så var jag, min bror och mina föräldrar i Köln några dagar. En stad full med kyrkor och en väldigt vacker stor välkänd kyrka. Som vanligt så ville jag inte gå med dem (det ville jag aldrig) Så de gav mig en tid och sade vi ses här vid denna kyrkan då. Då var jag stolt och tänkte wow de måste lita på mig och gilla mig. Nu inser jag att föräldrar släpper inte en 14-åring ensam i en stad hon aldrig förr varit i. Det är inte ok. Men de fick allting att vändas till hur bra de var och hur speciell jag var för att de gav mig det förtroendet. Hur slutade det?

Jag gick till fel kyrka, hade värsta helvetet och paniken att hitta rätt men gjorde det något försenad dock.