bara men nu måste jag komma ut . JAG HATAR VÄRME! Är och har alltid varit en vinter människa. Jag fryser hellre i 10 minusgrader för då kan jag alltid sätta på mig fler kläder men vad gör jag när jag redan är naken och fortfarande är för varm och svettas? AC-n kan jag inte ha på så mycket som jag vill för jag är tyligen en av dem som får ont i halsen md en gång och det är ju inte så kul. Kan inte fatta hur New Yorkarna kan ha det så kallt i sina butiker som de har det på sommaren. Jag fick ont i halsen där nästan med en gång och blev ganska förkyld tillsist.

som är otroligt sarkastisk på gränsen till att många nog inte tror att jag skämtar när jag gör det så hände mig en lustig sak idag.

Jag var för första gången på Casino Cosmopol i Malmö. Jag spelade inget stort men man fick 40 kr att spela för som ingick i priset för vår räkfrossa. Vi ställde oss vid lilla roulettebordet där högsta insatsen var 10 kr.

Jag valde vid mitt redje försök nummer 23 som är min brors födelsedag för jag tänkte typ den jävla idioten har orskat mig så mycket smärta och skit så att det skulle vara typiskt om jag vann på hans nummer och mycket riktigt. Jag vann. Ironi eller hur?

samma kvinna som han träffade redan 2002 men de bor inte ihop och när jag tittar på hennes adress i Brösarp så blir jag inte klok på det då där står en mans namn också som heter samma som henne. Är det en fru som tagit sig en älskare? Kunde hon inte valt bättre än min far då? Jag blir inte kolk på dessa korkade kvinnor som inte kan se igenom den falska ytan utan köper allt spel och alla lögner.

jag ville ju aldrig att det skulle bli så här, jag ville aldrig lura någon och det gjorde jag inte heller men JAG VET att jag i deras ögon är både en tjuv och mer då de ju vägrar se allt ont min bror gjort och alla pengar han ksotat. Men jag ville aldrig detta men det var hårt sä jävla hårt. Mor far och brorsan stod där i enad mur, ljög och ja vissa tom slog mig och höll ihop mot stat och kapital till 110% medan jag visste att om jag inte gjorde något så skulle storadelar av mina närmaste 20 år också vara försörda. Det kändes bokstavligen som om det var en kamp på liv och öd för mig men det förstod de aldrig. Jag so mdöd verkade inte beröra dem något nämnvärt och det gör mig så ldsen för jag ville aldrig något av detta.

hur fan blir jag av med skiten? Vi hade en jäkla tur i fjor men i år tycks trädgården vara översvämmad av det.

at resa med men även om ajg känt någon så hade jag nog inte vågat lita så mycket på den personen så att jag kunnat göra det. Drömmer mig så bort tex om att våga resa bort till något pitoreskt landskap som tex Toscana för att bara måla. Du normala tjej som inte dömmer, ej är ytlig älskar att lyssna och skratta var fanns du när jag behövde dig?

En svag trea och en vanlig trea. Den var väldigt upp och ner i story. En väldigt ojämn film men med ett antal skratt och fan vad den där Charlize Theron är snygg:-).Innan bio så spanade jag och sambon bimbomänniskor. Vi brukar kalla den typen av människor som kommer ut när man kan ha mindre kläder på sig. De går, för sig och låter på ett speciellt sett och nästan alltid tryckandes på en mobil:-) Vi var inne i en affär där( vad kan de varit ca 10-år gamla )stod och titade på saker och diskuterade märket. Nör jag var 10 visste jag knappt vad adidas var.

Jag köppte ny neccesär på Björn Borg för ett tag sedan och en liten tjej stod före mig ca 12 år gammal skulle jag tippa på.Hon köpte ett par underkläder och när kassörskan skulle lägga dem i en liten plastpåse så frågade hon om hon inte kunde få en stor tygkasse. Man såg på hela henne att det var kassen med Björn Borg på hon ville ha men att hon sket i underkläderna. Jag blir så mörkrädd!

