Jag avslutade hela mötet med min mor
med att fråga henne om jag fick ge henne en kram. Först tänkte jag säga att jag förlät henne för vad hon gjort för mig men de orden kunde jag inte få ur mig, mycket pga att då jag känner mina familjemedlemmar ganska bra så vet jag att hon vänt det till att jag tog på mig min skuld och insäg att det var mitt fel och även om jag säkert gjort något fel i hela denna härva så vet jag att jag inte är den stora boven. Jag vet att jag blivit grymt utnyttjad av en massa människor som jag litade på.
Ja jag hoppas ni fick se Nanne i alla fall
Jag fick inte det då vi valde att titta till huset vi hyrde innan vi flyttade hit här(ska ju lämna nycklarna imorgon) Där stod larmet och blinkade och panelen var uppriven så sambon ringde polisen. Det handlar ju inte om detta engångstillfället utan vi var ju tvungna pga allt annat han gjort också. Om det skulle hända oss något riktigt allvarligt så är det ju bra att ha dokumenterat allt och hans bror hotat sambon i telefon senaste idag. Sambon var ju dessutom jätterädd att han skulle gå in och sabotera städningen för oss genom att smutsa ner igen.
Hur som helst världens otrevligaste poliser som tyvärr byggde på varför jag inte är så förtjust i poliser. Känner ingen tilltro till dem helt enkelt. Skydda brottslingen och stjälp den oskyldiga är väl vad svenska staten gör numera i mina ögon.
Så nu har jag en jätteledsen och upprörd sambo pga sin bror och två poliser som inte kunde visa empati för helvetet som han varit utsatt för under längretid och sambon klagar inte i första hand, tre fn-bataljon har gjort honom till litet för kall i mina ögon (även om han blivit bättre)
Värk värk värk
i hela kroppen. Värsta träningsvärken och allt för ett psykiskt jobbigt möte.
Hon kände inte igen mig sade hon
och hon hade blivit väldigt gråhårig. Det gick ok att prata med henne så länge vi inte kom in på brorsan för han var ju som alltid perfekt. Jag fröskte tex säga till henne hur sviken jag hade känt mig och att jag också behövde en mor. Hon hade som jag misstänkte blivit arg för att jag tagit alla pengarna i tittente och det är inte pengar jag har med glädje det ska jag erkänna men jag tog vad som typ varit min andel om man delat det på som de ville. Brorsan hade ju kört stället i skiten men det såg hon ju tyvärr inte. Allt det där har ni hört innan men jag försökte förkalra för henne att jag fått resevera pengar till eventuella skatteskulder som de företaget genom att missköta det mm. Tvivlar p åatt det gick in dock.
Och det är inte alls mitt fel att brorsan fick anmräkning
och inte kunde ta lån. Vad skulle jag gjort? Betalat honom lön och struntat i att betala skatteskulderna som satte mig i en massa besvär? Jag jobbade ju inte ens i det jäkla företaget. Varför kan de aldrig se vilka problem de gav mig? Jag bad ju dessutom min far i flera ¨månader att ta över sitt företag själv. Vem hade inte räddat sig själv först? Särskilt som jag hade en bror som ju inte precis gått genom eld och vatten för min skull. Jag ville aldrig att det skulle bli den här skiten men de höll på att knäcka mig varför kan de inte förstå hur dåligt jag mådde? När man träffar min mor så vill man bara skaka om henne.
Min bror ska enligt min mor älska alla sina katter så,
och han ska inte alls ha dumpat dem i tittente för att dö utan de måste ha rymt sade hon. Nog för att jag har hört om katter som rymmer men har litet svårt att se hur en kattmamma och tra nyfödda kattungar kan ta sig ända ut till tittente från där min mor bor och göra det så fort som de gjort och lägligt nog precis efter att min bror varit i tittente och hämtat ett släp. Det är väl ca 5 km emellan husen och min mor bor i lgh. Men nej nej min bror älskade sina katter så. Ja ni hör själva vilken förnekelse värld hon lever i. Det är så tråkigt att han kan fylla henne med så många lögner efter så många år och hon går fortfarande på dem.
Alla som har haft det litet jobbigt psyskiskt och råkar ut för något
som man är nervös över vet hur det kan kännas som värsta maratonet efteråt. Så känns det här nu, som om jag sprungit ett maraton, totalt mör och slut i hela kroppen och "allt " jag gjorde var att träffa min mor.
Är helt svimfärdig och matt i benen
det är jättemycket att ta in att jag pratat med min mor idag, var liksom snart tre år sedan sist. Tyvärr så far hon fortfarande besatt av miin bror och han gör visst fortfarande inget fel och har väl knappt varit dum mot mig medan jag både så till(enligt henne) så att han inte kunde köpa tittente då jag inte gav honom lön i le production så att han fick betalningsanmärkningar och inte kunde ta lånet. Där var fortfarande ingen empati för allt hemskt de tvingat mig att gå igenom och vilket helvete jag gått igenom. Tvärtom så tog hon än en gång upp hur jag inte var snäll mot min bror i tonåren (det var ju då jag började få nog av hans elakheter men som den ögontjänare han är så gjorde han ju allt elakt bakom ryggen) .
Massvis av mer att berätta vet inte hur länge vi pratade men tippa rpå ca 10 minuter och det tog på mina krafter känner att jag skulle velat prata med henne i några timmar så att jag fått ut allt men det var liksom inte läge till det där mitt på marknaden. Skulle precis som någon skrev vilja träffa henne för att få closure och få ur mig allt en gång för alla.
mer kommer.
Extra extra read all about it
Hemkommen från Svedala marknad och....jag sprang på min mor. Tusen tankar och saker att berätta men nu måste jag få distans till det. Fakta kommer sen.
Sambons brors senaste
som alltid får jag säga så underhåller han oss och att en vuxen man kan vara så xxxx dum? Vi fick ju som ni vet ta in städfirma fast köparen ska riva halva huset omg. bara för att brorsan till sambon ju måste visa att han bestämde. Där var tre ganska små klagomål på städningen som vi har städgaranti på då vi använde firma, sambon frågade sin bror om de inte kunde göra upp ekonmiskt så att han kunde lämna nycklarna då(detta var i måndags) Absolut inte säger hans bror!
Igår ringer brorsan igen helt hysterisk att han ska ha nycklarna idag elelr igår. Sambon säger att han ej är klar med flyttstädningen och att vi har till 2 juli på oss. Brorsan säger rakt ut att det skiter han i och läs nu noga för här kommer po'ngen på hur korkad vixen man kan vara!!
Om du (säger han till sambon) ger mig några tusenlappar så kan vi låta städningen vara!!! Hur dum tror mannen att vi är? Det värsta är att han säger och gör de här sakerna på fullaste allvar.
Har ni inget att göra imorgon
och bor nära trelleborg glöm inte Nanne Grönvall som uppträder där kl. 22.00 imorgon helt gratis:-) pga deras 750 års firande. Kan nog bli bra om inte så får ni i alla fall se en riktig duracell kanin:-) Har själv gillar Nanne ända sen tiden med Sound of music och låten one more lonely night
Die Hard 4.0
Visst kul att återse Bruce Willis gamla kultfigur, Bra action dock litet overklig ibland. Hans dotter var rolig och hans unge följeslagare datageniet som han ska beskydda var också väldigt bra. Filmen var över två timmar lång men det kändes inte, dock så får den inte mer än medel, en trea.
