).
Jag är inte någon som är saknad av många, tyvärr så fick jag konsitghetsstämpeln på mig av en hel värld när jag tog tag i mitt liv. Det är inget jag sörjer över men ibland så känns det litet ledsamt.
Jag har ju redan sagt till min sambo att han ska ta och hindra dem som svek mig från att komma om de inte kunde vara mina vänner när jag behövde dem när jag levde varför ska jag ge dem tillfredsställelsen att låtasas att sörja mig?
Nej, vad jag kom fram till var:
Sambo och hans föräldrar x 2
En klasskompis
En tre - fyra människor som jag kände i arbetslivet och den ena skulle ta med hela sin familj.
Inte många och inte någon från min egen sida av släkten alls. Jag har sagt till sambo att han inte får släppa in min bror under några omständigheter men att han får avgöra om mina föräldrar ska bli insläppta (tvivlar dock på att de har tid att komma).
Jag är inte någon som är saknad av många, tyvärr så fick jag konsitghetsstämpeln på mig av en hel värld när jag tog tag i mitt liv. Det är inget jag sörjer över men ibland så känns det litet ledsamt.
Att oroa mig 20 år i förväg tycks
vara standard för mig. Förmodligen är det därför jag började må dåligt för över ett år sedan för att jag inte kan fira min mors 70-års dag nästa april. Ok ärligt talat en del av mig vet inte om jag vill det men det skulle vara kul att åtminstone skicka henne en blomma men varje gång jag försöker föreställa mig hennes mottagande av den så ser jag hur hon spolar ner den i toaletten eller något annat dramatiskt. Att min bror bor där just nu gör ju inte saken lättare iheller. Jag vet att jag inte förtjänar att vara så hatad som jag är men det gör tyvärr det inte mycket lättare.
Min bror fyllar 40 nästa augusti men det skiter jag däremot fullständigt i:-)
Min bror fyllar 40 nästa augusti men det skiter jag däremot fullständigt i:-)
Är det skillnad hela tiden?
Alltså vad är det för Sverige vi lever i nu för tiden? Är det verkligen så illa och så mycket klasssamhälle att det görs skillnad på den lilla svensken och den rika svensken hela tiden?
Är där någon lag på skatteverket tex som säger att man inte ska kolla människor över en viss inkomst? Är de mer trovärdiga bara för att de har pengar? Det verkar nästan så!
Själv så minns jag ju hur jag har slagits för att inte bli eftertaxerad på en liten summa som uppkommit bara pga att revisor och min far fuskat med min namnteckning och kvitton.
När skatteverket trodde på att jag inte skrivit under några kkvitton så var det ändå min deklaration det var fel på enligt dem och inte revisorns företagsdeklaration trots att det var han som fuskat och inte jag.
Nej då hittade de istället en liten paragraf i lagen som sade att jag var skyldig till att ta ut en viss hyra om jag hade ett företag på området! Nu var allt detta utom min kontroll då det gjordes bakom min rygg men jag lovar er damen på skatteverket hånskrattade när hon berättade att hon hittat en liten bortglömd lag som kanske ändå skulle tvinga pengar ur mig. Det tvistas fortfarande om detta och då jag aldrig tagit emot något så hoppas jag innerligt att jag vinner. Hur orättvist är det annars?
Men det är det Sverige verkar vara numera, orättvist! Har du pengar så kan du också se till att du slipper göra rätt för dig!
Borelius hade du inte tillräckligt med pengar redan?
Är där någon lag på skatteverket tex som säger att man inte ska kolla människor över en viss inkomst? Är de mer trovärdiga bara för att de har pengar? Det verkar nästan så!
Själv så minns jag ju hur jag har slagits för att inte bli eftertaxerad på en liten summa som uppkommit bara pga att revisor och min far fuskat med min namnteckning och kvitton.
När skatteverket trodde på att jag inte skrivit under några kkvitton så var det ändå min deklaration det var fel på enligt dem och inte revisorns företagsdeklaration trots att det var han som fuskat och inte jag.
Nej då hittade de istället en liten paragraf i lagen som sade att jag var skyldig till att ta ut en viss hyra om jag hade ett företag på området! Nu var allt detta utom min kontroll då det gjordes bakom min rygg men jag lovar er damen på skatteverket hånskrattade när hon berättade att hon hittat en liten bortglömd lag som kanske ändå skulle tvinga pengar ur mig. Det tvistas fortfarande om detta och då jag aldrig tagit emot något så hoppas jag innerligt att jag vinner. Hur orättvist är det annars?
Men det är det Sverige verkar vara numera, orättvist! Har du pengar så kan du också se till att du slipper göra rätt för dig!
Borelius hade du inte tillräckligt med pengar redan?
Att behöva omvärdera hela sitt liv
på det sätt som jag vid 30 år fick göra är verkligen inte lätt. Människorna du kände är inte de som du trodde att de var. Det som sagts till dig är fel! Allt du levt på är en lögn och ingenting är sant! Glöm allt.
Ja så känns det ofta och jag ljuger inte när jag säger att det är en fruktansvärt tuff uppgift at börja om på nytt, att lämna allt.
Ja så känns det ofta och jag ljuger inte när jag säger att det är en fruktansvärt tuff uppgift at börja om på nytt, att lämna allt.
Sexuellt blev jag hämmad
ganska omg. Kramar och jag älskar dig fraser förekom ju inte därhemma och ingen av mina föräldrar visade någonsin den andra kärlek och jag har ju berättat innan om hur farsan satt och var på morsan vid middagsbordet varför hon inte ville lägga ut sig för honom.
Ingen av dem har någonsin gett mig en kram eller sagt att de tycker om mig. Inte ens en gång! Ganska otroligt faktiskt, att man i hela sitt liv har försökt att få dem att visa mig kärlek är ju inte svårt att förstå.
Tills jag fyllde 30 och blev vis. Min icke sexuella uppväxt är något som jag lider av än idag och jag har verkligen fått jobba med mig själv för att kunna starta någon typ av sexliv. Men att jag har problem det känner jag av ständigt!
Ingen av dem har någonsin gett mig en kram eller sagt att de tycker om mig. Inte ens en gång! Ganska otroligt faktiskt, att man i hela sitt liv har försökt att få dem att visa mig kärlek är ju inte svårt att förstå.
Tills jag fyllde 30 och blev vis. Min icke sexuella uppväxt är något som jag lider av än idag och jag har verkligen fått jobba med mig själv för att kunna starta någon typ av sexliv. Men att jag har problem det känner jag av ständigt!
Skolan var ett rent helvete för mig,
jag kunde inte koncentrera mig alls och inför varje prov så fanns där bara en sak som kunde få mig att minnas tillfälligt och det var att skriva av allting som vi hade prov på. Då satt det där för stunden men i samma ögonblick som provet var gjort så försvann det bort. Jag vet nu att det var för att jag levde under så stor press hela tiden, tyvärr så begrep jag det inte då eftersom min familj hela tiden slog ner på mig om jag ifrågasatte min situation och det var aldrig " familjen" som var konstig utan alla andra!
Själv så har jag aldrig förstått
vad det är som är så speciellt med min far att han får kvinnorna att sukta så. Han är smart och han vet hur man manipulerar människor och det är nog det som gör det. Jag var ju själv ett offer för det tills för några år sedan så.....
Som sagt
en sak kunde man alltid lita på när det gällde min familj! De visste hur man levererade drama! Det var som att växa upp i en såpopera.
Som den där gången som mamma tog telefonen och mig och min bror med sig och gick ner i källaren (jag var inte 10 fyllda än) Där satte hon sig på golvet med oss framför tv-n och slog ett telefonnnummer.
Vart undrar ni? Jo till min fars älskarinna, för i min familj så visste man ju givetvis numret! När hon slagit numret så lämnar hon över telefonen till min bror och säger till honom att fråga efter min far viket han givetvis gör och pappa kommer till telefonen.
Hur skumt är inte det?
Som den där gången som mamma tog telefonen och mig och min bror med sig och gick ner i källaren (jag var inte 10 fyllda än) Där satte hon sig på golvet med oss framför tv-n och slog ett telefonnnummer.