Måste jag vara så jäkla skadad i hjärnan?

inställt pga att vi inte ville åka dit där när det regnade. Men det ska komma i sommar istället sitter jag här ensam sambon snarkar där uppe. Lurade honom till att somna för att han inte skulle dammsuga. Jag gjorde det p åskog men kan man somna inom en minut ja då behöver man det så nu sitter jag här och frågar mig själv när ska jag väcka honom?

men det är alltså så kusligt om ni tittar på senaste bilden på Englamördaren som finns på Expressen. Jag poängterar först det ÄR INTE MIN BROR men det är nästan som om man ser honom. De är så lika.

kanonfilm som väntat sambon tyckte dock att den var bättre som musikal och en del av mig kan väl hålla med honom men man kan ju ta ut svängarna i en film mycket mer och miljön var helt underbar (jag älskade hur de gjort dancing queen). En sak som jag undrar över dock, när de gör reklam för filmen så säger de varenda skådespelare utom Stellan Skarsgård, det var likadant i New York, varför?

men det är som vanligt tufft ibland jävligt tufft. Sommaren är tuff när man ser alla famljer som umgås och har släktträffar. Ibland skulle jag bara vilja gå in med ett gevär till dessa lyckliga människor och... Men FRA-människor oroa er inte jag gör inte sånt. Men det känns så mycket mer när man tvingas bevittna dessa lyckliga famljeträffar med människor som bryr sig om varandra och så sitter man själv här.

Ni tror väl inte kärringen har ringt fast hon fick telefonnummer men jag vet ni behöver inte säga det jag har det förmodligen bättre utan jag skulle bara vilja veta varför all denna elakhet. Nog med det för denna gången men lovar att tjata mer.

Englas mördare har varit väldigt jobbigt inte bara för att det givetvis är en tragisk tragisk händelse utan för att han både utseendemässigt, blicken och allt påminner väldigt mycket om min bror. Hans agerande och resonemang  det här med att skylla ifrån sig, den här ilskan han tydligen har mm är så min bror och min bror sade alltid vid diskussioner att om han behövde advokat så skulle han givetvis använda sig av Silberksy. Nu säger jag inte att min bror kan mörda någon även om jag själv nog tror att blir han provocerad tillräckligt så vet han inte vad han gör i ilskan. Som sagt det har dragit upp sår till ytan på många sätt. Det känns så som om jag verkligen kan psykoanalysera den typen. Tyvärr.

idag också och jag hatar det så och jag hatar dem så att jag alltid ska behöva anstränga mig så för att vara glad att jag inte bara kan sitta rakt upp och ner och vara glad. Jag önskar att min bror dött. Jag vet att det inte är en trevlig sak att säga men hur hade ni varit om ni vuxit upp med satan och han fortsatt att förpesta ert liv även om ni inte hade någon kontakt med honom för att andra perosner i er omgivning är så jäkla rädda för honom?

och jag stör mig som fan på det för under hela barndomen när semestrar diskuterades så förselog både jag och min mor Spanien flera gånger men det var ju så långt att köra, där var ju så mycket kriminellt och dit kunde man ABSOLUT INTE åka på semester och detta var på 80-talet. Nu har han INGA  problem med att köra bil ner där och bo där i flera veckor i sträck. Visst människor förändras men gud vad jag skulle få tillfredställelse av att ge honom en stor spark rakt mellan benen så att han låg ner för resten av dagen. Jag skulle så vilja sätta dit honom för allt ont han gjort mig, brorsan och morsan för att han fick oss att känna det som om vi inte var bra nog och inte dög. Vi var något man inte visade upp som typ freaken från landet och jag hatar honom så jävla mycket. Snälla säg till mig att what goes around comes around för det verkar inte så han verkar fortfarande glida undan.