Så har man då anmält sig till
att var med om utlottningen till spice girls biljetter. Jag har ju deras skivor och så och gillade deras hits en gång i tiden men var väl inget super stort fan. Vill gå och se dem mest för att jag tycker att det skulle vara en kul grej att göra, litet som en fest liksom. Sen säger ju många att de inte kan sjunga så det skulle vara kul att höra själv:-) Och som de säger spice up your life:-)
Varje gång som jag går in i saknadens värld
över modern och fadern som jag så längat efter i hela mitt liv så försöker jag påminna mig om den bryska sanningen. De vill inte ha dig hade de varit intresserade av att ha dig i sitt liv så hade de kämpat för dig och inte gett sig. Kall fakta kan man väl kalla det och fakta som gör jäkligt ont men saknaden blir litet mindre när jag påminner mig själv.
Har målat idag igen,
det blir inte så bra men inte dåligt iheller men jag har målat litet och det är alltid en början. Ser framemot att få visa er min lilla tavla har väl en tio timmar kvar på den. Har aldrig varit snabb när jag ritat och målat. Men jag får göra det när de pratar om ämnen som inte gör mig deppig på radion så jag kan tyvärr inte bara sätta mig än när jag vill det är jag för skör för. Dock jag har målat:-)
Jag skulle så vilja säga till min mor
livet behöver inte vara det din son erbjuder dig det kan vara så mycket mer men jag är icke trovärdig och en stor lögnare (enligt dem) Hon komer aldrig att få veta hur mycket jag brydde mig om henne, förmodligen för att hon precis som jag blev lärd att ingen kan bry sig om dig. Tyvärr blev hon hjärntvättad av min bror på vägen men det är så sorgsligt att det är så här. Samtidigt som jag känner mig så fruktansvärt sviken av dem alla så skulle jag vilja träffa min mor åtminstone en gång till för att försöka få henne att förstå men så sitter ego brorsan där i vägen. Mannen som alltid behövt dem och aldrig kalrar sig själv någon gån i Svedala eller resten av världen. Han sitter där som en jäkla stoppkloss och förbjuder henne att göra saker samtidigt som han utnyttjar henne till vad som är bäst för honom, ger henne en nagel ibland och hon ler av glädje. Hade det inte varit för min bror så......är jag ganska övertygad om att min värld varit betydligt lyckligare under åren.
Inte ens när jag lyckades lista ut,
att min far flyttade till Hörby efter att han dumpat min mor (han vägrade ju som ni vet att berätta vart han flytade hän i över ett års tid trots åtskilliga böner. Inte ens när jag kom på det så erkände han att han bodde där utan han ljög mig rakt upp i huvudet och sade något om att han bara lånat flyttkartongerna med Hörbyadressen på. Min käre far hade aldrig några problem med att se en rakt in i ögonen och ljuga och det gör mig så ledsen.
Går upp på morgonen
är väl relativt normal i en timme sen kommer tankarna och grubblandet. Kämpar kämpar kämpar för att inte låta dem ta över men det är jobbigt. Har fortfarande så mycket hat och besvikelse i kroppen.
Sambon berättar för de han känner om sin bror
och hans beteende, alla häpnar över hur en vuxen man kan bete sig så, alla utom hans mor som bara accepterar alla hemska saker han gör mot och säger om den andre sonen. Är så off dem nu så att det inte är klokt. Vilken värld lever vi i numera egentligen?Blir mörkrädd väldigt ofta när jag ser människor!
Min bror var ju väldigt perfekt
av den anledningen också att han i svedala körskola tog varenda körkort som man kunde ta från det att han var 16 år gammal medan jag då sitter här fortfarande utan körkort. Att jag saknar självförtroende totalt pga all nertryckning det betydde mindre för dem, ständigt detta tjat när ska du ta ditt kökort? Som vanligt så engagerade de sig dock inte mycket för att hjälpa mig lösa upp mina knutar. Min bror fick ju sitt körkort med dealen att han skulle betala tillbaka hälften vilket han givetvis aldrig gjorde för skulder han hade glömde ju min mor bort ganska omg.
När det var min tur att ta körkort så hade familjen fått dåligt med pengar men dock ej kursat än. Tanken var att jag skulle få samma deal så jag bad ju min mor om pengar till lektionerna vilket var rena nervpåfrestningen för hon skällde ut mig varenda gång för att jag gjorde det och jag fick höra en stor lektion om att de inte hade några pengar. Varför inte snällt säga till mig istället just nu kan du ej ta körkort tyvärr istället för att hålla på och pressa mig om att ta det?
Hur jag lärde mig cykla visar väl en hel del
på hur det varit i stort sett under hela mitt liv. Jag minns att min far sprang och höll i pakethållaren och sedan släppte mig. Jag trillade varje gång. Han skulle gå in och äta men jag ville inte då jag ville lära mig. De gick in och jag fortsatte träna och klade nästan det direkt när de lämnat mig. Så var det alltid och är till stora delar fortfarande, gör det själv så blir det bra. Sambon kan ibland säga till mgi när jag står och försöker sträcka mig halvt ihjäl för att nå upp till något, varför ber du inte mig om hjälp? Jag hade aldrig någon enda att lita på under hela mitt liv tills han kom så enkelt är det.
Min högra trumhinna sprack helt
en natt när jag gick i mellanstadiet. Jag minns fortfarande smärtan och hur jag skrek och grät. Min mor försökte trösta mig och tog mig till sjuksköterska dagen efter. Min far låg bara kvar i sin säng i rummet bredvid och skrek argt att jag skulle vara tyst för han behövde sova då han skulle gå upp tidigt nästa morgon. Ett sådant beteende lät de mig tro var normalt och det är den stora anledning till att jag inte gjorde uppror tidigare. Jag trodde att man inte fick kärlek och att man alltid skulle vara tyst och snäll för annars så ville ens föräldrar inte ha en. De vaggade in mig i en helt falsk värld.
Jag läste på en annan bra blogg
om hur det inte var kärleke´n som modern inte gav som kändes som det värsta utan hur styvfadern bara svek som personen trodde att hon var speciell för. Något liknande är det väl här även om jag dock trängtar efter min moders kärlek så är det inte den som känns som värsta sveket utan min faders kyla. Tills för fem år sedan så fick ha nverkligen mig att tro att det var mig han brydde sig mest om när det sen visade sig att det även för honom var min bror som stod närmast efter honom själv, att allt han gjort för mig det hade han bara gjort för att hålla mig vänlig och låta mig bli utnyttjad av honom. Det är det värsta sveket, ett svek som tar tid att komma över, ett svek som gör att jag drömmer att sätta dit honom och såra och skade honom som han har skadat mig.
Fast hyresgästföreningen
sade till trelleborgs .... man (svågern) att han inte hade en chans att vinna tvisten om hyreskontraktet då kontraktet var solklart så sade han att detspelade ingen roll för även om han förlorade i tingsrätten så vann han alltid till sist.
Sambon sade till sin bror att han tog det som ett förtäckt hot och vad ska man tro?
Ni i Perstorp som bara flyttade,
sådana människor som ni borde inte få finnas. Mitt hjärta blöder verkligen så för alla övergivna katter som människan behandlar som skit. Önskar jag kunder ta hand om alla men jag är kattfadder i alla fall. Precis så här fick ju vår Belle känna det när min bror dumpade henne.
070620 Perstorp/ Oderljunga
Misse-liten, blev kvarlämnad av sina ägare som flyttade till okänd ort. Nu går han kvar och undrar vad som egentligen hände. Han är en hankatt snart 2 år gammal som är MYCKET kelen, tillgiven och snäll. Just nu har han fått tillfälligt husrum i en trappuppgång. Här har några snälla ställt en stol där han har en dyna att ligga på. Misse-liten får mat och vatten av dem. Men han vill ju ha ett eget hem att vara med någon som bryr sig och inte lämnar honom igen. (Kp Marita, ärendenr 482-07) |
| |
Sambons mor är typ så här;
jag pratar inte med dig om honom vice versa. Jag förstår att det är tufft men att inte ta ställning när den ena beter sig som ett svin och snackar skit, hotar och ljuger ja det är ju som om man tar ställning med den personen och säger att det är ok att du gör så där mot din bror. Sen har ju sambons mor inte några som helst problem att skvallra om alla andra människor när de inte är i nä´rheten inklusive mig så det gör ju att det känns ännu mer falskt. Varför händer crazy alltid oss? Eller världen är så här numera?