Vart undrar ni? Jo till min fars älskarinna, för i min familj så visste man ju givetvis numret! När hon slagit numret så lämnar hon över telefonen till min bror och säger till honom att fråga efter min far viket han givetvis gör och pappa kommer till telefonen.
Hur skumt är inte det?
När jag fyllt 20 så
fick min mamma en allvarligt livshotande hjärnblödning. De opererade på henne i timmar i Lund. Efter operationen så låg hon nedsövd i flera månader och när hon tillsist vaknade upp så kände hon inte igen någon och fick lära sig att äta, tala och gå på nytt. Fler tankar och händelser kring detta ämne kommer vid ett senare tillfälle.
Nu så trodde ju sambon och jag att det började se ljusare
ut. Min far hade vid det här laget även gjor klart för oss båda att han totalt struntade i om jag fick sälja min lägenhet för att betala hans skulder. Trevligt med sådana föräldrar eller hur?
Med revisorns hjälp så tog jag kontakt med en bank för att belåna min lägenhet så att jag kunde betala de sista skulderna. 200 000 skulle jag låna (det skulle räcka enligt honom).
Jag får lånet efter att ha blivit instruerade av revisorn att berätta så litet som möjligt för bankmannen (bara det verkade ju skumt) Tack och lov så hinner jag inte använda pengarna för bara någon dag senare så dimper en chock till ner i brevlådan.
Denna gången från skatteverket. Jag går helt ner mig och sambon får tom köra hem från jobb Då har någon i mitt namn skickat in en skattedeklaration på över 150 000 vilket innebär att skulderna nu var uppe i 300 000 och enligt revisorn skulle det ju bara vara 200 000 även om han ville att jag skulle låna 300 000 så skulle se sista bara vara en säkerhet enligt honom.
Vi får även fakturan från honom som är saftigt kryddad och de begär tom förskott till årsslutet vilket ju var väldigt konstigt eftersom han lovat mig att företaget skulle vara avvecklat till sommaren.
Det var mycket som inte stämde........ Jag ringer min advokat och en överförmyndare och får av båda rådet att omg. betala tillbaka lånet och kursa företaget så det är vad jag gör.
Nu börjar vi nysta mer och mer i revisorns arbete och hittar den ena förfalskningen efter den andra utav mitt namn som har sänts in bla till skatteverket.
Jag blir stammis på polisstationen där jag polisanmäler det ena brottet efter det andra!
Fortsättning föjer för ni trodde väl inte at röran slutade här? Det ska vara drama det vet ni väl(sarkastisk)?
Med revisorns hjälp så tog jag kontakt med en bank för att belåna min lägenhet så att jag kunde betala de sista skulderna. 200 000 skulle jag låna (det skulle räcka enligt honom).
Jag får lånet efter att ha blivit instruerade av revisorn att berätta så litet som möjligt för bankmannen (bara det verkade ju skumt) Tack och lov så hinner jag inte använda pengarna för bara någon dag senare så dimper en chock till ner i brevlådan.
Denna gången från skatteverket. Jag går helt ner mig och sambon får tom köra hem från jobb Då har någon i mitt namn skickat in en skattedeklaration på över 150 000 vilket innebär att skulderna nu var uppe i 300 000 och enligt revisorn skulle det ju bara vara 200 000 även om han ville att jag skulle låna 300 000 så skulle se sista bara vara en säkerhet enligt honom.
Vi får även fakturan från honom som är saftigt kryddad och de begär tom förskott till årsslutet vilket ju var väldigt konstigt eftersom han lovat mig att företaget skulle vara avvecklat till sommaren.
Det var mycket som inte stämde........ Jag ringer min advokat och en överförmyndare och får av båda rådet att omg. betala tillbaka lånet och kursa företaget så det är vad jag gör.
Nu börjar vi nysta mer och mer i revisorns arbete och hittar den ena förfalskningen efter den andra utav mitt namn som har sänts in bla till skatteverket.
Jag blir stammis på polisstationen där jag polisanmäler det ena brottet efter det andra!
Fortsättning föjer för ni trodde väl inte at röran slutade här? Det ska vara drama det vet ni väl(sarkastisk)?
De få starka barndomsminnen
som jag har är alltid tråkiga, åtminstone så känns det så. Det känns som om det alltid var skrik och bråk därhemma och pappa hade som sagt inga problem med att köra iväg till sin älskarinna helt öppet. Där togs det aldrig någon hänsyn till att han hade två små barn och jag var som sagt inte alls gammal.
Detta minnet utspelar sig någon gång på vintern. Jag minns det då jag precis haft min födelsedag och fått en vit porslinskatt av min mormor. Jag hade inte haft den länge alls.
Mor och far skriker som vanligt på varandra, helt plötsligt så slås yterdörren igen och jag hör att min fars vinröda SAAB startas. Då mitt rum låg utmed vägen så var det dit man gick när man skulle se vad som hände på vägen utanför. Jag behövde inte kolla, jag visste redan, han körde igen! Klumpen var där i halsen som vanligt!
Mamma kommer in på mitt rum gråtandes och skrikandes. Hon närmar sig mitt fönster och tar upp min vita nya porslinskatt och slänger mot fönstret samtidigt som min far rullar bort. Jag minns att jag tittade på ledsamt chockerat utan att våga stoppa henne till att använda min present. KattenDen står än idag i mit vitrinskåp som en påminnelse om vad som hände (med ena frambenet ihopaklistrat).
Det var oftast klumpar i magen hela dagarna lång och att de (mina föräldrar aldrig fattade at jag kunde komma till att må dåligt av allt som försegick därhemma)
Detta minnet utspelar sig någon gång på vintern. Jag minns det då jag precis haft min födelsedag och fått en vit porslinskatt av min mormor. Jag hade inte haft den länge alls.
Mor och far skriker som vanligt på varandra, helt plötsligt så slås yterdörren igen och jag hör att min fars vinröda SAAB startas. Då mitt rum låg utmed vägen så var det dit man gick när man skulle se vad som hände på vägen utanför. Jag behövde inte kolla, jag visste redan, han körde igen! Klumpen var där i halsen som vanligt!
Mamma kommer in på mitt rum gråtandes och skrikandes. Hon närmar sig mitt fönster och tar upp min vita nya porslinskatt och slänger mot fönstret samtidigt som min far rullar bort. Jag minns att jag tittade på ledsamt chockerat utan att våga stoppa henne till att använda min present. KattenDen står än idag i mit vitrinskåp som en påminnelse om vad som hände (med ena frambenet ihopaklistrat).
Det var oftast klumpar i magen hela dagarna lång och att de (mina föräldrar aldrig fattade at jag kunde komma till att må dåligt av allt som försegick därhemma)
Sen var där ju den gången som
han skulle på disco och min far förbjöd det för att han upptäckte att han gick omkring med nageltrång i båda stor tårna (det luktade när han tog av sig strumporna). Min far fick tvingade honom med sig till akuten i Trelleborg, (min bror skrek och gormade och slog omkring sig som vanligt). De opererade båda tårna omgående.
Det var dock inget fel på honom (enligt honom). Han var i övre tonåren även här. Nu var han nästan omöjlig för mina föräldrar att hantera.
Det var dock inget fel på honom (enligt honom). Han var i övre tonåren även här. Nu var han nästan omöjlig för mina föräldrar att hantera.
Sen är där ju den gången
som vi skulle hälsa på min far uppe i Norge när han jobbade där i ett år i närheten av Haugesund. Jag gick i 8-an och min bror var nästan 18 år.
Då jag varit däruppe en gång och visste hur vackert där var så såg jag verkligen framemot det och min mor längtade också, sen hade vi min bror,han hade som vanligt gett sig fan på att förstöra stämningen för oss andra.