http://www.aftonbladet.se/sofismode/skonhet/article2847088.ab

Läste halva denna artikel sen fick jag nog. Jag stör mig på min rynka säger hon men hallå hur ytlig är världen när man vid litet över 20 år börjar med botox???Inte undra på att det snart är omöjligt att träffa någon intressant människa mer än halva befolkningen tycks ju vara besatt av sitt utseende.. Insidan är viktigast tycks helt vara bortglömt för visst man kan vara vacker och smart och intressant men även jag har suttit ute på stan och fikat eller ätit middag när jag blivit utsatt för bimboblondinerna vid bordet bredvid som bara får en att spy redan vid första hälsningen på varandra, de falska leenden och rädslan att absolut inte kunna gå ut ur huset med något som inte är senaste märket.

drömmer fortfarande omett mirakel att någon ska komma till mig och säga allt var en dröm allt är bra nu och allt ska var ordnat. Jag ska aldrig behöva vara ledsen eller må dåligt igen. Där har ni min högsta dröm. Kan någon göra detta för mig?

Jag spyr på ytliga brudar och det tycks de flesta vara numera, jag litar inte på någon, de flsta tråkar ut mig och särskilt kvinnor, jag är rädd för att bli sårad och livrädd föratt öppna truten offentligt eftersom de flesta tycks anse att jag inte har några känslor och gärna kan bli hur sårad som helst.= säg prace vad fan som helts till mig och gärna en massa påhopp, jag är bitter på män och ser nog ner på kvinnor ja de flesta människor (min kvinnosyn kan jag väl tacka min far för och alla backstabbing bitches som jag trodde var vänner.. Men jag saknar en vän en rikgi vän en sex and the city eller friends vän. Någon i vått och torrt som jag kan ringa mitt i natten om så ska vara .En sådan har jag alltid drömt om. Någon att resa bort med och skratta med. Trot eller ej men innan allt helvete så VAR JAG ROLIG. Nu hatar jag bara allt och alla och det är inte så lätt att ta bort om man blivit så bränd som jag har.

det var utflykt idag till Båstad för att titta så nästa vår står det på tomten. Kan knappt vänta sen får vi se hur oorganiserade jag hanterar det (har skitont i min fot sen flera dagar (övrig ointressant info:-))

efter att sambon skickade vars ett brev till båda mina föräldrar(jag har ingen aning vad han skrev i dem) Jag har inte läst hennes brev men enligt sambonså saknar hon mig och skulle vilja ha kontakt med mig och det var visst ett fint kort som hon valt men varför ska jag tro på det? varför ska jag ens försöka? Hon har gjort mig så illa genom åren som hon ställt sig bakom alla andra utom min bror. En del av mig tycker givetvis det hade varit underbart med en mor en annan del är defintivt inte beredd att gå denbanan igen och jag tvivlar p åatt jag någonsin kan förlåta alla svek och varför skulle jag?  Vi kom fram till att vi ska ge henne mitt telefonnummer igen så får vi se om hon hör av sig. Sambon tyckte kortet var positivt. Jag känner dem och reagerar väl mer negativt pga det. De skulle ju liksom aldrig skriva p åpränt elle säga att de inte saknar mig eller vill ha kontakt då hade ju deras ansikte utåt varit förstörda. Andra ska ju inte tro att de är så usla som de varit. Så jag är jävligt reserverad men hon ska få telefonnumret som sagt och jag ska försöka inte bita huvudet av henne med en gång men det kommer att bli svårt för bitterheten är så jäkla stor och mycket av kontakten som jag drömmer om är ju att man vill veta varför? vad hade jag gjort för att förtjäna att bli trampad p åoch mobbad så av dem? varför ville de mig så illa. Spännande fortsättning följer men tro inte på något lyckligt familjeslut för det gör inte jag och jag vet inte ens om jag vill ha det men tyvärr trors allt elakt hon gjort en del av mig bryr mig fortfarande om henne för det är sådan jag är.