Sambon frågade ju även sin bror
om de inte kunde göra upp städpunkterna ekonomiskt så att han kunde lämna över nycklarna idag men det gick absolut inte. Som sagt han som köpt huset ska ha in hantverkare omg. Jag är så jävla trött på den trelleborgsfamiljen så att det inte är klokt men försöker att inte bry mig som alltid så kan man bara skaka på huvudet när vuxna människor beter sig så.
Snacka om att vara barnrumpa
den där svågern. Huset är ju sålt och ägaren ska riva ut hela köket mm. Trots detta så fick vi klagomål att luckorna var fettiga i köket och vi skulle absolut göra vid dem. Nya ägaren sade att slutstädning var onödigt men svågern var ju tvungen att visa att han bestämde än och nu sade han dessutom att huset inte alls är sålt. Han ljög förmodligen pga att han ska ha bättre chans att vinna över sin bror i rätten med hyrorna. Ja ni hör själv vilken liten bebis vi har att göra med. 4-barns far och allt, fruktansvärt pinsamt.
Då har man blivit kallad psykfall också
och kärring av sambons bror och som vanligt var jag inte närvarande utan han sade det till sambon. Tar faktiskt inte till mig et dugg, jag är många saker men psykfall är inte ett av dem. Tänk pengagalen man i trelleborg som det ska gått bra för och som aldrig gör fel (enligt honom) snacka om att jag har saker att berätta för er om husbesiktningen som vi hade idag på vårt förra hus i trelleborg. Kan bara säga låt han dra oss till rätten så att han kan bli uthängd rejält. Bjud in Trelleborgs Allehanda så att det kan komma ut överallt. Spyr på sambons familj trodde aldrig jag skulle säga detta men de känns värre än min egen.
Jag läste en historia om sångerskan Rihanna,
som under sin uppväxt hade så mycket huvudvärk att läkarna trodde att det var en hjärntumör men när familjeförhållandena blev bättre så försvann värken. Kände igen mig ganska bra där ända tils det jag flyttade hemifrån så levde jag i princip på huvudvärkstabletter tyvärr var jag för korkad för att lägga ihop ett och ett då och få det till två eller rättare sagt jag levde i skiten och då ser man inte alltid logiskt och smart. Den dagen jag flyttade hemifrån så försvann värken och numera så har jag nästan aldrig huvudvärk.
Jag kommer ihåg att min mor var på mig för at tjag åt så mycket huvudvärkstabletter men precis som med sängvätandet så undersökte de aldrig varför utan lät mig dras med mina problem som de låg bakom.
Sambons mor ringde på dörren i dag
när jag var ensam hemma .Där stod jag som ett fån och kände mig jättedum och ville öppna men vad skulle jag säga? Öhhhhhhhhhhh?
Sambons bror har ju sagt att de har starka åsikter om vårt förhållande de gjorde inget föratt förneka det när jag frågade dem och de pratar helle om vädret än löser problemen som finns just nu. De har aldrig försökt lra känna mig och sambons bror har ju tydligen gått runt och spridit en massa elakt om mig inför alla som gör att man verkligen inte har någon lust att umgås med hans släkt. Det senaste var visst att jag inte var sjuk utan bara behövde en spark i röven som om jag inte skulle gjort vad som helst för att inte må så här?
Inte helt fel att bada här
på Dueodde på Bornholm. Ska definitivt återvände för att göra det.
Det bästa av allt på Bornholm,
Fisken. Den var supergod åt rökt makrill i massvis. Det var så gott att bar a köra runt till en massa rökerier.
Hammarshus på Bornholm
Den timmen som vi var där stormade och regnade det verkligen men så what:-)
Hemma igen ifrån Bornholm
Det tog över 20 år av nyfikenhet på ön innan jag lyckades pallra mig dit där men det var helt klart värt det. Det var som att komma till en lugn oas utan våld och brott där människor fortfarande litade på varandra och med massvis av skönhet. 2 underbara dagar, en regnig och en solig, en del tårar även om jag försökte låta bli.
Glad midsommar på er allihopa
hoppas ni hittar era själsfrändar, själv så ska jag fira den med en födelsedagsgris. Sambon valde idag av alla dagar att fylla år på. Är trött så jag hoppas jag får mycket sömn för annars vet vi ju hur humöret blir. Annars så åskar och regnar det här så ingen trevlig start.
Idag är en sådan där dag
då jag bara gråter av saknad efter dig Selma. Du var min ängel utan vingar min vän sm alltid bara var snäll och underbar mot mig. Jag saknar dig något så fruktansvärt. Jag försöker varje dag att göra det bästa jag kan av dagen men det är svårt så svårt men jag gör det för din skull för att du ska fortsätta vara stolt över mig. Jag saknar dig så!
De här sista åren,
det ha rverkligen varit den ena örfilen efter den andra medan jag redan legat nere. Det roliga är ju att mina föräldrar hela tiden surade för vad jag gjorde mot dem men jag tror inte en av dem skänkte en tanke på hur jag måste må inombords och känna mig av deras behandlng.
Jag glömmer aldrig den där dagen som min far ringde upp mig när jag satt och väntade på bildterapin i trelleborg med ett medelande från min bror.
Det lät så här:
Om jag gick med på hans väldigt dåliga bud med tittente så skulle han låta bli att ställa till problem med production för mig (företaget). Det var ju bara så kul med tanke på att min enda inblanding i det jävla företaget var att jag stod på det för min far lovade ju så dyrt och heligt att han skulle sköta det och man visste ju vilket liv det skulle bli om man inte gjorde det. Mor, bror och far jobbade i företaget, jag hade inget alls med det att göra och så har de fräckheten att säga : jagställer inte till problem för företaget om du går med på tittente!
Och min far hade inga problem att leverera det budet. Jag var så dum som trodde att jag betydde något för någon av dem. Ibland vill jag bara slå på mig själv tills jag inte kan slå längre.
Så fick man då äntligen satt penseln i handen på sig själv
för att göra en tavla- 2 timmar blev det än så länge idag och min utbrända hjärna har det verkligen tufft under ett sådant pass. På ren svenska det är skitjobbigt men i did it idag. Hoppas det inte var en engångsförteelse jag vill måla massvis av tavlor och bilder och rita och teckna. Hade jag bara fått utbildning så tror jag att jag kunnat bli riktigt bra. Det är väl en av de få sakre som jag fortfarande har självförtroende i om inte den enda.
Det var litet frestande att måla på katten också:-)
Tips någon?
För hur jag ska bete mig om jag råkar se min mor på svedala marknad? Är hon med min bror så vet jag att det bara är att ignorera man vill ju inte få på käften men om hon är ensam? Jag menar hon har ju ignorerat mig så totalt trots att jag försökt närma mig henne så då är det väl vad jag också ska göra eller?
Mr Brooks
Har ikväll varit på förhansvisning av Kevin Costner och Demi Moores nya film och den var riktigt bra. Kevin spelar massmördare och Demi polisen som försöker få fast honom. En psykologisk triller med en hel del vändningar. 2 timmar lång men tiden gick ganska fort. Välspelande och bra helt enkelt, tom sambon gillade den och gav en 4-a i betyg så där får jag väl också stanna.
http://www.sf.se/filmer/film?filmid=16002524
Min far ska ju ha slagit min bror rejält
under sina första år i livet. Han ska tydligen varit helt röd om ryggen enligt min mor. Han brukade även låsa in honom i ett pannrum sen fick han stå där tills han lugnade ner sig. Då min far inte är en person som engagerade sig i sina barn så måste han verkligen varit jävlig men jag vill bara påpeka att jag inte anser at det var rätt av honom att göra det.