Vi skulle ta flygbussen till Kastrup för att flyga till Norge därifrån. Busstationen låg inte ens 100 meter från huset som vi bodde i. Från den sekund som min bror fick höra att han var tvingad att följa med så surade han. Det var skrik och sura miner hela tiden och min mor fick i princip tvinga honom upp till bussen med våld medan han skrek. Hela vägen dit var det sura miner och under stora delen som vi var där så var det sura miner. Sen gick en annan där bredvid och försökte vara glad och ha kul vilket verkligen inte var lätt när man hela tiden hade åskan framför sig. Han drog ner allt i mörker
Så var det alltid man har vad som borde varit ett glatt minne och så tänker man på det och det enda man ser framför sig är brorsan surandes, skrikande och våldsamt slåendes. Han har liksom förstört så mycket.
Trött, trött, trött
Det är vad jag är mest hela dagarna. Vad kul det skulle vara att vara pigg någon gång och inte ha psykiska saker som trykte ner en. Det har jag haft sen jag föddes. Ser framemot den dagen om den någonsin kommer. Tvivlar allt mer..........
Efter allt smitande med tv-licenser
som man läst om idag så måste säga att jag inte är chockad men varför är det nästan alltid bara de rika som blir så snåla?
Jag minns själv hur jag blev jagad av en liten herre efter några månader utan att ha anmält tv-innehav. Han stod och väntade på mig efter jobb i min trappuppgång! Det är klart man kan ju ljuga när han står där på trappen och frågar om man har tv men det får mig ju ännu mer att undra vad det är för människor som har satts i regeringen som kan lura sig undan så många kontroller.
Själv så hade jag betalt licencen precis innan de dök upp för att kolla mig men jag har även efter det fått brev som påminnt mig att inte glömma att betala licensen (sambon står för den numera).
Varför ska man aldrig kunna lita på en politiker?
Jag minns själv hur jag blev jagad av en liten herre efter några månader utan att ha anmält tv-innehav. Han stod och väntade på mig efter jobb i min trappuppgång! Det är klart man kan ju ljuga när han står där på trappen och frågar om man har tv men det får mig ju ännu mer att undra vad det är för människor som har satts i regeringen som kan lura sig undan så många kontroller.
Själv så hade jag betalt licencen precis innan de dök upp för att kolla mig men jag har även efter det fått brev som påminnt mig att inte glömma att betala licensen (sambon står för den numera).
Varför ska man aldrig kunna lita på en politiker?
Sophie Kinsella - Mina Hemligheter
Jag har precis haft en av de bästa dagarna på länge. Jag har läst ut boken Mina Hemligheter av Sophie Kinsella. Det var en alldeles underbar bok som jag ger högsta betyg. Den har många lustiga situationer kryddat med en del romantik. Man fann att man satt och log nästan hela tiden.
En del skulle nog säga att huvudrollinnehaverskan påminner om Bridget Jones och de har väl rätt men kan vi verkligen få nog av den typen? Jag tycker inte det, världen behöver de människor som inte är rädda för att säga vad de tycker och för att göra bort sig. Världen behöver få skratta mer än vad den gör idag.
Vad handlar boken om?
Den stora tråden är att huvudrollinnerhaverskan råkar avslöja alla sina hemligheter för en total främling och då menar jag alla som tex att hon och hennes pojkvän inte hittat hennes g-punkt fast de försökte en hel helg till hon till sist tröttnade och ljög. Diverse komiska situationer uppstår efter detta.
Jag ser framemot filmen som jag verkligen hoppas kommer för det här kan bli en riktigt bra tjejfilm.
En del skulle nog säga att huvudrollinnehaverskan påminner om Bridget Jones och de har väl rätt men kan vi verkligen få nog av den typen? Jag tycker inte det, världen behöver de människor som inte är rädda för att säga vad de tycker och för att göra bort sig. Världen behöver få skratta mer än vad den gör idag.
Vad handlar boken om?
Den stora tråden är att huvudrollinnerhaverskan råkar avslöja alla sina hemligheter för en total främling och då menar jag alla som tex att hon och hennes pojkvän inte hittat hennes g-punkt fast de försökte en hel helg till hon till sist tröttnade och ljög. Diverse komiska situationer uppstår efter detta.
Jag ser framemot filmen som jag verkligen hoppas kommer för det här kan bli en riktigt bra tjejfilm.
Jag minns ju inte så mycket från min
barndom. Allting nästan borta utom det lilla jag berättat för er och mycket av det kommer från dagböcker som jag tyvärr inte skrev regelbundet i då jag mådde för dåligt. De måste ha skrikit och bråkat massvis dock för trots att det är två år sedan jag såg min far, ännu längre sedan jag såg min bror och nästan 2 år sedan jag såg min mor så ringer det fortfarande i mitt huvud. Fast jag ofta sitter i full tystnad numera så har jag skrik och bråk i mitt huvud. Det är som om det klistrat sig fast där i hjärnan för att aldrig lämna mig ifred.
En kommentar till det typiska brevet
Detta var det första på flera månader och på 2 år väl det bästa försöket som han gjort till ett brev och då är det ändå ett verkliget dåligt ett. Man hoppas varje gång att de ska visa sig litet annorlunda, ack om hoppet ändå kunde överge en ibland!
Varför har människor så svårt
att hålla hemligher och varför mäts så mycket idag i pengar istället för i vänlighet, hjärta, själ mm? De där sakerna som varkligen betyder något. Pengar är jättebra att ha men det är verkligen inte allt och definitivt inte något som gör en lycklig i långa loppet och jag tycker defintivt inte att man hAr lyckats mer i livet bara för att man har mycket pengar för det behöver inte göra en till en bra människa!
Han gick ju upp och gömde sig på vinden
i ladan i det sorgsna huset i nästan 5 dagar i förfjor. Telefonen ringde hemma hos mig på morgonen då var det revisorn som även kände min bror som undrade över min fars adress. Det visade sig att min brors sambo var av med min bror och de misstänkte att han kanske satt där och gömde sig. De hade åkt runt och letat efter honom och även polisanmält honom som saknad, dock utan resultat.
Ca 5 dagar seanre så ska min far hämta en sak på vinden i ladan och finner då min bror där i hur gott mod som helst. Han har då suttit i huset bredvid där hans sambo med den lilla sonen varit utan att bry sig om vad han utsatte dem för (och när hon åkte på jobb så gick han in och fyllde på sin matlåda). Tvärtom så hittade vi ett brev där han gjorde klart för henne att det inte var hennes fel att han gjorde detta utan mitt för vad jag gjorde mot honom. Inte en gång tog han dock på sig något eget ansvar.
Tyvärr så tog dock ingen av dem tag i min bror ens nu utan de fortsatte att låta honom hållas och utsätta dem för diverse konstigheter.
Min mamma sade till folk att han gjort detta med vinden för att hans syster var elak mot honom medan min far var litet närmare sanningen och sade att han var ekonomiskt pressad.
Det var dock så likt min bror att göra något sådant för att få uppmärksamheten. Han är mästaren på att ställa till med drama och scener.
Ca 5 dagar seanre så ska min far hämta en sak på vinden i ladan och finner då min bror där i hur gott mod som helst. Han har då suttit i huset bredvid där hans sambo med den lilla sonen varit utan att bry sig om vad han utsatte dem för (och när hon åkte på jobb så gick han in och fyllde på sin matlåda). Tvärtom så hittade vi ett brev där han gjorde klart för henne att det inte var hennes fel att han gjorde detta utan mitt för vad jag gjorde mot honom. Inte en gång tog han dock på sig något eget ansvar.
Tyvärr så tog dock ingen av dem tag i min bror ens nu utan de fortsatte att låta honom hållas och utsätta dem för diverse konstigheter.
Min mamma sade till folk att han gjort detta med vinden för att hans syster var elak mot honom medan min far var litet närmare sanningen och sade att han var ekonomiskt pressad.
Det var dock så likt min bror att göra något sådant för att få uppmärksamheten. Han är mästaren på att ställa till med drama och scener.
Så nu har jag tagit roundup
på hälften av svågerns plattor (vi hyr ju hans hus) om jag säger att det tog en timme så kan ni förstå hur mycket plattor han har. Det är bara plattor och gräsmatta, inte ens ett träd finns där att få skugga av. Världens tråkigaste trädgård men det säger ganska mycket om hur han och hans familj är. Dit de flyttade finns ju några rabatter men annars också bara plattor. I somras på en av deras födelsedagar så gick hans mamma ut och rensade dem, i högklacket. Det är kanske bara jag men jag hade skämts över att låta min mor göra det! I allafall den dagen som hon var dit bjuden där på kalas.
