Sen har vi ju den där gången också
när jag hann vakna konstatera att det var julafton och bli skitglad, gå ut ur mitt rum som låg på andra våningen för att börja gå nerför trappan till första. Jag hann inte ens nerför den, min mor såg mig och började skrika på mig med en gång. Varför minns jag inte men glädjen var än en gång borta.
Kommentarer
Trackback