För en 5 år sedan så frågade jag min mor vid matbordet i Svedala (hade inte flyttat då) varför hon alltid särbehandlade min bror och skilde så på oss. Hon svarade för att han blev slagen som liten. Det må vara att hon hade dåligt samvete 30 år senare men att skilja på sina barn för det? Jag kunde inte hjälpa det.
Han försökte ju slå mig en gång. Kan väl varit en nio år gammal och kom hem från bengtssons damfrisering (tror det hette det då stället finns ej längre) Jag hade varit riktigt jäklig mot frisörslan, snutig och så. Förmodligen mycket pga att jag så gärna ville ha långt hår som alla andra flickor men fick inte för mina föräldrar de klippte av mig det lagom till skolstart, så att man skulle känna sig ännu mer udda.
Hur som helst när vi kom hem så tog han fram ett stort fiskespö, stängde mitt rum och föröskte slå mig med detta. Jag kommer fortfarande ihåg hur livrädd jag var och hoppade mellan möblerna medan jag skrek. Han avbröt sitt försökt ett antal minuter senare men tvingade mig att ringa och be om ursökt.
Han,
min spermagivare,mannen som ska ha tillverkat mig även om en av teorierna till varför de är som de är, är att mamma var otrogen och någon annan är min far träffar visst någon kvinna i Brösarp nu. Jag vet tom var hon bor då han för några år sedan var oförsiktig och ringde från hennes telefonnummer. Ibland krävs det allt jag har för att inte ringa henne och fråga henne varför hon inte har bättre krav på männen. Det är ju hans eget fel hans syn på kvinnor tycks vara totalt ruttet. Men varför kan inte kvinnor se igenom honom? Han gjorde min mor så mycket illa i 40 år ändå stannade hon kvar hos honom trots otrohet efter otrohet, förnedring, utnyttjande mm. Jag begriper det inte. Min bror är ju likadan och tyvärr så tycks min mor inte tro att hon förtjänar bättre än någons Kristians son som ger henne en nagel på ett lillfinger ibland.
En sovande Laban
vem säger att man inte kan sova var som helst?
Vi lärde oss förresten ett nytt svärord
på danmark-sverige matchen. Känsliga läsare varnas!
Ordet är:Chicken fucker
Kanske gammalt i svärordsbranchen men första gånger jag hör det och så också sambon.
Sambon är nere och gör det sista i trelleborg
igår så var städfirman där. Snacka om att de tittade konstigt när sambon sade ja det ska ändå in byggarbetare här med en gång så städningen var totalt onödigt. 5500 kr kostade det oss ungefär och allt bara för att den lilla trelleborgaren måste visa att han har makten fortfarande. Visst är det hemskt med sådana människor som inte kan tåla att man går emot dem? Sen får de ha hur fel som helst de ser helt enkelt inte sina egna fel och brister och varför tycks jag ha haft en förkärlek att ha sådana människor i mitt liv? Kunde inte avsky dem mer än vad jag gör.
Så har man besökt Svedala igen
varit på världens bästa (enligt mig) möbelvaruhus och hämtat en möbel. Det känns så fel att inte titta in om till sin mor när man är där. Jag är så ledsen i mitt hjärta att hon är så här mot mig. Jag tror att en av anledningarna är att hon tror att jag förstörde Production (företaget) Att sanningen är att där var skulder på flera hundra tusen när jag fick försöka rädda mitt eget skinn för att min far sket i sitt löfte och företaget ja det kvittar nog vad jag säger för de har alla tre bestämt sig för att mig litar man inte på, vilket ju är väldigt lustigt eftersom brorsan ljugit sen han föddes och ändå honom tror de på även om papper med fakta säger annat. Men som sagt mitt hjärta är så ledset för att min mor är så här mot mig. Jag skulle så vilja träffa henne och åtminstone fråga henne varför hon inte vill ha mig trots att jag behöver henne så!
Ingen bildterapi idag
jippii då jag ju känner att jag fastnat litet dör fast det hjälper mig säker t en del. Irriterande dock var att jag ändå fick lägga 60 kr på buss och två timmar på bussresa då de ju inte pratat in meddelande om att det var inställt eftersom det bara sagts min sambos namn på mobilsvaret. Förmodar att det är något med sekretessen som hindrade henne. Shit happens jag fick i alla fall kommit ut litet och sett tre vackra änder (inte ändor:-) Älskar fåglar!
Upptäckte att Lindex startat sin online shop
och att det nog varit populärare än de väntat sig - varan slut i lager - varan slut i lager. Ja det mötte jag nästan på varenda knapptryck på de stora storlekarna. Inte så kul när man nu som man är tjock och blyg med dåligt självförtroende äntligen har fått sin affär på nätet.
Sambons bror
är ju så snål att han tom hyrde ut toaletten i byggnaden som han jobbar till dem i lokalen bredvid (han äger allt) Sen skulle han slå hål i väggen till uterummet i huset som vi bodde i och så skulle han och den killen som också använde den toaletten innan göra sina besök där istället. Den galna iden fick vi stoppat tack och lov men är frestad att skicka in snålhistorian till radio rix.
Madonna - Hey you
Där har ni årets sommarplåga för mig. Jag har hört låten några gånger på radio rix och tyckt det varit Madonna men inte varit säker nu är det bekräftat och den är SKITBRA!
Let it go
enklare sagt än gjort för mig åtminstone jag vet inte varför förmodligen för att jag blivit anklagad för så många saker jag inte gjort oskyldigt dömd utan möjlighet till försvar. Det kan vara det. Ända sen barnsben så har jag blivit anklagad för vad brorsan gjort och jag avskydde det varje gång sen vet man ju hur oskyldigt dömda för brott slåss för att få upprättelse.
I mitt fall så kommer jag väl inte att få det då min kära mor och far ju inte ser att de gjort mig ett dugg ont utan det är väl snarare jag som krossat deras kära lilla gullunge och det är säkert en stor anledning till varför hon valt att betrakta mig som död.
Hut som helt det var inte det jag ville skriva utan vad jag ville få fram var en enkel fråga! Någon som har ett tips hur jag kan lägga det bakom mig och sluta vara besatt av situationen. Samtal i mitt huvud spelas tex hela tiden upp där jag pratar med min mor och säger saker till henne likaså till min far. JAG VILL GÅ VIDARE men hjärnan tycks säga nej.
Den som är vän med alla är inte vän med någon
tänker ofta på dessa orden då jag tycker att de stämmer så tänker också ofta på min exvän bimbobralla när jag ser meningen då hon gärna ville vara vän med alla men snackade elak skit om alla bakom ryggen. Det är väl litet det orden menar att du kan omöjligt vara vän med alla och om du ger sken av att vara det ja då är du inte det för då döljer du en falskhet. Kloka ord från förrvirrad jävel. Jag då!
Det var så fruktansvärt under konkursen 2005
av production, både min mor och far var besatta av att de skulle ha pengar, min bror skulle ha pengar, de skulle bara ha ha och ha men inte en enda av dem brydde sig om mig och alla skulder de gett företaget som de ju snällt manipulerat mig till att stå på. Skulder på flera hundra tusen hell no de trodde inte ens på mig när jag sade att företaget var i kris. Enligt min bror så körde jag ett vinstdrivande företag i botten. Det känns så orätvist att bli utsatt så.