Min mamma är som hon
är men då det ju inte var jag som inte brydde mig om henne utan tvärtom och då jag vet hur lättutnyttjad hon är av min far och bror så känns det verkligen inte bra att veta att hon är så utlämnad till brorsan som hon är nu för han struntar fullständigt i henne likaså brorsans sambo. De tänker 100% bara på sig själva och skulle inte dra sig för att utnyttja mamma hur som helst om de vann på det själva. Så har han ju liksom alltid varit all andra ser det men mamma har han ju liksom sett till att isolera med sin ilska. Hon vet ju innerst inne att om hon inte gör som han vill så kan hon få det riktigt surt. Det var ju så han styrde både mamma och pappa. Ja hela familjen var styrd av honom och hans humörsvängningar.
Vill du lägga ut hans fula stil och varna andra!
www.DontDateHimGirl.com
En site som visst kan vara bra men tyvärr utnyttjas den väl förmodligen lätt av kvinnor som vill hämnas också?
En site som visst kan vara bra men tyvärr utnyttjas den väl förmodligen lätt av kvinnor som vill hämnas också?
Att ha värsta mensen som jag har idag
och få ett räligt brev från skatteverket rörande mina föräldrars skitföretag är verkligen inte bästa kombinationen. Total katastrof faktiskt. Det är ju inte som om jag har svårt för att bli deppig precis - tyvärr!
När min morfar dog 1981
så ärvde min bror hans stolthet en vit ford som då var värderad till 18000 och som var jättefint skött. Mormor bad honom åtskilliga gånger om att ta ut och köra den (den stod bara i hennes garage). Hon hade blivit överlycklig om han gjort det bara någon gång men han sade alltid och min föräldrar höll som vanligt med honom att det var för att han var rädd om bilen som han inte körde den. Men vilken bil mår bra av att aldrig köras med?
Nu är den en av sakerna som säljs på auktion för att betala hans skuld. Gud vad han gjort min mormor och morfar stolt, not! De behandlade honom som en prins och hans bara visade brist på respekt till allting som betydde någonting för dem.
Någon bjöd 60000 på auktionen så jag kan tänka mig vad han fått för den om han sålt den privat och inte bara låtit den stå i 25 år utan att köra den (men då hade han ju fått börja göra rätt för sig).
Nu är den en av sakerna som säljs på auktion för att betala hans skuld. Gud vad han gjort min mormor och morfar stolt, not! De behandlade honom som en prins och hans bara visade brist på respekt till allting som betydde någonting för dem.
Någon bjöd 60000 på auktionen så jag kan tänka mig vad han fått för den om han sålt den privat och inte bara låtit den stå i 25 år utan att köra den (men då hade han ju fått börja göra rätt för sig).
Ett sk. "räligt" brev kom idag
från skatteverket och till företaget som min far så fegt och fult dumpade i mitt knä när jag redan låg ner sjuk. Jag skulle kunna slå dem på käften för allt lidande de gett mig och för all skit som jag har fått ta som varit deras medan de bokstavligen stått bredvid och skrattat och sagt hon lider inte alls.
Medan min bror då hjälptes hela tiden vid minsta lilla kris. Han bor ju tex efter 6 månader fortfarande hemma hos min mor i hennes trea tillsammans med sambo och son och han kommer inte att flytta på sig i första tagiet nu är han tillbaka där han trivs (vid mammas barm).
Jag är som en bomb som ville explodera hela tiden av ilska för vad de gjort mot mig och det är så jobbigt. Enligt min psyk så är det ju en av mina största problem att jag inte kan få ut min ilska. Den mår ju inte alls bra av att stanna i mig men under hela uppväxte så blev man ju liksom tystad omg. om man visade ilska så man är liksom grymt hämmad på den punkten.
Håll tummarna att det brevet inte är något hemskt, den här skiten måste väl sluta för mig någon gång jag orkar inte hela tiden med att få fortsatta problem. Det är så jobbigt.
Medan min bror då hjälptes hela tiden vid minsta lilla kris. Han bor ju tex efter 6 månader fortfarande hemma hos min mor i hennes trea tillsammans med sambo och son och han kommer inte att flytta på sig i första tagiet nu är han tillbaka där han trivs (vid mammas barm).
Jag är som en bomb som ville explodera hela tiden av ilska för vad de gjort mot mig och det är så jobbigt. Enligt min psyk så är det ju en av mina största problem att jag inte kan få ut min ilska. Den mår ju inte alls bra av att stanna i mig men under hela uppväxte så blev man ju liksom tystad omg. om man visade ilska så man är liksom grymt hämmad på den punkten.
Håll tummarna att det brevet inte är något hemskt, den här skiten måste väl sluta för mig någon gång jag orkar inte hela tiden med att få fortsatta problem. Det är så jobbigt.
Shooter - Lifes a bitch
Refrängen från ovanstående artists låt, precis så har jag ofta tänkt på det. Faktum är att den strofen kommer fortfarande nästan upp i mitt huvud varje dag.
Shoulda been born on the Milky Way
Wanna belong to the world today
Oh, Life's a bitch and then ya die
Shoulda been born on the Milky Way
Can't believe what I heard today
Oh yeah, Life's a bitch and then ya die
Shoulda been born on the Milky Way
Wanna belong to the world today
Oh, Life's a bitch and then ya die
Shoulda been born on the Milky Way
Can't believe what I heard today
Oh yeah, Life's a bitch and then ya die
Jag försökte alltid berätta för mina föräldrar
hur mycket jag gillade att vara med dem. Jag var alltid nogrann med att säga tack och hur mycket jag gillade att de tillbringat tid med mig. Jag ringde dem och hade mig. De gjorde aldrig ett försök tillbaka och et kan jag ärligt säga och ändå så fortsatte jag.
Jag minns att jag litet innan brytningen med min mor satt i en bil och försökte få henne att förstå. Jag sa till henne att jag tänkte på och saknade henne varje dag och det menade jag verkligen. Det har alltid varit min policy att säga sanningen då jag blivit matad med så många lögner själv.
Hon vände sig till mig tittade chockat på mig och sade:
Menar du verkligen det?
Hon skulle bara veta hur mycket jag hade offrat om hon bara velat ha mig.
Som ni hör på mig så är jag jätteledsen idag och tänker jättemycket på dem. Det känns så hemskt många stunder fortfarande. Jag försöker verka stark och tuff men det är jag inte.
Jag minns att jag litet innan brytningen med min mor satt i en bil och försökte få henne att förstå. Jag sa till henne att jag tänkte på och saknade henne varje dag och det menade jag verkligen. Det har alltid varit min policy att säga sanningen då jag blivit matad med så många lögner själv.
Hon vände sig till mig tittade chockat på mig och sade:
Menar du verkligen det?
Hon skulle bara veta hur mycket jag hade offrat om hon bara velat ha mig.
Som ni hör på mig så är jag jätteledsen idag och tänker jättemycket på dem. Det känns så hemskt många stunder fortfarande. Jag försöker verka stark och tuff men det är jag inte.
Min far bad mig om att få låna
mitt kontonummer under det sista året som han bodde med min mamma. Han skulle köpa en sak på nätet där man bara kunde betala med det. Visst sade jag han gav mig ju kontanter vad det kostade så det gjorde ju ingenting. Tills jag senare förstod vad han haft det till!
Även om han fixat det abonnemanget utan mig också så kändes det litet så att han blandat in mig när han köpte ett år på mötesplatsen.com. Litet typ som att man hjälpte sin far att vara otrogen. Sen satt han upp på nätterna och chattade med dessa ensamma damer.
Kanske en av anledningarna till att jag har litet svårt för kvinnor som absolut måste ha en man i sitt liv. Jag ser ju hur både min far och bror förblindat kvinnor och det får mig till att undra en hel del över hur dumma vi kan vara som människor och hur vi bara ser det vi vill se.
