är att de surar över saker som kunde varit lösta för flera år sedan om de hade velat istället så är vi körda för alltid. Kommer aldrig att kunna förstå varför man inte kan vara vänner istället.

De har fel om mig på båda sakerna som de surar över både husskitet och min fars företagsskit men det var väl lättare att ge mig skulden än att se sig själva i spegeln. Jag tror att det som känns mest är att om de hade känt mig så hade de inte trott så illa om mig. Visst jag skulle kunnat svälja stoltheten IGEN och börjat krypa ännu mer än jag gjort för jag har krypit även under dessa år när de inte gjort det men det kommer en punkt i ens liv då man bara inte kan säga nej till sig själv längre. I så många år var jag den snälla som trodde att om man var snäll mot andra så fick man snällhet tillbaka. Ja där visade både falska äckliga exvänner och familj att man var en idiot så NEJ NEJ OCH ÅTER NEJ!! Människorna i mitt förflutna gav mig en väldigt hård läxa och de gjorde mig till en människa som jag egentligen inte ville vara för jag ville tro gott om människor jag ville vara snäll men de lärde mig att så kan man inte vara för då blir du sårad och trampad på.