Han hade ju länge brorsan som stod på hans telefon i Sjöbo
tills brorsan fick ekonomiska problem för då var hans snabbare än blixten på att ta över sin telefon själv så att inget skulle kunna hända den. Skydda dig själv och skit i andra var alltid hans motto och bry dig inte om vem du drar över och vem du blåser. Gå vidare i livet istället utan samvete. Och ändå faller ni kvinnor för honom som furor?Kan ni inte se alla dessa män som bara säger vad ni vill höra för vad de är?
Nu är det nästan -5 kg
och snart tvåsiffrigt på vågen men det är tufft och jag har väl snart cyklat upp till norrland och tillbaka till skåne igen på motionscykeln. OCH DET GÅR SAKTA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Svedalamarknad helgen den 30 juni
Ska jag våga gå? Vill ju gärna ta mod till mig och inte låta de elaka utfrysarna stoppa mig men som ni alla vet ju så är jag så fruktansvärt skör skulle behövt 10 vänner där att hålla mig i hansen och försvara mig när påhoppen börjar men 10 vänner har jag ju inte utan "bara" sambon. Det är tråkigt med människor som lyssnar på skvaller och sen fattar sina åsikter efter det eller hur? Hade jag bara getts en chans att försvara mig och lägga fram pappersbevis så kan jag garantera att 9 utav 10 ångrat allt de tänkt och trott om mig. men nu funkar ju världen inte så!
Ni är de första människorna som jag någonsin berättat allt för
och det känns så bra att äntligen få allt som man dolt inom sig ut. Att slippa låtsas vara glad och le att visa den jag är utan att ni dömer mig eller skrattar åt mig, för så gjorde jag ofta, för att inte visa smärtan så gjorde jag mig till clownen den alla tyckte var så snäll och rolig. Innan alla problem hann ifatt mig som de ju gjorde vid 10 ca så var jag så omtyckt som barn, massvis av vänner och lek och skoj. Kanske tom populär och sen drog jag mig undan mer och mer och mer. Och de brydde sig aldrig om att undersöka varför.
Varför kan de inte vara som förnuftiga människor
däruppe i huvudet? Det känns också hopplöst att prata med dem för av någon anledning så beter de sig som om allt jag säger är världens största lögner trots att jag är känd för att tala sanning medan min bror som verkligen är världens största lögnare alltid blir trodd på hur uppenbara hans lögner är.
Att de inte ens kan tro på att jag är sjuk och skulle behöva slippa strssen som de utsätter mig för genom detta hatiska beteende det gör mig så ledsen för jag skulle verkligen ur hälsosynpunkt behöva lugn frå ndem och sluta känna mig som spetälsk.
Hur svårt ska behöva vara att fatta att jag också behöver kärlek och omtanke? Jag kan fortfarande inte fatta att de beter sig så svinaktigt mot mig som de gör trots att de gjort det i flera år nu. Det är bara för mycket att hantera. För mycket smärta och jag hatar dem för det.
Vi bråkade igår eller rättare sagt jag bråkade
jag kunde inte hjälpa det men trots allt så gjorde jag det. Vad hände frågar ni er? Sambon tog upp små skedar av glass på mina jordgubbar istället för en stor en. Det var allt eller kanske inte riktigt.
Med flera små så kunde jag inte hålla koll på hur mycket glass jag fick och då jag ju försöker tänka på vad jag äter så är det viktigt för mig. Jag blev stressad eftersom min utbrända hjärna så att säga couldn't keep up och hålla koll och räkning och när jag blir stressad och hjärnan inte vill förlja med mig jag då kan det bli bråk om ingenting. Det är bara så frustrerande när ens hjärna inte hänger med. Stt jag tänker på människor som inte förtjänar att finnas i min hjärna gör inte saken lättare.
Sen så har jag ju inte så mycket att se framemot på dagarna och kan lägga all min energi i en liten grej som igår att få den perfekta jordgubbsbägaren och när det sen inte hände så rasar hela min värld och jag blir så besviken så att det inte går att beskriva. Kan väl tacka min far där en hel del och alla brustna löften som han gjort genom åren. Jag vet inte ens om han hållit ett löfte en gång och det gjorde ju att man byggde upp hoppet ännu mer och hoppades på att idag skulle vara löftet som inte bröts but no!
Eller den där gången som vi diskuterade
min brors misshandel av mig och sambon frågade mamma om hon blandat mig om han misshandlat mig.
Rakt svar igen nej det hade jag inte gjort det hade varit mellan er.
Ok då gör det alltså inget om människor slår på mig jag värd så lite så att jag förtjänar det också tydligen. Nu vet jag att hon har sin hjärnskada men hon sårade aldrig min bror p ådet sättet honom skyddade hon no mater what.
Allt jag ville var att mamma skulle vilja ha mig också
som julen 2004 när hon ringer samma dag som julafton då har jag inte hört av henne på hela julen och inte min far iheller. Rakt ärlig var också alltid vad som gällde som om jag inte hade några känslor!
Hon säger kan jag komma upp med en liten julklapp din far sade till mig att göra det. Varför var hon tvungen att säga det varför kunde hon inte låtit mig tro att det var hennes eget iniativ? Och han det är toligare att fira jul med sina nya vänner än med sina barn en gåva och han anser att han har sitt p ådet torra och inte behöver bry sig förrän han ska ge oss en ny gåva på vår födelsedag. Det hade varit den bästa medicinen för mig att de visat mig omtanke och intedenna kyla som de nästan alltid gjort. Jag hatar mig själv för att jag hoppades i så många år på att de skulle ändra sig.
De har knappt 1 foto på mig
varför kan jag inte släppa känslan som de gett mig. De har fått mig att känna mig så obefintlig och som om jag aldrig funnits som om de hellre ser att jag är död än levande. Jag tror faktiskt att mina föräldrar inte skulle vara det minsta ledsna om jag dog idag och då ljuger jag tyvärr inte.
Var på svettkväll igår
har nog aldrig svettats så mycket som jag gjorde igår kväll utan att göra någonting mer än att stå rakt upp och ner. Vi var pås stora Vega i Köpenhamn och såg Dolores o'Reardon sångerskan i nedlagda the Cranberries. Tjejen kunde rocka, tänkte litet för mycket dock för att få ut full njutning av konserten men jag ansträngde mig verkligen. Men gud vad det var varmt där. Har väl aldrig förstått varför platser som har konserter inte har bättre air-condition.
Jag kan inte fatta
att de inte vill ha mig. Jag har inte gjort dem något ont alls. Förmodligen hänger min mor upp sig på att jag tog alla pengarna från det sorgsna husets försäljning men det blev ju inte så mycket för att min bror förstört så mycket av Tittente så var det ju knappt värt något. När jag tänker på andelar så tänker jag dock p åvad det hade varit värt om inte han lekt soptipp med stället. Sen har ju företaget som de dumpade med stora skulder i mitt knä en skatteskuld på 250 000 och även om jag kommer att slåss som fan innan jag tar på mig den då där ju var så mycket bokföringsbrott osv. i bokföringen så måste jag ju reservera pengarna, sen så tog hon nyligen ett nytt lån på flera hundrartusen gör att betala min brors skulder och ändå så tycker jag har rätt till någonting. Jag vill bara veta vad jag gjort fel i hennes ögon sen lämnar jag henne i fred varför är det hela tiden mig de slår ner på och varför vägrar de erkänna allt ont de gjort mig?
Tillbaka från Göteborg
Nu kan jag och sambon äntligen säga att vi också sätt Mamma Mia. Förmodligen är det alla problem som familjen drog ner mig i som gjort att det dröjt ända tills nu.
Innan Mamma Mia så var vi på Liseberg och jag gav ytterligare ett tecken på hur långt ner i skorna människor tryckt mig under hela mitt liv och särskilt de här sista åren. Där satt vi på kollorado bland en massa främlingar och skrattade och fick vatten på oss och jag kände hur jag var nära att börja stortjuta och gjorde det också så fort jag kom av båten.