Även om han fixat det abonnemanget utan mig också så kändes det litet så att han blandat in mig när han köpte ett år på mötesplatsen.com. Litet typ som att man hjälpte sin far att vara otrogen. Sen satt han upp på nätterna och chattade med dessa ensamma damer.
Kanske en av anledningarna till att jag har litet svårt för kvinnor som absolut måste ha en man i sitt liv. Jag ser ju hur både min far och bror förblindat kvinnor och det får mig till att undra en hel del över hur dumma vi kan vara som människor och hur vi bara ser det vi vill se.
Jag håller på att förbereda
mig för min möjliga träff med min far. Oroa er inte det ska inte vara någon gråtfest eller förlåt mig pappa fest(jag vet att de gjort fel och inte jag) Nej när huset är sålt ska jag ju söka upp honom för att han ska skriva på papprena på de här jäkla bilarna som jag också stått på dem åt. Det ska bli så skönt att slippa det sista bandet. Vad jag sr framemot är hur jag ska slänga alla fakta från konkursförvaltare i huvudet på honom om det här jäkla företaget som han bara fegade sig med och lämnade åt mig.
Jag ser så framemot det. Att diskutera med honom vet jag inte går. Allt är mitt fel och inget deras och det är ju jag som tagit avstånd och varit dum. Ni hör jag vet precis vad han kommer att säga.
Nej jag ser framemot att slänga en massa fakta som visar sanningen även om det väl är att hoppas för mycket att han ska erkänna att faktan är rätt. Jag har väl gjort något med den också. Allt är ju mitt fel.
Jag ser så framemot det. Att diskutera med honom vet jag inte går. Allt är mitt fel och inget deras och det är ju jag som tagit avstånd och varit dum. Ni hör jag vet precis vad han kommer att säga.
Nej jag ser framemot att slänga en massa fakta som visar sanningen även om det väl är att hoppas för mycket att han ska erkänna att faktan är rätt. Jag har väl gjort något med den också. Allt är ju mitt fel.
Tårrapport
Ja inte blir ni stolta över mig när jag säger att de första tårarna över mina föräldrar redan är fällda idag och att jag redan pratat om min bror. Det enda ni kan trösta er med är att det är i kortare stunder hela tiden. För nåfra år sedan så kunde jag ägna timmar åt att älta eller tom för några månader innan ni som läste min blogg på Expressen slog litet vet i mitt huvud. Nu ska jag ta mina antidepressiva 8de hjälper alltid bort tankarna)
Min far kom för ca 2,5 år
upp till mig i min lägenhet för att hämta en sak. Min sambo var också hemma och såg hela händelsen. Efter att ha tiggt mig till en 5 minuter av hans tid så fick jag långt om länge det (han hade aldrig tid att lyssna). Då min depression var som värst då så mådde jag väldigt dåligt och var väldigt ledsen.
Jag börjar prata och försöka förklara för honom hur dåligt de fick mig att må. Hel tiden jag stod och pratade så stod han och titade upp i taket och de enda han sade under samtalet var att han inte kom hit för detta. När en 5-10 minuter gått så bara vänder han sig om och går ifrån mig och ut ur lägenheten utan att säga ett dugg. Jag stortjöt hela kvällen.
Det var så det var. De tvingade mig hela tiden till att förnedra mig själv i mina försök att få dem att vilja bry sig om och vara med mig. De kom aldrig och försökte tillbringa tid eller prata med mig självmant utan det var alltid jag som hysteriskt tiggde om deras uppmärksamhet och mådde så dåligt av det.
Jag börjar prata och försöka förklara för honom hur dåligt de fick mig att må. Hel tiden jag stod och pratade så stod han och titade upp i taket och de enda han sade under samtalet var att han inte kom hit för detta. När en 5-10 minuter gått så bara vänder han sig om och går ifrån mig och ut ur lägenheten utan att säga ett dugg. Jag stortjöt hela kvällen.
Det var så det var. De tvingade mig hela tiden till att förnedra mig själv i mina försök att få dem att vilja bry sig om och vara med mig. De kom aldrig och försökte tillbringa tid eller prata med mig självmant utan det var alltid jag som hysteriskt tiggde om deras uppmärksamhet och mådde så dåligt av det.
Huset är fortfarande inte sålt
där har varit en del intressenter men vi bestämde oss för en visning till. Som väntat så är det min brors sabotage av bostadshuset som avskräcker. Jag är ju inte förvånade dock men kan trots det inte låta bli att vara besviken. Det känns som om han alltid är där och förstör men aldrig får betala och lida för det. Han har brytit mot så många lagar när han flyttade tex, trots det så måste jag dra honom til ldomstol igen för att få ersättning.
När jag och min far
körde upp till Hörby i Skåne för att hämta min brors bil så fick min far bla tanka den gamla bilen då min bror lämnat minimalt med bensin och vi ville ju inte gärna bli stående på motorvägen. När vi kommer upp där så visar det sig att min bror dealat med bilhandlaren att fälgarna på hans gamla bil skulle över på den nya. Detta hade han givetvis inte berättat så där fick vi sitta och vänta i en timme.
När vi kommer hem så är min bror som alltid där. Tror ni vi fick ett tack för det vi gjort och offrat vår kväll på?
Svar nej!
Min far upplyser honom om att han fick tanka den gamla bilen för där var ju nästan ingen bensin i den. Tror ni min bror tog och betalade min far för detta? Svar nej!
Han säger istället med kaxig och hög röst att där var visst bensin han hade räknat ut att det skulle räcka!
När vi kommer hem så är min bror som alltid där. Tror ni vi fick ett tack för det vi gjort och offrat vår kväll på?
Svar nej!
Min far upplyser honom om att han fick tanka den gamla bilen för där var ju nästan ingen bensin i den. Tror ni min bror tog och betalade min far för detta? Svar nej!
Han säger istället med kaxig och hög röst att där var visst bensin han hade räknat ut att det skulle räcka!
När min far lämnade in mor
så ringde telefonen i min lägenhet som en galning (jag visste då ej om att han gjort det) eftersom det var min brors telefonnummer så lät jag bli att svara(han ringde ju bara när han ville utnyttja mig). Dagen senare så knackade han tom på hos mig och berättade då detta om min far. Han sade att nu fick vi ställa upp för mor då hon var väldigt ledsen. Visst det gjorde jag gärna men jag tänkte i min stillhet när han var där; vem ställer upp för mig när jag behöver det? Frödet gjorde de ALDRIG! Jag fick ALDRIG lov att behöva någon eller må dåligt men jag förväntades att ALLTID skulle vilja offra mig till 100% för dem och gjorde jag inte de så var elakheterna och förtalet där omg. Varför dessa elakheter när jag var den som brydde mig mest?
Min bror har alltid bara brytt sig om sig själv att e aldrig kan öppna sina ögon och se detta.
Jag minns på mormors begravning och kaffet efter. Denna tant som avgudat min bror och som gett honom allt och alltid satt honom på pidestal. Helt plötsligt efter at tha suttit på kaffet en timme så säger min bror till mig:
Nej är det inte slut snart jag måste iväg och jobba (han jobbade för min far). Han hade inte ens tid att offra en eftermiddag på min mormor mendet var så han var alla skulle vara där för honom och offra allting så fort han skrek!
Min bror har alltid bara brytt sig om sig själv att e aldrig kan öppna sina ögon och se detta.
Jag minns på mormors begravning och kaffet efter. Denna tant som avgudat min bror och som gett honom allt och alltid satt honom på pidestal. Helt plötsligt efter at tha suttit på kaffet en timme så säger min bror till mig:
Nej är det inte slut snart jag måste iväg och jobba (han jobbade för min far). Han hade inte ens tid att offra en eftermiddag på min mormor mendet var så han var alla skulle vara där för honom och offra allting så fort han skrek!
Under dessa år som gått
som jag inte har haft någon kontakt med mina föräldrar(jag tror inte de kan säga samma sak om mig) så tror jag inte att jag ljuger när jag säger att jag tänkt på dem varje dag och varit ledsen över att de inte velat ha mig. Vi har kört förbi både min far och mors bostad och min sambo har fått beskriva för mig vilka rum det är som jag ser fönster till i min mors lägenhet och hur lägenheten är uppgjord då hon aldrig bjöd dit mig där. Jag verkar ha skullat straffas alltid för att jag fanns till.
Träffade jag dem idag så skulle de säkert säga att det är mitt fel och att det är jag som inte velat ha kontakt med dem . Jag hatar inte dem, dem är jag nog mest bitter och besviken på och jag trodde ärligt talat inte att de kunde vara så elaka som de visat sig att vara men min bror hatar jag innerligt ocg går varje dag och hoppas saker om honom som förmodligen flera tyckt varit elakt av mig om de vetat men jag skäms inte. Han gjorde min barndom och min tonår och min ungdom till ett helvete. Än idag så anser han inte att han har några fel.
Träffade jag dem idag så skulle de säkert säga att det är mitt fel och att det är jag som inte velat ha kontakt med dem . Jag hatar inte dem, dem är jag nog mest bitter och besviken på och jag trodde ärligt talat inte att de kunde vara så elaka som de visat sig att vara men min bror hatar jag innerligt ocg går varje dag och hoppas saker om honom som förmodligen flera tyckt varit elakt av mig om de vetat men jag skäms inte. Han gjorde min barndom och min tonår och min ungdom till ett helvete. Än idag så anser han inte att han har några fel.
Jag trodde inte mina öron i måndags
på bildterapin. Min terapeft sade till mig att jag var en väldigt positiv människa. Jag har alltid fått höra tvärtom från alla människor. En sade tom till mig att jag var den mest negativa människa hon någonsin träffat. Nu tyckte jag inte det stämde men det är ju inte konstigt att man blir negativ om man får sig en massa törnar hela tiden man kan bara ta så mycket.
Hur som helst, jag målade en bild och ifrån den så sade min terapeft att jag nästan alltid lyckades hitta något ljust minne att hålla mig fast vid och att det var en av anledningarna till att jag klarat mig så bra som jag gjort i hela denna röra. De människor som inte kan det sjunker ner mycket djupare och med ännu större psykoser än vad jag gjort.
Hur som helst, jag målade en bild och ifrån den så sade min terapeft att jag nästan alltid lyckades hitta något ljust minne att hålla mig fast vid och att det var en av anledningarna till att jag klarat mig så bra som jag gjort i hela denna röra. De människor som inte kan det sjunker ner mycket djupare och med ännu större psykoser än vad jag gjort.
Det är bättre med katterna,
tack och lov. Med mig? Sådär! Skulle ge nästan vad som helst för att få min hjärna att inse att den ska sluta grubbla på saker som den ändå inte kan förändra.
Idag är jag ledsen
och väldigt tänksam. Fast det inte finns något svar att få så kan jag inte sluta grubbla på hur orättvisa mor och far var mot mig under hela min uppväxt. Jag vet nu att jag växte upp under väldigt sjuka förhållande men vad hjälper den kunskapen?Jag brydde mig om dem men de valde honom som de alltid gjort. Det hade bara varit kul att en gång få höra deras svar, men jag vet "not gonna happen" Får väl nöja mig med att jag grubblar mindre nu även om jag som sagt idag är väldigt ledsen.
Vi tog hem katterna igår
som min bror så grymt dumpade när han vräktes. Det gick inte alls bra. Den stora var ju tamkatt redan innan så det gick väl ok men den lilla som var vild och som vi lyckats få halvtam gick det total katastrof med. Men då jag är en av de där som pga omständigheter ej tagit körkort och sambon ska vara upptagen ett antal dagar så var vi tvungna annars hade vi tänkt vänta litet till. Sen kostar det oss också massvis av pengar i bensin att köra ut till dem varje dag för att jobba med dem så det var den andra anledningen (1 timmes bilresa varje kväll).
Är det någon som har tips hur jag ska kunna närma mig den lilla igen? Just nu sitter han under en bokhylla men han har kommit fram litet när jag varit och hälsat på dem men jag tror inte han ätit iheller. Gråter just nu av ledsamhet då jag har väldigt svårt att se djur må dåligt.
Är det någon som har tips hur jag ska kunna närma mig den lilla igen? Just nu sitter han under en bokhylla men han har kommit fram litet när jag varit och hälsat på dem men jag tror inte han ätit iheller. Gråter just nu av ledsamhet då jag har väldigt svårt att se djur må dåligt.
Han har som sagt misshandlat mig också
Jag får dock tillägga att han aldrig blev dömd för det eftersom min mor som var vittne till allt givetvis vägrade vitna mot sin son (jag hade aldrig väntat mig något annat).
Jag har dock läkarintyget och bilderna som minne. Hans sambo var också hemma men när han startade så gick hon omgående in i ett annat rum och stängde dörren.
De fördömde mig för att jag till sist polisanmälde honom. Bla så fick jag höra att jag var hemsk som ville utsätta min mor för en såan sak att behöva vitna mot sin son och helt plötsligt så var det bara en knuff han gett mig.
Den kvällen som misshandeln skedde så skällde min far dagen efter litet på min bror men min mor har aldrig ens sagt något om misshandeln till honom trots att hon såg allt. Detta vet jag då jag pressat henne om det man kände sig ju än en gång väldigt ensam i världen och utan stötta.
Hur gick det till?
Han började med ett steg fram mot mig och en snabb knytnäve rakt i ansiktet så att jag föll mot väggen för att sedan innan jag hann blinka slänga en kastrull med kokheta grönsaker på mig (tack och lov hann jag skydda ansiktet litet) Sen var där sparkar innan han drog upp mig i min hästsvans och asade mig ut på gården där han fortsatte ett bra tag medan han försökte tvinga av mig min nyckel till det sorgsna huset.
Ska berätta mer om omständigheterna innan och vad han gjorde när jag väl lyckades ta mig loss.
Detta var som sagt bara en knuff.
Jag har dock läkarintyget och bilderna som minne. Hans sambo var också hemma men när han startade så gick hon omgående in i ett annat rum och stängde dörren.
De fördömde mig för att jag till sist polisanmälde honom. Bla så fick jag höra att jag var hemsk som ville utsätta min mor för en såan sak att behöva vitna mot sin son och helt plötsligt så var det bara en knuff han gett mig.
Den kvällen som misshandeln skedde så skällde min far dagen efter litet på min bror men min mor har aldrig ens sagt något om misshandeln till honom trots att hon såg allt. Detta vet jag då jag pressat henne om det man kände sig ju än en gång väldigt ensam i världen och utan stötta.
Hur gick det till?
Han började med ett steg fram mot mig och en snabb knytnäve rakt i ansiktet så att jag föll mot väggen för att sedan innan jag hann blinka slänga en kastrull med kokheta grönsaker på mig (tack och lov hann jag skydda ansiktet litet) Sen var där sparkar innan han drog upp mig i min hästsvans och asade mig ut på gården där han fortsatte ett bra tag medan han försökte tvinga av mig min nyckel till det sorgsna huset.
Ska berätta mer om omständigheterna innan och vad han gjorde när jag väl lyckades ta mig loss.
Detta var som sagt bara en knuff.
Den beiga Amerikanaren
En annan sak som mina föräldrar fick reda upp och troligtvis även hjälpa till att betala för var en stor bil. Han var myndig sedan flera år tillbaka när han köpte den och fortfarande mästare på att göra dåliga affärer som sedan mina föräldrar och jag fick ta konsekvenserna av medan han gick vidare till nästa sak som han skulle förstöra.
Han köpte en dålig amerikanare på avbetalning som han sedan inte hade råd att betala och misskötte rejält. Den stackars försäljaren som sålde bilen till honom ringde nästan varje månad till min fader för att försöka få pengarna av honom. Varför han inte skickade honom vidare till min broder och lät honom lösa upp det han ställt till med det kommer jag aldrig att förstå. Denna bil står än idag itu plockad och har nästan aldrig blivit körd med! Som med allting annat så lät han dessutom hellre saken stå och förfalla och kosta pengar än att laga och sälja den.