Vet ni varför? Jo av lycka för att den här vilt främmande gruppen människor som satt i vår båt ville sitta med mig och inte körde bort mig eller sade eller gjorde något elakt. De lät mig bara vara en del av turen. Jag gråter nu också när jag skriver detta. Tack och lov för samobn min som aldrig svek mig när alla andra gjorde det. Han såg hur jag behövde en vän.
Var på Vellinge marknad idag
ingenting att se. Det hade varit kul att våga sig till Svedala marknad men det är för smärtsamt att se de som jag trodde brydde sig om mig gå där och prata och viska och min mor och bror med hans son tillsammans medan jag utböling tvingas gå helt ensam. Jag vet att jag inte borde bry mig längre och jag bryr mig väl mindre än någonsin men trots allt så känns det som om man blir utsatt för ständiga knivhugg rakt in i hjärtat. In med kniven, ut med den igen och så håller de på så. Utan hänsyn till att jag har känslor och att jag såras, att jag är en människa.
Såg Oceans 13 igår
kritikerna hade rätt den var bättre än tolvan men sämre än elvan. Men den hade ju Clooney och då har man ju ögongodis och så Pitt förstås men ska erkänna att jag har blivit litet off honom efter allt det här Angelina Jolie, det är bara något med dem två som känns för mycket för mig. Kul för dem att de är lyckliga dock om de nu är så lyckliga?
Se filmen dock för det är den helt kalrt värd. En klar 3-a nästan 3+.
Min far var ute på sin msn imorse
funderar starkt på at ta väck honom från min varför ska jag ha någon där som inte vill ha mig? Folk somsade till mig att min fader var värsta människan som de någonsin haft att göra med och varnade mig för honom de hade rätt ack om jag bara lyssnat tidigare men man vill ju kunna vara stolt över sina föräldrar. I år kämpade jag för det och lät dem trampa på mig och det gav mig ju - ingenting och nu måste jag snart hitta boxningsbollen för gud vad jag har ilska i mig över vad de gjort mig.
Jag var sängvätare
länge länge, i flera år men istället för att inse att det kanske berodde p åall den stress som de utsatte mig för i hemmet så löste de det bara med att väcka mig varje natt för att jag skulle gå upp och kissa vilket inte lsöte något då jag nsätan allt id kissade på mig så fort jag somnat igen och de tvingade mig att sova på en säng som hade plast under lakanet. Problemet tog de aldrig tag i.
En gång när vi var på läger med dagis så kissade jag på mig på natten så lakan och allt blev blött. Jag minns hur jag var livrädd för att berätta det för fröknarna men de bara log mot mig och hängde ut lakan och täcke och de fick mig att känna mig notmal inte alls som därhemma där man knappt kunde röra sig.
Som sagt jag försökte berätta för dem
men de visste ju bättre än jag hur jag mådde tydligen.
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,1088932,00.htmlDen enda punkt jag väl inte har är förkyld. Redan innan 20 års åldern hade jag gnisslat ner tänderna. Sen jag var 10 år har jag haft konstiga utslag och eksem av stressen och jag sov så lätt när jag växte upp att jag vaknade av att min far vände blad i sydsvenskan i rummet bredvid. Slutsats jag mådde så jävla dåligt redan som väldigt liten men dolde det tyvärr väldigt bra för det skulle man ju göra.
En bekant till sambons mor
upplyste oss om att varje gång som hon träffar henne och det är ganska ofta så pratar hon om allt utom oss två det är som om vi inte existerar. Jag kan inte fattar att människor har så svårt för att ta tag i problem och lösa dem det är väl fan så mycket bättre än att det här tiga ihjäl problemet som i alla fall i min omgivning tyckte vara lösningen på allt.
PS
Sommarens drink, klart godkänd från någon som nästan aldrig dricker:-) Där satt vi med vår grillade korv och Päronvodkadrink i trädgården och njöt:-)
http://www.cocktailguiden.com/drinkar/namn/p.s.
Snöpligt slut
Som ju de flesta vet nu. Bara inga springer in på plan på onsdag! Där satt vi länge och väntade för att få reda på vad som hände. Tittar ni noga så ser ni vakter runt hela planen men uppenbarligen inte tillräckligt många.
Brorsan brukade ju ljuga och stjäla
litet som det passade honom. Det var var och varannan dag som farsan saknade pengar i sin plånbok när vi var mindre. Trots det så blev jag tillrättavisad på äldre dar om jag kallad honom tjuv för det gjorde man ju inte utan bevis sade de till mig. Min far hade dock inga problem med att slänga ur sig tjuvordet mot mig en massa gånger när han glömt att bokföra pengar som jag haft åt honom då han ju inte vågade ha dem p åsitt konto av rädsla för att staten skulle kräva in dem för allt han var skyldig dem. Han var en riktig fegis den där fadern som utnyttjade fru och barn hela tiden för att skkydda sig själv.
Hur som helst vad jag skulle komma till var det här att skilja på oss igen varför kalla mig tjuv utan bevis? Och jag fick inte ens försvara mig. Jag minns att jag gick hem storgråtandes från deras hem och inte brydde de sig om det iheller. Jag kunde må hur dåligt som heslt pga dem och de sket i vilket.
Beck afton ikväll
sett både Advokaten och Gamen ja inte hela Gamen då sambon somnade till en bit in i filmen men de verkar inte så tokiga någon av dem.
Jag försöker tänka att hon inte var speciellt intresserad av mig innan iheller
innan jag gick ut så hårt med Tittente vilket de ju tvingade mig till då jag stod ensam mot de tre men det är tufft att komma över att ens egen mor har ett hjärta av is mot en. Jäkligt tufft särskilt som man alltid har i bakhuvudet vilket elakt monster min bror nästan alltid varit och allt han kostat dem både i tid, pengar, bråk, tårar mm. Det är tufft att smälta det att en människa kan så totalt glömma att de fött ett barn och visa absolut ingen nyfikenhet eller oro över vad som händer det barnet. Why me? Är frågan jag ofta ställer mig men det svaret kan de inte heller ge mig. Det hade känts litet lättare då.
Ett argt brev
Igår skickade jag det till honom och jag höll igen. Nu kan jag kyssa adjö alla koontaktmöjligheter men vad var det egentligen vi hade?Inte så mycket tyvärr! Jag är trött på att hålla igen mina tankar kring honom och behövde få ut vad jag tyckte. Brevet blev 3 sidor men det kunde lika bra varit 10 sidor. Tänkte jag skulle dela med mig av det till er.
Hej,
Var ska vi börja tror jag startar med min kära storebror men visst ja ni tyckte inte jag skulle ha en bror så honom tog ni ifrån mig genom att ignorera de allvarliga problem han har.
Jag stod på två av hans bilar, stora skulder hade jag pga honom och jag höll knappt på att få ett lån på till min lgh pga det och inte tog han över sitt eget lån fast han kunde i ett års tid bad jag honom.
När han ville ha mobil så åkte jag med dig in till Obs på självaste julafton och stod i en lång lång kö för att skaffa det till honom. Jag fixade så att huset inte gick om inte för inte vill han följa med på mötet. I alla dessa år bodde han i tittente medan jag betalade fastighetsskatten på 5000 varje år jag med min lilla sjukpenning och inte var där någon som var villig att ens tänka på att betala mig några pengar. Han och hans kärring hade ju det bra bodde där gratis fick inte ens betala fastighetsskatten.
Sen när han vräks så slänger han ut matrester i köket, massvis av sopor överallt och svinar precis som om det var mitt fel att han vräktes. Han hedrade inte precis mormors minne men kan man på kaffet den dagen mormor begravdes sitta och säga nej nu har jag inte tid att sitta här längre jag måste arbeta ja då har man inga känslor i sig.