Han köpte en dålig amerikanare på avbetalning som han sedan inte hade råd att betala och misskötte rejält. Den stackars försäljaren som sålde bilen till honom ringde nästan varje månad till min fader för att försöka få pengarna av honom. Varför han inte skickade honom vidare till min broder och lät honom lösa upp det han ställt till med det kommer jag aldrig att förstå. Denna bil står än idag itu plockad och har nästan aldrig blivit körd med! Som med allting annat så lät han dessutom hellre saken stå och förfalla och kosta pengar än att laga och sälja den.
Det dyraste han någ fått dem att köpa till honom!
För flera år sedan, min bror var väl ca en 25-år gammal så var han och mina föräldrar ute och körde. De var i ett område där en massa sommarstugor fanns , en av dem var den sommarstuga som hans scoutkår ägde. Han såg en stuga som var till salu på gatan bredvid. Det min bror pekade på fick han som sagt alltid av min mamma och det tog nog inte en vecka förrän denna stuga var köpt av min familj.
Jag minns att min far var jätte förbannad sedan, för han hade frågat henne om hon haft pengar och hon hade sagt ja men det visade sig att hon bara hade till insatsen. Den stugan kom att kosta mina föräldrar en hel del pengar och den användes nästan aldrig.
När min bror väl fått vad han pekat på så var det som vanligt han stuntade i saken. Den som gjorde vid stugan var min fader och det var han och jag som tillbringade mest tid där. Min bror syntes nästan aldrig till.
Jag minns att min far var jätte förbannad sedan, för han hade frågat henne om hon haft pengar och hon hade sagt ja men det visade sig att hon bara hade till insatsen. Den stugan kom att kosta mina föräldrar en hel del pengar och den användes nästan aldrig.
När min bror väl fått vad han pekat på så var det som vanligt han stuntade i saken. Den som gjorde vid stugan var min fader och det var han och jag som tillbringade mest tid där. Min bror syntes nästan aldrig till.
Det stals en hel del
Redan vid väldigt liten ålder så började han att stjäla ifrån mina föräldrar och då främst ifrån min faders plånbok och då rörde det sig inte bara om några kronor utan oftast större summor som hela hundralappar vilket ju var mycket pengar på sent 70-tal. Han gick sedan och köpte saker för pengarna. När mina föräldrar kom på honom så blev det liv ett tag men det dog alltid ut innan han fått något straff. Dock så stal han ju ofta vilket innebar att de bråkade ofta om det.
Det bästa hade ju varit om han själv fått gå och lämna igen sakerna han köpt medan de väntade utanför men mina föräldrar började tyvärr att göra det enkelt för min bror redan vid liten ålder, de gick och lämnade igen sakerna.
Oktober igen
Denna månad så är det 2 år sedan min fader såg mig, i januari 2007 så är det 2 år för min moder sen hon såg mig.
Jag vet vad de skulle säga om jag råkade träffa dem nu och säga det:
Jaså är det så länge sedan det kan det väl inte vara?
Jag förmodar att den kommentaren är ett typiskt tecken på att de inte saknar mig alls annars så hade de ju hållit reda på tiden något så när och försökt träffa mig. Det gör ont att veta att man är ingenting, särskilt efter allt som jag gjorde för dem. Jag minns att jag mådde väldigt dåligt av att de aldrig ansträngde sig för att vilja träffa mig eller lära känna mig. De ringde tex aldrig såvida de inte ville ha något och ändå så var jag så jäkla korkad att jag i flera år höll på att springa benen av mig för att behaga dem. Jag ringde till dem och hade mig. De gjorde ingenting. Jag kan inte fatta hur dum jag var.
Jag vet vad de skulle säga om jag råkade träffa dem nu och säga det:
Jaså är det så länge sedan det kan det väl inte vara?
Jag förmodar att den kommentaren är ett typiskt tecken på att de inte saknar mig alls annars så hade de ju hållit reda på tiden något så när och försökt träffa mig. Det gör ont att veta att man är ingenting, särskilt efter allt som jag gjorde för dem. Jag minns att jag mådde väldigt dåligt av att de aldrig ansträngde sig för att vilja träffa mig eller lära känna mig. De ringde tex aldrig såvida de inte ville ha något och ändå så var jag så jäkla korkad att jag i flera år höll på att springa benen av mig för att behaga dem. Jag ringde till dem och hade mig. De gjorde ingenting. Jag kan inte fatta hur dum jag var.
Han var som sagt en glädjedödare
som nästan alltid förstörde stunder som var viktiga för mig som tex när det var tid för min student, min broder hade en enda uppgift, han skulle ordna skylten med mitt foto. Jag kommer än idag ihåg rädslan, paniken och känslan som kom över mig att än en gång vara bortglömd då jag inte såg någon skylt när jag kom ut på trappen (för jag trodde verkligen att de glömt mig ett bra tag tills jag hörde min mor skrika och vifta).Min broder hade som sagt helt struntat i sin enda uppgift att göra skylten till min student och det var medvetet (detta gjorde att han i mina ögon än en en gång förstörde en av de dagar som skulle varit mina även om jag försöker tänka på andra saker när jag tänker på min student så finns känslan och minnet och besvikelsen där). Min föräldrar lät som vanligt bli att skälla på honom. De konstaterade bara att det var dåligt av honom och sen var det inte mer med det.
Allt är väldigt tungt just nu!
Jag ringer sambon varje förmiddag för att fråga om det är lönt för mig att gå upp ur sängen, det känns inte så nämligen. Jag önskar att all skit som de drog in mig i snart kunde vara över men systemet i Sverige ör inte snabbt. Jag har iallafall inte upplevt det så. Jag önskar att jag snart skulle kunna känna sådan glädje över att det är en ny dag på morgonen att jag dansar ur sängen.
Jag blev mobbad i högstadiet
Det var speciellt två killar som gillade att skratta åt mig varav en av dem var min nästkusin och han var nästan den värsta. Tillsist så tröttnade jag och gick till min far för hjälp. Det var ju dödsdömt , han gav mig den vanliga kommentaren:
Bry dig inte om det så tycker han inte det är kul och slutar.
Med andra ord så fick jag även denna gången själv klura ut hur jag skulle lösa situationen. Det var med vånda i halsen som jag en dag satte min plan i verket. Att få mobbaren att bli den utskrattade. Tack och lov så funkade det men man kan ju tycka att en far borde intresserat sig om ens barn blev mobbat.
Bry dig inte om det så tycker han inte det är kul och slutar.
Med andra ord så fick jag även denna gången själv klura ut hur jag skulle lösa situationen. Det var med vånda i halsen som jag en dag satte min plan i verket. Att få mobbaren att bli den utskrattade. Tack och lov så funkade det men man kan ju tycka att en far borde intresserat sig om ens barn blev mobbat.
Ett av våra stora saker
som jag och min sambo har gemensamt det är våra två egoistiska storebröder. Min tar till mer våld medan den andra låter andra göra det åt honom. Efter diverse påhopp utav mig så har jag nu bestämt mig för att tacka nej till saker som sambons storebror också ska med på. Efter att ha hotat att vräka mig ett antal gånger och pratat skit bakom min rygg istället för att ta det direkt med mig så har jag fått nog. Sambon får huvudvärk nästan omg. när han haft med honom att göra och vi göra båda allt för att undvika honom.
Det kan säkert låta som om jag klagar men jag är inte den enda i släkten som inte står ut med honom. Vi är en ganska stor grupp.
Vad som stör mig mest är hans brist på respekt för människor och hans brist på att lyssna (han vet alltid bäst).
Det kan säkert låta som om jag klagar men jag är inte den enda i släkten som inte står ut med honom. Vi är en ganska stor grupp.
Vad som stör mig mest är hans brist på respekt för människor och hans brist på att lyssna (han vet alltid bäst).
Han och hans ego
Tittade man i min fars bil under min uppväxt så hade han oftast en packad resväska i den där bak, man var aldrig säker på när han skulle ge sig av till sin älskarinna (vilket han gjorde helt öppet och ganska ofta och så fort det bråkats vilket det också gjordes väldigt ofta och väldigt öppet). En sommar såg vi honom inte alls. Jag kommer ihåg att man gick och väntade och fick ständigt ny information av mamma att imorgon kommer pappa hem men ingen pappa kom.