Han misshandlar mig framför mor och jag hade ont i en vecka efteråt och bara för att jag snäll nog tagit mig ut där för att ge honom hans jä--a skattelapp eftersom han bestämmer sig för att sluta betala räkningarna på bilen som jag stod på bara för att jag inte gjort det att han inte frågat om det är en annan sak.
Han säger att jag förstört allt när han misshandlat mig. Han dumpar huset i knät på mig fast jag sålt det till honom utan att säga ett ljud. Han förhalar huset i flera år för att han inte får ett lån och ni alla tyckte bara jag skulle gå där snällt och vänta inte en enda av er tänkte att jag kunde behöva pengar till mitt liv men visst ja jag skulle inte ha ett liv enligt er. Han ljuger för polis påstår att jag körde ett vinstdrivande företag i botten, han tar min mor ifrån mig. Han förstör min student, min 20-årsdag, resan till Haugesund, tömmer er på alla pengar. Nu står det väl en miljon till honom och 1000 kr till mig ifråga om vad vi fått av er två. Vad det du som sade till honom att inte flytta mer än det i huset i titttente för att du visste vad det skulle kosta mig det låter som något som du skulle göra.
Jag gjorde så jäkla mycket för honom vad gjorde han för mig inte ett piss!!! 1-0 till honom för jag trodde ju faktiskt att man skulle ge tillbaka till dem som var snälla mot en men ni bara tog allihopa. Skämmas borde ni!
Ska vi ta mor nu?
Jag skickar anonyma blommor till henne på hennes 70-årsdag trots att hon inte brytt sig om mig på flera år sedan skickar jag ett mors dag kort till henne men inte ett piss hör jag av henne. Hon skrattar mig i huvudet när jag berättar om min sjukdom och säger till mig att ta stora lån för att bror ska ha pengar. Hon säger till sambon at hon inte blandat sig om han misshandlat mig och hon visar ända sen den dagen jag föds hur mycket mer hon bryr sig om brorsan.
Jag ringer till henne ofta tar ut henne en hel del, ägnar timmar åt fotoalbumet som hon behövde när hon var sjuk för att få minnet tillbaka, spelar in band som hon lyssnade på sjukhuset, åkte ner med buss efter skolan för att besöka henne och skötte tillsammans med dig både bostad och tittente när hon var sjuk. brorsan gjorde som vanligt inget. Tyckte hon att hon skulle bry sig om mig när jag behövde henne och blev sjuk? Nej där låg man ensam på akuten för förra julen med syrgas medan de kollade mitt hjärta för ingen familj brydde sig ju ändå och du kan ge dig fan på att om jag så får cancer eller om min njure kollapsar ännu mer eller om jag mot all förmodan trots allt får ett barn. Jag lovar er att ni ska inte få veta det för ni bryr er inte om om jag lever eller är död. Det enda som är tråkigt är att jag inte drog den dagen jag var 18 år gammal utan fortsatte hoppas på att det skulle bli människor av er och att ni skulle börja bry er om mig men visst ja jag kunde ju inte dra förrän jag blev 26 för det såg ju du till far som ordnade betalningsanmärkningen åt mig och tog alla pengar jag fått ifrån mormor utan att blinka fast du visste att det skulle gå åt pipan. Du skulle aldrig tagit emot dem jag vet det nu så gör inte en far. Det var mina pengar för dem kunde jag köpt mig en lägenhet som brorsan men jag tvingades låna istället och bara för att du gjorde så så kunde jag inte flytta förrän jag blev 26 år gammal. Sen lovade du ju att betala tillbaka dem jag har fortfarande lappen du skrev under här hemma men det löftet var där visst inte mycket med.
Sen har vi dig far förmodligen den värsta sk--en av dem alla. Du lovar och svor att sköta företaget sen får du span på vin kvinnor och sång och dumpar det att bli skött av en komplett i---t och en kvinna som du inte borde utnyttjat till det. DU vet att det är misskött och vägrar ta över bolaget själv. Bättre jag fick skulderna eller hur så hade du ju ditt på det torra. Sköta det perfekt sade du ? EN lögn till från dig. Inte nog med det när jag försöker rädda mig från att bli skuldsatt upp över öronen pga dig så försvårar du en försäljning av bilar och maskiner och du ser istället till så att skulderna stiger och du ljuger inför ed och detta är min favorit du säger till sambon att du skiter i om jag får sälja min lgh för att betala dina skulder. Både du och mor säger dessutom åt mig att jag inte är sjuk vafan vet ni om det?
Jag bönar till er att inte utsätta mig för den stress som ni gör men det struntar ni också i om du vill så kan jag ta fram fakta till er som visar hur mycket kroppens inre organ tar stryk när den utsätts för rejäl stress eller så kan jag beställa tid hos en läkare så att ni blir informerade om det där för ni har nästan kört mig i graven så som ni har stressat mig med allt ni tvingat mig gå igenom. Att jag är så sjuk idag som jag är och kanske inte får leva så länge och tvingas vara medveten om min dödlighet det är helt och hållit ert fel. Det är ert fel om jag inte får barn. Mina sjukdomar är ert fel bara så att du vet det jag håller er ansvariga.
Du förfalskar min namnteckning massvis och jag får skatteverket på mig för 40000 men var är du jo fortfarande under sängen och gömmer dig! Jag står för er bilar som du sen hotar och har dig bara för att jag inte skriver över dem när du säger. Hur jag mår eller vad som händer mig det är du inte alls intresserad av men dina jävla bilar kan du gå över lik för. Du ringer bakom min rygg till min advokat för att deala huset å brorsans vägnar du säger till mig att jag var dålig som polisanmälde misshandeln mot mig för att jag utsatte mig mor för det men inget om vad ni utsatte mig för?Inte en enda av er brydde er om att se hur jag klarade mig igenom denna händelse och helt plötsligt vad det bara en knuff också. Du kallar mig för tjuv rakt upp i ansiktet bara för att du inte kommer ihåg att bokföra dina uppgifter och om jag inte gör som du vill ja då fryser du ut mig, hotar mig och säger att jag förstör för allt. Du vill att jag ska ljuga för polis för din skull och när jag vägrar så fryser du ut mig. Diskriminering är förbjudet enligt lag i Sverige men det tycks vare sig du, mor eller bror förstå.
Jag har gjort så mycket för er allihopa hade jag inte stått för ditt jävla företag så kan du ju se vilket dåligt liv du och mor levt under 90-talet tex . Foton på mig bryr ni er inte om att sätta upp eller spara man hittade ju en del slängda i röran i tittente och en del gick förlorat tack vare er. Jag har nästan aldrig bett er om någonting och det är just vad jag fått ingenting och de glada stunder jag hade de har ni också förstört för ert uppförande de sista 5 åren har lagt en mörk skugga över varenda minne.
Jag gjorde så mycket för er alla 3 och vad gjorde ni för mig inget mer än förstörde mitt liv!!! Ni borde skämmas vuxna människor bete sig på det sättet och med så litet medmänsklighet och hjärta i sig. Jag trodde aldrig jag skulle behöva säga detta men jag skäms över att ha haft er till föräldrar efter att ha varit med om den helvetes behandling ni gett mig så gör jag det. Tänk att jag trodde att ni brydde er om mig det har ni förmodligen aldrig gjort. Ni bara utnyttjade mig och lurade mig allihopa och jag hatar er för det.
Hur kan ni ha så litet skam i kroppen att ni behandlar mig så som ni gjort efter allt som jag gjort för er tre? Vad heder är det vet ni inte.
Hur som helst nu har jag fått nog av att ge er chanser och bara bli blåst. Du fick dina bilar och sen var ditt intresse borta igen. Det var aldrig mig du brydde dig om det var bara dina saker.