Denna eviga väntan
Att vänta på min mamma var ingen ovanlighet. Hon var världskändis på dagiset som jag gick på. Det hände titt som tätt att jag fick sitta och vänta på henne tillsammans med dagisfröknar som egentligen hade slutat för dagen men inte kunde gå hem då de hade ett barn kvar som inte blev hämtat. Det barnet var jag!Min mamma kom ofta rusande efter stängningdags Jag har alltid varit rädd för att bli bortglömd och än idag så får jag panik om jag har bestämt möte med någon och den personen ej kommer i tid.
För info så kan jag lägga till att mamma jobbade på kontor och att hennes arbetsplats låg ca 1,5 km ifrån mitt dagis så det var knappast trafiken.
Första skivan köpte jag 1980
Det var Johnny blue med Lena Valatis. Sorgset val för en åttaåring kan man tycka. Jag minns att jag var livrädd för att visa min föräldrar att jag köpt en skiva trots att det var med egna pengar. Jag smög in den under tröjan (och mådde så dåligt av nervoistet när jag gjorde det) och spelade den bara i smyg. Jag kan inte hjälpa det men det känns som väldigt fel när en åttaåring inte vågar visa för sina föräldrar att hon köpt en singel med sparad veckopeng. De kostade ju inte särskilt mycket då iheller.
Som sagt hon hade sina elakheter också
ocxh kunde verkligen få mig att känna det som om jag var värd ingenting. Tex för något år sedan. Det hade börjat kärva sig även mellan mig och min far men jag kämpade som bara den med min mor för att inte jag skulle förlora alla (det var innan jag insåg att jag aldrig haft dem). Jag ringde upp henne och bjöd henne på fika för att försöka prata ut med henne om varför de fick mig att må så dåligt. Även hon och jag träffades väldigt sällan (kontakten upphörde den dagen som jag slutade ringa och ligga på för hon ringde aldrig) så jag var grymt nervöd för den eftermiddagen. Jag skrev fusklapp och köpte bullar med en massa pålägg, i princip allt det där som jag visste att hon gillade. Klockan gick men ingen mamma, 1 timme över tiden och fortfarande ingen. Hon kom inte alls och ringde inte heller och lämnade återbud eller ursäktade sig utan där satt jag och fick än en gång glädjen att känna mig som den ingen ville ha.
Det visade sig att de fått för sig att åka till Tyskland. Hon påstod att hon velat ringa till mig men inte fått för min far. Om jag inte brydde mig om dem annars så behövde mamma inte ringa nu till mig ska han ha sagt men det tror jag inte så mycket på. Hon tyckte helt enkelt så illa om mig att hon inte hade några problem med att bara strunta i att dyka upp och låta mig sitta och vänta på henne.
Kan väl bara säga att jag inte mådde så bra den dagen och var väldigt ledsen.
Det visade sig att de fått för sig att åka till Tyskland. Hon påstod att hon velat ringa till mig men inte fått för min far. Om jag inte brydde mig om dem annars så behövde mamma inte ringa nu till mig ska han ha sagt men det tror jag inte så mycket på. Hon tyckte helt enkelt så illa om mig att hon inte hade några problem med att bara strunta i att dyka upp och låta mig sitta och vänta på henne.
Kan väl bara säga att jag inte mådde så bra den dagen och var väldigt ledsen.
Jag har några beslut att fatta
ang huset och jag vet verkligen ut eller in. Jag vet att jag inte bara kan tänka med hjärtat utan måste tänka med hjärnan också. Jag vet att jag vill göra det rätta men hur vet jag vad det rätta är? Jag önskar många gånger att mäklare och sambo fattar besluten åt mig men det kan jag ju inte heller begära men jag önskar att jag åtminstone hade haft några som sagt till mig så här hade jag gjort, så hade man haft något att gå efter iallafall när man bestämde sig.
Att huvudet inte vill sluta snurra gör inte saken bättre.
Att huvudet inte vill sluta snurra gör inte saken bättre.
Hans bilar
Jag stod som sagt på min brors bilar. Den första var väl mer frivilligt men den andra var i högsta grad motvilligt men jag var inte så stark så att jag kunde säga nej när någon i princip köper bilen innan han frågar om det är ok att jag står på den och tar på mig ett lån på över 100000 för det var vad som hände.
Min far ringde på jobb och sade till mig att min bror nog kom till att ringa mig för att fråga om jag ville stå på en ny bil för honom. Mycket riktigt, han ringde. Jag gjorde klart för honom att det var absolut sista gången. Sen trodde man ju att han skulle sköta avbetalningarna men det visade sig vara ett rent helvete där jag var och varannan månad fick hem påminnelser och hot om att de skulle skicka det till inkassa och även säga upp lånet.
Vad jag bla ställde som krav på min bror när jag skrev under lånepappret var att han skulle höra av sig till mig för att få ocr nummer på fakturan varje månad (varför skulle jag ha bry med det han kunde väl engagera sig något?). Jag tyckte inte detta var för mycket begärt då vi tom bodde i samma stad det tyckte han dock. Även mina föräldrar försökte påverka mig till att jag skulle serva min bror istället men då både mail och telefon finns så tyckte jag gott att han kunde visa lite engagemang för detta stora som jag gjort för honom.
Men som sagt det tyckte inte han och när jag en gång försökte tala med honom om det så fick jag mig världens skrikande utskällning för att jag var så hemsk och för att jag aldrig ville anstränga mig något. Det var bara mitt fel allting och han kunde inte alls förstå varför han skulle göra något.
Hur han betedde sig mot mig och min far när vi hämtade denna bil ska jag berätta om en annan gång.
Min far ringde på jobb och sade till mig att min bror nog kom till att ringa mig för att fråga om jag ville stå på en ny bil för honom. Mycket riktigt, han ringde. Jag gjorde klart för honom att det var absolut sista gången. Sen trodde man ju att han skulle sköta avbetalningarna men det visade sig vara ett rent helvete där jag var och varannan månad fick hem påminnelser och hot om att de skulle skicka det till inkassa och även säga upp lånet.
Vad jag bla ställde som krav på min bror när jag skrev under lånepappret var att han skulle höra av sig till mig för att få ocr nummer på fakturan varje månad (varför skulle jag ha bry med det han kunde väl engagera sig något?). Jag tyckte inte detta var för mycket begärt då vi tom bodde i samma stad det tyckte han dock. Även mina föräldrar försökte påverka mig till att jag skulle serva min bror istället men då både mail och telefon finns så tyckte jag gott att han kunde visa lite engagemang för detta stora som jag gjort för honom.
Men som sagt det tyckte inte han och när jag en gång försökte tala med honom om det så fick jag mig världens skrikande utskällning för att jag var så hemsk och för att jag aldrig ville anstränga mig något. Det var bara mitt fel allting och han kunde inte alls förstå varför han skulle göra något.
Hur han betedde sig mot mig och min far när vi hämtade denna bil ska jag berätta om en annan gång.
Jag satt och tänkte
på en sådär fullständigt onödig sak igår. Sådant som egentligen direkt skulle förpackas till avdelningen för onödigt vetande.
Vad jag tänkte på var bögare och pojkband. Där finns ju ganska många sådana och jag vet att där är bandmedlemmar som kommit ut i bla Boyzone, N'sync, Westlife mfl och där finns en hel del andra män som kommit ut ur garderoben som är sångare men finns det så många kvinnor vi har ju Melissa Etheridge, Sara & Tegan mfl men vad jag egentligen tänkte på är finns där några tjejer som varit med i tjejband som kommit ut egentligen och om inte varför är det skillnad?
Vad jag tänkte på var bögare och pojkband. Där finns ju ganska många sådana och jag vet att där är bandmedlemmar som kommit ut i bla Boyzone, N'sync, Westlife mfl och där finns en hel del andra män som kommit ut ur garderoben som är sångare men finns det så många kvinnor vi har ju Melissa Etheridge, Sara & Tegan mfl men vad jag egentligen tänkte på är finns där några tjejer som varit med i tjejband som kommit ut egentligen och om inte varför är det skillnad?