Du och mor är välkomna i till mig när som helt men nu slutar jag bry mig om att försöka och då ni inte kan bry er om mig när jag lever trots alla sjukdomar och problem som ni gett mig så bry er inte om att komma på min begravning iheller. Falska känslor undanbedes och brydde ni inte er när jag levde ja då behöver ni fan inte bry er när jag är dör och detta har jag sagt till sambon också så det är inte ens lönt att ni försöker komma på begravningen eller skicka blommor.
Ni fattade aldrig att om man får barn så ska man vara glad åt detta och visa dem kärlek och ta hand om dem. Brorsan tog ni hand om litet i alla fall men mig gav ni bara skit. Ni tog ifrån min min ungdom år jag aldrig kan få tillbaka och för det hatar jag er så. Hur själviska kan man vara egentligen men som sagt. Ni är inte välkomna på min begravning iheller och oroa dig inte för nu hör du inte av mig mer någonsin och ha inte ett bra liv för det förtjänar du inte efter allt ont du gjort mot mig.
Jag brydde mig om er men det fattade ni aldrig och jag vet att ni inte gör det för ni tycks sakna skam och vad som är rätt och fel men hade det varit något med er så hade ni skämts ihjäl över hur ni behandlat mig.
Mvh
Ingen bildterapi igår utbrända hjärnan slog till igen
Det klickade totalt för mig, fick nya tidtabellen i posten och utan att kolla från när den gällde så utgick jag frå¨n omg fast jag åkt buss i så många år. Själaglad över att bussen gick senare så gick jag dit där bara för att inse efter ett tag att jag misat den men det var faktiskt litet skönt att slippa terapin även om det nog hjälper en del. Jag ser serien heroes och där är en man som får andra att glömma, jag önskar han kunde komma till mig och få mig til latt glömma.
Klematis
Precis utanför uterummet har vi njutit av denna vacka blomma några veckor nu
Jag blev tafsad på igår:-)
eller vissa skulle kanske kalla det visiterad innan vi blev insläppta till fotbollen men snygg var han:-) Och rakt framför sambon:-)
Nr 3 på Tosselilla
Vi gick tillbaka mot kiosken för att vi letade efter popcornen sambon är galen i sådana då ser sambon hur denna fd- vän springer mot honom. Han ser det i fönstret där hans skugga speglar sig vi går vidare och försöker låtsas som ingenting, han börjar skrikas sambons namn vi står ganska stilla nu så vi tänker nu hinner han väl ifatt oss men då har han gått vidare dock skriker han fortfarande sambons namn.
Ärligt talat hur beter man sig i en sådan knäpp situation? Det var liksom inte tid och plats att konfrontera dem där bland alla människor. Jag retar mig litet att vi inte gjorde det dock men hans tjej bimbobralla är ju så himla labil när hon får kritik och en stor scen, nej tack som sagt har gått vidare och känner inte för att bli vuxenmobbad igen.
Sambon hoppas han stöter på killen i jobbet igen så ska han om han kan försöka prata med honom där och förklara för honom att DET ÄR INTE VÅRT FEL ATT VI INTE UMGÅS!!
Nr 2 på Tosselilla
vi gick förbi cafeet där och jag tyckte att det såg ut som bimbobrallas sambo som satt där men var ej säker då jag tyckte han såg så sliten och gammal ut och det är ju trots allt flera år sedan jag såg honom. Innan dess så hade jag gett sambon instruktioner att om vi råkade stöta på dem så fick han ta kommandot då jag ju är så rädd att de ska hoppa på mig. De tillhör ju som jag sagt tidigare, facket allt är hennes fel! Hur som helst jag viskade till sambon när vi gått förbi en bra bit var det där inte?? Han ser litet försiktigt och kan konstatera att jo det var det och vad han mer ser är denna man sitta och vinka för fullt åt sambon som om...........
Kan bara konstatera att jag blir inte klok på dem. De valde att inte umgås med oss det var de som drog sig undan men förmodligen har bimbobralla inte sagt detta till sin sambo utan han tror som sagt att det är jag som är boven. Så de förstörde tyvärr en liten del av vår upplevelse då vi ju så att säga gått vidare med våra liv och verkligen inte vill dras in i deras ytliga värld igen. Tråkigt tråkigt när människor är på det sättet.
Skandalmatch!
och jag var där. Hemma från Köpenhamn igen och vilken match det började så bra 3-0 till oss på ingen tid. Sambon och jag satt perfekt mitt i svenska hejarklacken, såg perfekt, det mesta var perfekt faktiskt sen reducerar Danmark till 3-3 och man skrek som en galning och det var grymt spännande och sen så händer det..... Man ser en svenska som faller, någon springer in en massa pratande hit och dit och man hör inte i högtalaren vad som säges. Helt plötsligt går alla ut och man står frågande ett bra tag till det tillsist kommer upp att sverige vinner med 3-0.
Innan dess har några till hunnit springa in på planen och det var verkligen en aha-upplevelse när man såg alla dessa vakter som helt plötsligt ställt sig i en ring runt planen. Litet för sent dock det kändes lite som om de inte agerade fort nog precis som om de inte kunde vänta sig det här. Det var likadant där på vår läktare när danska supporters kastade glas och öp på oss som stod underst och vi sade til vakterna men de stod liksom och väntade på att det skulle hända igen istället för att ingripa med en gång.
En match som hade allt även ett jäkligt tråkigt slut.
Först så mötte vi dem en gång men de såg inte oss
Jag har dock radarn på alltid då så många människor varit elaka mot mig genom åren att jag gärna vill undvika det och denna kvinna bimbobralla har ju satt sig ganska rejält på mig tidigare och vad viktigast är att hon lagt över sin skuld i röran på oss och då främst mig. Jag vet att det inte är mitt fel så försöker att inte bry mig.
Hur som helst fort som ...... vände vi och gick in på en annan stig. Hade de bara kunnat bete sig som vuxna så hade det ju inte varit något problem att möta dem men i alla fall då för tre år sedan så tillhörde de gruppen som inte kunde ta kritik och åsikter men inte hade några problem att ge alla andra sina.
Möte nr 1 spännande fortsättning följer.....
I did it I did it I did it
Jag tog till Tosselilla med sambon och friade 100 med elektrikerfacket trots risken att stöta på min exvän bimbobralla, ni vet hon som sysslade med vuxenmobbning av mig. Det var en intressant upplevelse som ajg ska försöka berätta mer utförligt om senare har litet bråttom nu nämligen. Puss och kram p åer som läser I love u:-)
Hemma igen ifrån det underbara Köpenhamn
och helt för uppvarvad för att kunna sova. Vi var på Pet shop boys konsert. Sambon var väl mindre begeistrad men jag var nästan frälst igen och där var folk, kanonmysig kväll. De är ett av de band som jag har starka band till då de hjälpt mig igenom många svåra stunder i min tonår med deras musik. Det är den där glada dansmusik som sådana som jag så väl behöver när livet blir för nära en. I love them! Konserten får nästan 5-a i betyg!
Vill ni återuppleva 80-talet glöm inte Pet shop boys ikväll
Du betalar bara för inträdet på tivoli i Köpenhamn sen har du en förmodad kanonkonsert framför dig. Vem minns inte West end girl, It's a sin, what have i done to deserve this och Being boring mfl? Alla glada popstänkare, låtar som får en att bli gladare om så bara för en stund.
Äntligen
- ett halvt kilo till totalt 4,5 nu snart bara 30 kvar:-(Men tar ett kilo itaget och håller som sagt bara igen och rör mig mer, inbillar mig att jag kanske håller det bättre då men vad vet jag absolutely fucking nothing:-)